SKOGSFORUM ARTIKEL 

  Gallring

Gallringskatastrofen i den Svenska skogen?

418 inlägg 155927 visningar 62 följer Svara, dela mm...  
Den här tråden har en sammanfattning på första sidan.
Malwa
Användarvisningsbild

Re: Gallringskatastrofen i den Svenska skogen?

HannuRöj  
#906329
Vedproducent skrev:
HannuRöj skrev:En sak till om omloppstid.
Räntan på virkesförrådet från 60 till 100 år överstiger ganska ofta tillväxtprocenten.
Från 0 till 60 år är värdet låg men tillväxtprocenten hög. Samt värdestillväxt, massa till timmer, sker i yngre åldern.
Om det ska räcknas annorlunda i södra Sverige vet jag inte, men här ses skogsbruket inte lönsamt med långa omloppstider.

Ja man kan ju räkna på räntan eller avkastning i kronor per år och hektar. Personligen har jag lite svårt med räntan för då skulle man aldrig köpt skog i första läget. Eller hur resonerar ekonomerna när fastighetspriserna i södra Sverige är 140 000 kr hektaret? Blir mycket mager avkastning, Men vi har klarat oss bra historiskt ändå.

Men en äldre skog har väldigt mycket högre avkastning i kr per år och hektar jämfört med all skog fram tills dess. Att avverka den för tidigt sänker såväl avkastningen i kr per hektar och också produktionen sett över omloppstiden, Men det finns olika sätt att räkna och det kan vara lika rätt att räkna på båda sätten. Avverkade ju själv fin skog för två år sen. Nu har ju räntan gått ner lite men första året på skogskontot motsvarade räntan 12000 kr hektaret. Samtidigt som en ny generation skog började växa. Så visst är det en aspekt man ska tänka på i dom allra värdefullaste bestånden, Därför tycker jag också det känns mer riktigt att hålla på tallen som i regel håller lägre värde per hektar jämfört med dom bästa granboniteterna.

Ja det kan vara olika betoningar på räckningar utan att en är bättre än annan. 😀
Har läst någonstans tyska skogsbolagen räckar inte heller räntan på virkesförrådet, utan det är tillväxt per hektar.

Vi har boda arvs- och gåvoskatt på skogs- och jorbruksfastigheter i Finland. Generationskifte sker oftast vid köp på lägsta skattefri pris vilket är 75% av skattevärkets tabellvärdet. Jämfört mot försäljning på fri marknad, prisnivån är ca hälften. Genom åren kan inköpspriset financieras ganska långt med skattefria avverkninginkomsterna. (60% om jag nu minns rätt.)
Delvis därför kommer räntan på virkesförråd konkretiskt fram vid varje tillfälle. Också staten, skogsbolagen mf använder ränta på sina räckningar.

Malwa Combi i 5:e generationen
Användarvisningsbild

Re: Gallringskatastrofen i den Svenska skogen?

Bjänndal  
#906332Det finns två ytterligheter bland skogsägare (människor). Dels ”lyxfällantyperna” som avverkar allt de kan och lite till och bränner pengarna. Dels de fördragsamma som lever på gränsen till dumsnålt och inte unnar sig något. Klokast är väl att ligga nånstans emellan.
Jag brottas själv med uttagsfilosofier, omloppstider och skötselmodeller och har svårt att hitta ett klokt förhållningssätt. Det jag ser är att våra kulturskogar ger högre virkesförråd och bättre dimensioner mycket tidigare än vad vi trott tidigare. Om bara ungskogarna är röjda med nån ordning så blir det timmer även om vi inte gallrar.
En gallring är ju en dyrare avverkning och bör ses som en investering. Även risken för skador i samband med gallring gör att vi inte ska gallra i ”onödan”. Men färre gallringar leder till kortare omloppstid och mindre fönster för slutavverkningstidpunkt.
Varje skogsägare har ju sin ekonomiska situation. Har man lån på sin skog, så är avverkning för att betala lånen klokt för det är sällan äldre skog ökar värdet mer än låneräntan.
Räknar man å andra sidan med att maximera tillväxten så ska man nästan inte avverka något alls. Då skjuter man ett berg framför sig. Kan vara rätt om man har ett generationsskifte i framtiden. Men annars är det väl sparsamt i överkant.
Skogsinnehavet kan ses som en bankbok men med väldigt liten förräntning och det är ju dettasom ekonomer är kritiska till. Speciellt äldre bestånd. Nu är jag inte kunnig eller intresserad av annan kapitalförvaltning, men rådet från ekonomer är ju att avverka och placera pengar i andra området. Jag lever inte efter den lärdomen.
Att gallra skogen en gång ser jag som klokt. Ofta kan man justera trädslagsblandningen i förstaingreppet. Det går även att hugga skadade/krokiga/stygga träd som inte blir timmer. Men sedan ska man fundera om man ska gallra fler gånger eller om tidig slutavverkning är bättre. Det kan bero på ens aktuella åldersklassfördelning.

