Varmare klimat ger sämre grantillväxt
När forskarna kalibrerar sin tillväxtmodell mot riksskogstaxeringens data 1983–2022 visar sig variabeln årstemperatursum (summan av dygnsmedeltemperaturer över +5°C) ha en negativ koefficient för gran (−0,0740), medan samma variabel är positivt korrelerad med tillväxt för tall (+0,2044) och björk (+0,1053). Gran är alltså den enda av de tre arterna där modellen skattar ett negativt samband mellan värme och diametertillväxt. Forskarna hävdar inte att värme i sig generellt är skadligt för gran – utan att gran i södra och mellersta Sverige redan befinner sig i ett klimatläge där ytterligare uppvärmning överstiger artens optimala tillväxtbetingelser.
Blandskog ökar tillväxten
Enlligt artikeln så är en intressant biobservation att samtliga trädslag i studien uppvisar en positiv tillväxtrespons när andelen inblandning av andra trädslag ökar. Det här skulle i så fall styrka att det finns någon form av "blandskogseffekt"
I tillväxtmodellen som forskarna använt ingår variabeln "andel grundyta av andra trädslag" på provytan (alltså hur stor del av beståndets grundyta som upptas av annat än målträdslaget). För samtliga tre arter – gran, tall och björk – är koefficienten för denna variabel positiv och statistiskt signifikant. Effekten är starkast för gran (+0,1956), följt av björk (+0,1242) och tall (+0,0670).
Det innebär att när ett granträd växer i ett bestånd med inslag av andra arter presterar det bättre diametertillväxt än vad ståndort, ålder och konkurrens i övrigt skulle förutsäga. Samma gäller alltså tall och björk.
Slutsats - spara mer björk och tall i granskogen när du röjer
Det här stärker vår (och många andras) tes om att det ska sparas mer björk i granplanteringarna när man röjer. Gärna tall också om det finns. När sista röjningen och slutjusteringen av stamantalet görs behöver man därför sannolikt röja ner planterade granar till förmån för fina björkar eller självsådda tallar. Det kan kännas instinktivt svårt men det kommer att ge granarna som är kvar ett bättre och säkrare liv.
Vi skrev redan 2021 om hotet mot granens framtid i Götaland på iskogen.se i artikeln "Skogsdata 2021 - hej då granen"
Här hittar ni hela artikeln "New individual tree models of basal area increment confirm decline of Norway spruce growth in Southern Sweden (Matsala, Grzeszkiewicz & Nilsson, 2026)"
Och här finns det en kort AI-genrerad sammanfattning:
Syfte och metod
Studien utvecklar nya tillväxtfunktioner på individträdsnivå för tall, gran och björk, baserade på riksskogstaxeringens (RST) permanenta provytor mätta 1983–2022 — alltså fyra decennier av data. Modellerna skattar femårig ökning av grundyta (basal area increment) med viktad icke-linjär regression och ett avsiktligt begränsat antal prediktorer: trädets diameter och ålder, ståndortsindex, beståndets grundyta, temperatursumma, och andelen inblandning av andra trädslag. Syftet var dels att kalibrera uppdaterade och enkelt tillämpbara modeller, dels att via residualanalys fånga upp om det skett systematiska förändringar i tillväxttrender per trädslag och biogeografisk region.
Modellernas prestanda
De nya modellerna presterar något bättre än de äldre funktionerna av Elfving (2010) som används i Heureka, framförallt vad gäller systematisk bias på beståndsnivå — där de nya funktionerna når ett systematiskt överensstämmelsekoefficient (ACsys) på 0,99 för samtliga trädslag, jämfört med 0,92 för Heureka-modellerna. För tall validerades modellen även mot långtidsförsöken i GG-materialet (gallring och gödsling), där den presterade bättre än på RST-data, sannolikt för att bröstdjöjdsmärkning alltid skett konsekvent i försöken.
Huvudresultat: Granens tillväxt minskar i södra och mellersta Sverige
Det centrala fyndet är att gran uppvisar en statistiskt signifikant och systematisk tillväxtminskning under det senaste decenniet i Svealand och Götaland. Modellen överestimerar konsekvent granens grundytetillväxt under perioden, vilket tolkas som ett tecken på att den verkliga tillväxten har sjunkit. Mönstret påvisas via regime shift-analys (RSA), som identifierar skiftningar i residualernas medelvärde över tid.
För tall och björk syns inga motsvarande systematiska förändringar i residualerna — med undantag för en svag och nyligen uppkommen (efter 2015) minskning för tall i Götaland. I norra Sverige (Norrland) visas inga signifikanta förändringar för något trädslag.
Diskussion och förklaringar
Granens negativa tillväxtrespons på temperaturökning — som redan framgår ur modellens koefficienter — kontrasteras mot att tall och björk gynnas av högre temperatursummor. Författarna tolkar detta som att gran i det svenska klimatläget (särskilt i söder) redan befinner sig nära eller bortom sin optimala temperaturzon, medan gran vid kalla klimatgränser (t.ex. i norra Finland eller på hög höjd i Alperna) tvärtom kan gynnas av uppvärmning. Resultaten harmonierar med Skogsdata 2025 och stöds av bl.a. dendrokronologiska studier (Lundgren m.fl., 2025) som visar att gran i Götaland påverkas negativt av uppvärmningen.
En intressant biobservation är att samtliga trädslag i studien uppvisar en positiv tillväxtrespons när andelen inblandning av andra trädslag ökar — ett argument för blandskogars produktivitetsfördelar.
Slutsats
Studien bekräftar med en ny och oberoende modellansats det som tidigare NFI-analyser antydde: granens tillväxtminskning i södra och mellersta Sverige är ett reellt fenomen, inte en artefakt av äldre modeller. Fyndet pekar på artspecifika klimatresponser och understryker behovet av att löpande uppdatera de tillväxtmodeller som används i beslutsunderlag som Heureka.
Logga in för att se de bilder eller dokument som författaren har laddat upp.
Du måste vara medlem för att logga in. Det är gratis att bli medlem och registreringen går fort, Välkommen!
Skapa konto
