mån 01 jun 2026, 10:47#911719Hur ska man välja en skördare för grov gallring och slutavverkningsegenskaper som som passar en självverksam skogsägare.
förslag är på Rottne H11, Ponse Beaver, Cobra Komatsu och Ecolog.
vad tycker ni i forumet?
Skördare
Beg Skördare
✍️ Sammanfattning av tråd
Den här tråden har ännu ingen AI-sammanfattning. Endast inloggade kan skapa en sammanfattning.
Skapa gratiskontoLogga in
TS
mån 01 jun 2026, 11:14#911720Kör en ecolog 570 från 2002 med 14000t som går nästan heltid.
Inga dyra ras än bara tidsödande småfel, som går att fixa självt med lite tecsuport.
Jag har fått höra att det är en fördel att slippa växellådor och boggilådor som kan rasa.
Inga dyra ras än bara tidsödande småfel, som går att fixa självt med lite tecsuport.
Jag har fått höra att det är en fördel att slippa växellådor och boggilådor som kan rasa.
Midnattsmekaniker.
mån 01 jun 2026, 11:20#911723
Rottnes utbytessystem för reservdelar har väl varit uppskattat av många och kan väl göra ett skördarköp till en lite mindre dålig affär...
Bara mina fem ören...
MVH
Alias
läresbo skrev:Hur ska man välja en skördare för grov gallring och slutavverkningsegenskaper som som passar en självverksam skogsägare.
förslag är på Rottne H11, Ponse Beaver, Cobra Komatsu och Ecolog.
vad tycker ni i forumet?
Rottnes utbytessystem för reservdelar har väl varit uppskattat av många och kan väl göra ett skördarköp till en lite mindre dålig affär...
Bara mina fem ören...
MVH
Alias
"Investera i mark, jag har hört att det inte tillverkas längre!"
-Mark Twain
-Mark Twain
mån 01 jun 2026, 16:18#911746Själva basmaskinen på en skördare rullar ju bara en "tiondel" av vad en skotare rullar, så man behöver nog inte oroa sig för stora ras på det som är inblandat i drivlinan. Däremot så går ju en skördarkran betydligt mera än en skotarkran, och med större påfrestningar också p.g.a. både i lyftmoment och dragkrafter från aggregatet. Det kan vara risk för brott i ramarna runt kranfoten och midjelåsningen. En maskin med pendelarmar, typ EcoLog, kan vara vansklig med slitna kranslager. Det blir ju betydligt mera sidledes brytbelastning än på en enkelaxel eller boggiaxel.
Sedan, om man ska ha en deltidsskördare på en skogsgård, så tycker jag inte man ska fokusera så mycket på en prislistadator med värdeaptering. Så det krävs alldeles för mycket underhåll av de systemen, nya prislistor som ska läggas in m.m. Och ska man vara ärlig så finns det knappast någon skördarförare som anger kvalitetsgränser längre upp på stammen, vilket är både svårt att inte säga om och omöjligt för en förare. Och ska värdeapteringen utnyttjas till fullo så är kvalitetsangivelser ett krav. Äldre skördare tappar även support på datorerna efter ca 10 år då tillverkarna hela tiden sätter in nya programversioner och kanske helt nya datorer. Däremot så bör aggregatet vara i så pass bra skick att det mäter längd och diameter. Förval av längder per trädslag kan vara bra, speciellt om man kör mycket kubb i standardlängder.
Så ha i stället en prislista på papper som du analyserat så du får en känsla för hur stor avsmalning m³/to sågtimret tål i jämförelse med olika m³/fub-sortiment såsom kubb och massaved. Gläm inte klaven och måttbandet, vilka är dina viktigaste kontrollverktyg
Sedan, om man ska ha en deltidsskördare på en skogsgård, så tycker jag inte man ska fokusera så mycket på en prislistadator med värdeaptering. Så det krävs alldeles för mycket underhåll av de systemen, nya prislistor som ska läggas in m.m. Och ska man vara ärlig så finns det knappast någon skördarförare som anger kvalitetsgränser längre upp på stammen, vilket är både svårt att inte säga om och omöjligt för en förare. Och ska värdeapteringen utnyttjas till fullo så är kvalitetsangivelser ett krav. Äldre skördare tappar även support på datorerna efter ca 10 år då tillverkarna hela tiden sätter in nya programversioner och kanske helt nya datorer. Däremot så bör aggregatet vara i så pass bra skick att det mäter längd och diameter. Förval av längder per trädslag kan vara bra, speciellt om man kör mycket kubb i standardlängder.
Så ha i stället en prislista på papper som du analyserat så du får en känsla för hur stor avsmalning m³/to sågtimret tål i jämförelse med olika m³/fub-sortiment såsom kubb och massaved. Gläm inte klaven och måttbandet, vilka är dina viktigaste kontrollverktyg
Man lär så länge man undervisar...
//Per A
//Per A
mån 01 jun 2026, 16:22#911747En annan viktig punkt är tillgången på begagnade reservdelar, och ur den aspekten är det viktigt att välja en maskin, kran, och aggregat som tillverkats i en längre serie, typ flera hundra maskiner
Man lär så länge man undervisar...