Användarvisningsbild

Re: Gallringskatastrofen i den Svenska skogen?

HannuRöj  
#906335En problem är också att vi faktiskt inte vet vilken pris eller ränta skulle stälas på kalkylen. Svårt att gissa rätt ens 10 år framåt. 😀

Användarvisningsbild

Re: Gallringskatastrofen i den Svenska skogen?

Skogz  
#906342
Bjänndal skrev:Det finns två ytterligheter bland skogsägare (människor). Dels ”lyxfällantyperna” som avverkar allt de kan och lite till och bränner pengarna. Dels de fördragsamma som lever på gränsen till dumsnålt och inte unnar sig något. Klokast är väl att ligga nånstans emellan.
Jag brottas själv med uttagsfilosofier, omloppstider och skötselmodeller och har svårt att hitta ett klokt förhållningssätt. Det jag ser är att våra kulturskogar ger högre virkesförråd och bättre dimensioner mycket tidigare än vad vi trott tidigare. Om bara ungskogarna är röjda med nån ordning så blir det timmer även om vi inte gallrar.
En gallring är ju en dyrare avverkning och bör ses som en investering. Även risken för skador i samband med gallring gör att vi inte ska gallra i ”onödan”. Men färre gallringar leder till kortare omloppstid och mindre fönster för slutavverkningstidpunkt.
Varje skogsägare har ju sin ekonomiska situation. Har man lån på sin skog, så är avverkning för att betala lånen klokt för det är sällan äldre skog ökar värdet mer än låneräntan.
Räknar man å andra sidan med att maximera tillväxten så ska man nästan inte avverka något alls. Då skjuter man ett berg framför sig. Kan vara rätt om man har ett generationsskifte i framtiden. Men annars är det väl sparsamt i överkant.
Skogsinnehavet kan ses som en bankbok men med väldigt liten förräntning och det är ju dettasom ekonomer är kritiska till. Speciellt äldre bestånd. Nu är jag inte kunnig eller intresserad av annan kapitalförvaltning, men rådet från ekonomer är ju att avverka och placera pengar i andra området. Jag lever inte efter den lärdomen.
Att gallra skogen en gång ser jag som klokt. Ofta kan man justera trädslagsblandningen i förstaingreppet. Det går även att hugga skadade/krokiga/stygga träd som inte blir timmer. Men sedan ska man fundera om man ska gallra fler gånger eller om tidig slutavverkning är bättre. Det kan bero på ens aktuella åldersklassfördelning.

Bra inlägg.
Jag lutar mer och mer mot en enda gallring och sen få åtnjuta en virkesrik slutavverkning, fast med sämre dimensioner. Inbillar mig att volymvinsten och rationaliteten slår den sämre betalningen som mindre dimensioner medför.
Bestånd som berörs är 45-50 åringar med gallringsbehov. Normalt skulle man kanske gallra nu sen slutavverka om 20 år. Men jag lutar mer mot att inte gallra och sen slutavverka om 10-15 år.

Användarvisningsbild

Re: Gallringskatastrofen i den Svenska skogen?

Jl2  
#906348
Lars Lundqvist SLU skrev:Allihop.
Man skapar inte gallringsmallar med hjälp av gallringsförsök, utan man gör typkörningar med nån enklare produktionsmodell som man sen utjämnar grafiskt.

