Den ena studien handlar om svampar i marken som lever tillsammans med trädens rötter, alltså mykorrhiza. Det är ett samarbete där svampen hjälper trädet att ta upp vatten och näring, och i gengäld får socker från trädet. Ektomykorrhiza är en särskild typ av mykorrhiza, vanlig hos många skogsträd, där svampen lägger sig runt rotspetsarna och mellan rotens celler snarare än inne i dem. Det är alltså inte något helt annat än mykorrhiza, utan en undergrupp.
Den andra studien handlar om vedlevande svampar, alltså arter som lever i död ved. Det är bra att hålla isär de här grupperna, eftersom resultaten tyder på att de påverkas ganska olika av slutavverkning.
Markstudien visar att de ektomykorrhizala svamparna minskar tydligt efter avverkning på kort sikt. Antalet arter verkar sedan kunna återhämta sig ganska bra när ny skog växer upp. Men bilden stannar inte där. Artsammansättningen förblir förändrad länge, upp mot omkring 100 år, och flera arter som är typiska för äldre, sura och näringsfattiga skogar är vanligare i gamla skogar än i brukade bestånd. Det verkar alltså inte bara handla om hur många arter som finns, utan också vilka arter som finns kvar eller kommer tillbaka.
Studien om vedlevande svampar ger en kärvare bild. Där jämfördes skogar som vuxit upp efter brand med skogar som vuxit upp efter slutavverkning. De brandpräglade skogarna hade högre artrikedom, fler rödlistade arter och en annan artsammansättning än de avverkade. Särskilt de mer ovanliga arterna verkar ha svårt att återhämta sig i skogar som tidigare kalavverkats.
Studierna motsäger alltså inte varandra så mycket som de visar olika delar av samma fråga. I marken kan mycket komma tillbaka i antal när ny skog växer upp. I död ved ser det sämre ut, särskilt för arter som verkar vara beroende av grov och gammal ved och av lång kontinuitet.
Sammantaget verkar studierna därför peka åt samma håll: slutavverkning förändrar svampsamhällena under lång tid, men olika delar av svamplivet påverkas olika mycket. Tidigare forskning i ämnet har vi diskuterat i tråden Samma fakta - två helt olika slutsatser.
Det lämnar också en större fråga öppen. Om svampsamhällena förändras över mycket lång tid, vad betyder det då för skogens funktion över flera omlopp? Där verkar forskningen fortfarande inte ge några färdiga svar. Markstudien visar förändringar i artsammansättning, men inte i sig vad det betyder för till exempel tillväxt eller näringsomsättning. En annan spännande fråga är om kortare omloppstider kan påverka tillväxten negativt givet att studien pekar på att det tar 100 år för ektomykorrhizan att återhämta sig?
Logga in för att se de bilder eller dokument som författaren har laddat upp.
Du måste vara medlem för att logga in. Det är gratis att bli medlem och registreringen går fort, Välkommen!
Skapa konto
MvH Fredrik (tidigare admin@skogsforum). Rapportera virke i vår nya virkesrapport! Det finns inga dumma frågor! Var med och diskutera skog!