//Per A
//Per A
mån 01 jun 2026, 16:44#911750
Tittar man på t.ex. Södras publika prislistor för normaltimmer av gran och tall som leveransvirke så finns det ju ingen kvalitetsklassning på grantimret och för talltimret så räcker det att hålla reda på klass 1 (vilket inte brukar vara så hög andel), då klass 2-4 har samma pris. Man har tre diameterklasser per trädslag och det är endast på talltimret som man har längdkorrektion på priset.
Ur det perspektivet så behöver man nog inte fundera så mycket på prognos över utfallet av kvalitetsklasser högre upp på stammarna.
Bara mina fem ören...
MVH
Alias
AKKAMAAN skrev:Själva basmaskinen på en skördare rullar ju bara en "tiondel" av vad en skotare rullar, så man behöver nog inte oroa sig för stora ras på det som är inblandat i drivlinan. Däremot så går ju en skördarkran betydligt mera än en skotarkran, och med större påfrestningar också p.g.a. både i lyftmoment och dragkrafter från aggregatet. Det kan vara risk för brott i ramarna runt kranfoten och midjelåsningen. En maskin med pendelarmar, typ EcoLog, kan vara vansklig med slitna kranslager. Det blir ju betydligt mera sidledes brytbelastning än på en enkelaxel eller boggiaxel.
Sedan, om man ska ha en deltidsskördare på en skogsgård, så tycker jag inte man ska fokusera så mycket på en prislistadator med värdeaptering. Så det krävs alldeles för mycket underhåll av de systemen, nya prislistor som ska läggas in m.m. Och ska man vara ärlig så finns det knappast någon skördarförare som anger kvalitetsgränser längre upp på stammen, vilket är både svårt att inte säga om och omöjligt för en förare. Och ska värdeapteringen utnyttjas till fullo så är kvalitetsangivelser ett krav. Äldre skördare tappar även support på datorerna efter ca 10 år då tillverkarna hela tiden sätter in nya programversioner och kanske helt nya datorer. Däremot så bör aggregatet vara i så pass bra skick att det mäter längd och diameter. Förval av längder per trädslag kan vara bra, speciellt om man kör mycket kubb i standardlängder.
Så ha i stället en prislista på papper som du analyserat så du får en känsla för hur stor avsmalning m³/to sågtimret tål i jämförelse med olika m³/fub-sortiment såsom kubb och massaved. Gläm inte klaven och måttbandet, vilka är dina viktigaste kontrollverktyg
Tittar man på t.ex. Södras publika prislistor för normaltimmer av gran och tall som leveransvirke så finns det ju ingen kvalitetsklassning på grantimret och för talltimret så räcker det att hålla reda på klass 1 (vilket inte brukar vara så hög andel), då klass 2-4 har samma pris. Man har tre diameterklasser per trädslag och det är endast på talltimret som man har längdkorrektion på priset.
Ur det perspektivet så behöver man nog inte fundera så mycket på prognos över utfallet av kvalitetsklasser högre upp på stammarna.
Bara mina fem ören...
MVH
Alias
"Investera i mark, jag har hört att det inte tillverkas längre!"
-Mark Twain
-Mark Twain
mån 01 jun 2026, 16:55#911751
Det bekräftar ju ännu mera att det inte behövs nån avancerad prislistedator
alias skrev:
Tittar man på t.ex. Södras publika prislistor för normaltimmer av gran och tall som leveransvirke så finns det ju ingen kvalitetsklassning på grantimret och för talltimret så räcker det att hålla reda på klass 1 (vilket inte brukar vara så hög andel), då klass 2-4 har samma pris. Man har tre diameterklasser per trädslag och det är endast på talltimret som man har längdkorrektion på priset.
Ur det perspektivet så behöver man nog inte fundera så mycket på prognos över utfallet av kvalitetsklasser högre upp på stammarna.
Bara mina fem ören...
MVH
Alias
Det bekräftar ju ännu mera att det inte behövs nån avancerad prislistedator
Man lär så länge man undervisar...
//Per A
//Per A
mån 01 jun 2026, 17:00#911752De som är viktigt me apteringen är ju att dom längder som efterfrågas (högst pris) är dom som apteringsdatorn klarar att sortera fram.
Klassning är ointressant i dagens läge.
Krök ,röta å skador på stam är ju upp till föraren.
Inte att förglömma toppröta som skotarföraren får hålla reda på.
Klassning är ointressant i dagens läge.
Krök ,röta å skador på stam är ju upp till föraren.
Inte att förglömma toppröta som skotarföraren får hålla reda på.
mån 01 jun 2026, 20:51#911769Om jag forstår Tralsmo rätt så stöder jag det. Altså at apteringen er till hjälp för en ovan förare. Bytte till nytt styrsystem på min 25 år gamla basmaskin sist vinter. Stor förbettring. Riktiga längder kommer, alt i kvalitet 2, se efter fel og röta. Kubben kommer när det är lönt. Hadde inte fått lika stor förbettring om jag bytte maskin med 150' mellanlägg. Ock då är datorn ny og support finns. Basmaskinen kan du reparera, -og om du inte kan det, så skall du inte kjöpa nogon skördare. OH
Hej Gäst! Jag heter Fredrik och driver denna sajt. Jag skulle gärna vilja tipsa dig om hur du kan få ut mer av skogsforum. Klicka på de knappar som passar dig här intill (minifönster öppnas).