Ingvar, som i webbversionen kallades Gallringsplan, hade en ganska enkel produktionsmodell i botten, utvecklad under 1980-talet baserad på Rikstaxens data. Produktionsmodellen utgick från stamantal, grundyta, ålder och övre höjd, som man som användare själv måste specificera, och förutsatte att övre höjden var minst 10 meter.

Hur väl fungerar det att använda sig av Ingvar som ett generellt verktyg för att kunna bilda sig en ungefärlig uppfattning om vad olika gallringsuttag ger för resultat.
Jag har provat att lägga in 15år gamla mätdata och uttag och hittills visar Ingvars simuleringar förvånansvärt rätt så lika utfall som mätningar i bestånden visar i dag.

Jag brukar skogen helt motormanuellt och försöker optimera gallringen av skogen efter de förutsättningarna. Enligt Ingvar ska det vara möjligt att producera större medeltillväxt än vad boniteten visar.

Jag har rätt så bra granmarker med ett si på 32-40.
Brukar att göra en första gallring vid en övre höjd på 14-16m med ett uttag på ca 30-35 procent inkl stickvägar. Därefter plockar jag nästan bara undertryckta träd vart 5-7 år med ett uttag på 7-15 kubik/ha.

Håller just nu på med att plocka undertryckta träd i ett sådant här bestånd. Ålder(ink plant ålder) 34år, Gy 42, övre höjd 19.5m ca 1600 träd/ha. Virkeföråd stående ca 355 m3sk tidigare uttag 45m3sk. Vilket ger en medeltillväxt på ca 11.76 m3sk/år. Målet är att hamna på över 16m3sk/år vilket Ingvar visar skulle kunna vara möjligt. Frågan är, kan man lita på den simuleringen.
Film från beståndet.


Ibland går det inte som man vill här är ett träd i ett annat bestånd som skulle stå kvar men som toppen blåste av på. Och då var detta träds liv besegrat.
1770886732_1000003778.jpg




Användarvisningsbild

Re: Gallringskatastrofen i den Svenska skogen?

Fred86  
#906424
Bjänndal skrev:Det jag ser är att våra kulturskogar ger högre virkesförråd och bättre dimensioner mycket tidigare än vad vi trott tidigare. Om bara ungskogarna är röjda med nån ordning så blir det timmer även om vi inte gallrar.


Vad är ”kulturskogar” för dig närmare bestämt? Och vilken bördighet och annan beskaffenhet råder där? Både volym och fina dimensioner är ju verkligen något eftersträvansvärt och som jag själv sett i våra egna skogar på vissa avdelningar. I dessa fall vet jag inte riktigt tidsperspektivet, men fort tror jag inte det gått. i vissa fall har det nog varit plockhugget historiskt, för att sedan blandats upp med underväxt av gran. Inslag av grova aspar och björkar, spikraka och kvistfria. Skogar man egentligen inte vill kalhugga.

Användarvisningsbild

Re: Gallringskatastrofen i den Svenska skogen?

Bjänndal  
#906433Mina skogar ligger i östra Jämtland. Jag har mer än halva arealen i åldersklassen 21-40 år. Ståndortsindex är ca T28 och G24 i kulturskogar, alltså markberedda och planterade bestånd. I gamla ÖSI var boniteterna T22 och G20 i bästa fall.
Röjning är nog den viktigaste åtgärden för att få dimensioner. Det vore mycket intressant om jag hittar ett lämpligt, ganska trädslagsrent granbestånd att göra en kraftig röjning och sedan låta det stå till slutavverkning. LSÅ eller upp mot tio år över. Gran tål att stå ganska tätt och knappt 2000 stam per hektar borde kunna stå till 70 år. Ett motiv till ett sådant försök är att jag redan idag har svårt att hitta bra gallringsresurser och misstänker att det blir svårare/dyrare i framtiden.
Tallungskogar har ett större gallringsbehov. Jag har ett bestånd som är hemskt älgskadat och hög lövandel som nu är ca 33 år. Där blir det ingen gallring. Är det riktigt fina tallungskogar med tillräckligt många huvudstammar kan jag nog tänka mig 2gallringar.

Användarvisningsbild

Re: Gallringskatastrofen i den Svenska skogen?

Torbjörn Johnsen  
#906440Det finns en artikel om gallringsprojekt som Södra nu driver med sina entreprenörer och fältpersonal. Syftet verkar, precis som hos Vida och Sveaskog, vara att gallra lite försiktigare än tidigare för att få mer skog kvar till slutavverkningen. Det finns en del kopplingar mellan diskussionerna i den här tråden och artikeln om Södras gallringsprojekt:

Stor Södrasatsning - Rätt grundyta efter gallring

Användarvisningsbild

Re: Gallringskatastrofen i den Svenska skogen?

T18  
#906458
Bjänndal skrev:Mina skogar ligger i östra Jämtland. Jag har mer än halva arealen i åldersklassen 21-40 år. Ståndortsindex är ca T28 och G24 i kulturskogar, alltså markberedda och planterade bestånd. I gamla ÖSI var boniteterna T22 och G20 i bästa fall.
Röjning är nog den viktigaste åtgärden för att få dimensioner. Det vore mycket intressant om jag hittar ett lämpligt, ganska trädslagsrent granbestånd att göra en kraftig röjning och sedan låta det stå till slutavverkning. LSÅ eller upp mot tio år över. Gran tål att stå ganska tätt och knappt 2000 stam per hektar borde kunna stå till 70 år. Ett motiv till ett sådant försök är att jag redan idag har svårt att hitta bra gallringsresurser och misstänker att det blir svårare/dyrare i framtiden.
Tallungskogar har ett större gallringsbehov. Jag har ett bestånd som är hemskt älgskadat och hög lövandel som nu är ca 33 år. Där blir det ingen gallring. Är det riktigt fina tallungskogar med tillräckligt många huvudstammar kan jag nog tänka mig 2gallringar.

Jag har ett sånt bestånd. Det får stå sålänge jag äger fastigheten i vart fall. Beståndet är 17 år nu inkl. plantåldern.

Användarvisningsbild

Re: Gallringskatastrofen i den Svenska skogen?

JANERIKA  
#906492Hej.
Har haft en del sådana bestånd utan stickvägar.Där man endast huggt ved tidigare.
Har även provat metoden med att röja hårt och skippa gallring.Det blir lite mer dimensionsspridning pga slopad 2/ 3 gallring men grymt med kubik/ hektar och bra virkeskvalitet.Kanske ska man slutaverka dessa bestånd tidigare för att minska stormriskem då kubiken finns / hektar då det saknas breda
stickvägar med påföljande stormluckor.
Ja det är ett stort problem med allt färre entreprenörer som har problem med dyra maskiner och bristande insikt från bolagen.
Det största problemet är dock att bolagen inte vet hur man gör en fin gallring ( (det finns enstaka undantag)
Om man summerar just nu så är det väldigt lönsamt att vara själverksam eller skippa gallring om man ser till totalekonomin.
Mvh Janerika

Användarvisningsbild

Re: Gallringskatastrofen i den Svenska skogen?

HannuRöj  
#906498På tal om entreprenadörna, dyra maskiner och bristande insikt av bolagen. 😀

Nu har jag själv aldrig kört med riktiga proffismaskinerna men tycker ändå entreprenadörna får inte nödvis helt rättvist betalt.
Med takt på ökat stamantal efter gallring sjunker produktivitet.
Röra kran bakom ett trä tar mer tid än att upparbeta det, samt att skota mindre virke mellan trän ta mer tid än att skota mer virke i bättre utrymme.
På nagot sätt borde virkesförrådet efter gallring prissättas, inte så,som det är nu att bara upparbetade kubikerna betalas.
Eller så söka någon annan win-win situatition mellan skogsägare och entreprenadör.

Bolagen behövs inte tänka på, de får sitt virke i varje fall. Till och med grövre gallringsvirke om en del av uttaget lyckas skjuta till nästa vända.

Användarvisningsbild

Re: Gallringskatastrofen i den Svenska skogen?

skogshare  
#906590
Bjänndal skrev:Mina skogar ligger i östra Jämtland. Jag har mer än halva arealen i åldersklassen 21-40 år. Ståndortsindex är ca T28 och G24 i kulturskogar, alltså markberedda och planterade bestånd. I gamla ÖSI var boniteterna T22 och G20 i bästa fall.
Röjning är nog den viktigaste åtgärden för att få dimensioner. Det vore mycket intressant om jag hittar ett lämpligt, ganska trädslagsrent granbestånd att göra en kraftig röjning och sedan låta det stå till slutavverkning. LSÅ eller upp mot tio år över. Gran tål att stå ganska tätt och knappt 2000 stam per hektar borde kunna stå till 70 år. Ett motiv till ett sådant försök är att jag redan idag har svårt att hitta bra gallringsresurser och misstänker att det blir svårare/dyrare i framtiden.
Tallungskogar har ett större gallringsbehov. Jag har ett bestånd som är hemskt älgskadat och hög lövandel som nu är ca 33 år. Där blir det ingen gallring. Är det riktigt fina tallungskogar med tillräckligt många huvudstammar kan jag nog tänka mig 2gallringar.


Då hakar jag på och efterlyser en kvalificerad datorsimulering av dimensions- och volymtillväxten under 70, 100 års resp. produktionsmässigt optimal omloppstid på de mest frekventa granbonniteterna för bestånd med;

1. 2000 stammar / hektar ( enligt @Bjänndals förslag )
2. 1.100       "                    ( enligt eget förslag i tråden " Är gallringsfritt bäst? )
3. 800          "                    (                                 -"-                                           )

efter sista röjning och fram till slutavverkning.

För tall vore jag samtidigt tacksam för en motsvarande studie under 100, 125, 150 års resp. produktionsmässigt optimal omloppstid med;

1. 800 stammar per hektar ( enligt eget förslag som ovan ) förutsatt rimligt låg risk för flängningsskador av älg.
 2. 600 "                                                 - "-                                  "

Hoppas att någon på framförallt SLU eller Skogforsk vill åta sig att göra en gedigen sådan studie.

Användarvisningsbild

Re: Gallringskatastrofen i den Svenska skogen?

skogshare  
#911033
Bjänndal skrev: En gallring är ju en dyrare avverkning och bör ses som en investering. Även risken för skador i samband med gallring gör att vi inte ska gallra i ”onödan”. Men färre gallringar leder till kortare omloppstid och mindre fönster för slutavverkningstidpunkt.
Varje skogsägare har ju sin ekonomiska situation. Har man lån på sin skog, så är avverkning för att betala lånen klokt för det är sällan äldre skog ökar värdet mer än låneräntan.
Räknar man å andra sidan med att maximera tillväxten så ska man nästan inte avverka något alls. Då skjuter man ett berg framför sig. Kan vara rätt om man har ett generationsskifte i framtiden. Men annars är det väl sparsamt i överkant.
Skogsinnehavet kan ses som en bankbok men med väldigt liten förräntning och det är ju dettasom ekonomer är kritiska till. Speciellt äldre bestånd. Nu är jag inte kunnig eller intresserad av annan kapitalförvaltning, men rådet från ekonomer är ju att avverka och placera pengar i andra området. Jag lever inte efter den lärdomen.


Med anledning av våra korta omloppstider och förhållandevis klena timmerdimensioner i Sverige jämfört med Tyskland, ställde en tysk god vän och skogsförvaltare för ca. 50 år sedan nedanstående retoriska fråga till mig;

Vilket är bäst? Att ha en hög avkastning på 10 % på ett sparkapital på 10.000 kronor ( lågvärdig skog ) med åtskilliga risker eller en stabil avkastning på 3 % på 100.000 kronor ( högvärdig skog )?

Annons:
Nordfarm
Fredrik Reuter
Hej Gäst! Jag heter Fredrik och driver denna sajt. Jag skulle gärna vilja tipsa dig om hur du kan få ut mer av skogsforum. Klicka på de knappar som passar dig här intill (minifönster öppnas).