sön 14 dec 2025, 10:14#901267Kom ihåg att skicka in :
Remissyttrande över betänkandet En robust skogspolitik för ett aktivt skogsbruk (SOU 2025:93)
Avverkning (slutavverkning)
Kom ihåg att skicka in: Yttrande över en robust skogspolitik
✍️ Sammanfattning av tråd
Den här tråden har ännu ingen AI-sammanfattning. Endast inloggade kan skapa en sammanfattning.
Skapa gratiskontoLogga in
TS
Re: Kom ihåg att skicka in: Yttrande över en robust skogspol
sön 14 dec 2025, 15:35#901276Vilket bra tips till tråd, tack!
Jag och Torbjörn nappade på detta och skrev ett första utkast som bifogas som PDF. Vad tycker panelen? Vi skickar kanske iväg på tisdag så vi hinner diskutera fram tills dess!
Du måste vara medlem för att logga in. Det är gratis att bli medlem och registreringen går fort, Välkommen!
Skapa konto
Jag och Torbjörn nappade på detta och skrev ett första utkast som bifogas som PDF. Vad tycker panelen? Vi skickar kanske iväg på tisdag så vi hinner diskutera fram tills dess!
Logga in för att se de bilder eller dokument som författaren har laddat upp.
Du måste vara medlem för att logga in. Det är gratis att bli medlem och registreringen går fort, Välkommen!
Skapa konto
MvH Fredrik (tidigare admin@skogsforum). Rapportera virke i vår nya virkesrapport! Det finns inga dumma frågor! Var med och diskutera skog!
sön 14 dec 2025, 18:14#901280Remissyttrande över betänkandet En robust skogspolitik för ett aktivt skogsbruk (SOU 2025:93)
Alla vi vill att produktionen av skogsråvara ska optimeras för att fullt ut ersätta fossila material som olja, kol, gas, plast, cement stål mm
Skogsägare, allmänheten industrin och aktivister ja alla skulle tjäna på att regelverket moderniseras och förtydliga
Det saknas idag mål och styrning för hur stora naturvårdsavsättningarna ska vara och hur markägare ska kompenseras för dessa. När ingen vet vad som gäller och det saknas resurser försätts många markägare i en svår situation som omöjliggör ett konstruktivt samarbete mellan markägarna och de myndigheter som ansvarar för skyddet av natur. Utredaren ger inte konkreta mål för detta, men skapar en struktur där politiker och myndigheter kan förtydliga vad som gäller.
Behovet av ett aktivt myndighetsarbete som ger möjlighet att skapa livskraftiga skogar utifrån förändrade livsmiljöer är stort.
Sverige, som ofta lyfter fram sitt skogsbruk i europeiska sammanhang, kan på myndighetsnivå inte göra en bedömning kring i vilken grad skogsråvara ersätter andra produkter och hur det ska beräknas. Det öppnar vägen för att alla gör lite som de vill. Vilket också är det som sker idag. Utredaren menar att politiken bör ta ansvar för att myndigheterna gör en relevant beräkning, vilket vi naturligtvis tycker är rimligt.
Det bör överlåtas till regeringen i första hand eller lantbruksministern
Skogens betydelse för arbetstillfällen, landsbygdsutveckling, klimatnytta och regional ekonomi är direkt kopplad till de enskilda skogsägarnas möjligheter att bedriva ett aktivt, hållbart och lönsamt skogsbruk.
Sammanfattande bedömning
Vi välkomnar Skogsutredningens slutbetänkande och de många förslag som i sin helhet förbättrar förutsättningarna för enskilda skogsbrukare, skogsnäringen, landsbygden och Sverige. Utredningens styrka är dess breda ansats och genomtänkta helhetssyn där skogens roll för klimat, biologisk mångfald, produktion, energiförsörjning, resiliens och samhällsberedskap behandlas i ett sammanhållet ramverk. En sådan avvägning mellan skogens olika samhällsmål har länge efterfrågats.
Skogsbruk är en verksamhet som sträcker sig över ett sekel och omfattar flera generationers beslut. Få andra branscher gör investeringar med lika lång återbetalningstid. Detta ställer höga krav på stabila och förutsägbara regelverk. Skogsutredningens förslag går i väsentliga delar i rätt riktning för att säkerställa att skogsägare vågar fortsätta investera, att klimatomställningen kan genomföras och att skogens alla värden kan utvecklas parallellt.
Betänkandet innehåller förslag som spänner över hela bredden av skogspolitiken: från produktion och klimatanpassning till rättssäkerhet, artskydd, forskning, tillsyn, rådgivning och EU:s växande påverkan. Genom att för första gången föreslå strukturer där produktion och naturvård kan följas upp på ett likvärdigt sätt lägger utredningen grunden för en mer balanserad, transparent och långsiktig skogspolitik.
Om förslagen genomförs finns stor potential att stärka skogens bidrag till klimatmålen, öka möjligheterna till aktivt och hållbart brukande samt förbättra förutsägbarheten i en tid präglad av klimatförändringar, ökade skogsskador och ett mer osäkert omvärldsläge. Slutbetänkandet tillsammans med delbetänkandet skapar en struktur som erbjuder tydligare ansvarsfördelning mellan myndigheter och markägare, bättre rättssäkerhet och mer långsiktiga spelregler.
Skogsutredningens viktigaste förslag
Utredningen innehåller ett stort antal genomtänkta och välmotiverade förslag. Här framstår fem områden som särskilt betydelsefulla:
• Produktionsmål, skapar balans mellan produktions- och miljömål och ger en struktur för uppföljning som motsvarar den som redan finns för miljömålet. Detta är avgörande för långsiktighet och investeringsvilja i det privata skogsbruket.
• Beräkning av skogens klimatnytta, i enlighet med ISO-standard 13391 innebär ett heltäckande och internationellt gångbart mått som synliggör substitution, kol i produkter och därmed skogens verkliga klimatbidrag. Detta stärker både svensk klimatpolitik och Sveriges möjligheter att påverka EU:s regelverk.
• Ett nationellt tak för undantag från brukande, skapar tydlighet, förutsägbarhet och effektiv resursanvändning.
• Ett tydligare Sverige i EU, innebär ett mer samlat och strategiskt svenskt agerande i EU-processerna. Tydligare politisk styrning, bättre samordning och principer mot överimplementering är centralt för att Sverige ska kunna värna den svenska modellen och påverka EU-regler som i hög grad formar villkoren för svenskt skogsbruk.
• Förändringar vad gäller skydd för fåglar, är avgörande för att komma till rätta med dagens oförutsebara och rättsosäkra tillämpning av artskyddet. Förslagen innebär en nödvändig tydlighet i ansvarsfördelningen och mer proportionerliga skyddsåtgärder, i linje med EU:s fågeldirektiv.
Alla vi vill att produktionen av skogsråvara ska optimeras för att fullt ut ersätta fossila material som olja, kol, gas, plast, cement stål mm
Skogsägare, allmänheten industrin och aktivister ja alla skulle tjäna på att regelverket moderniseras och förtydliga
Det saknas idag mål och styrning för hur stora naturvårdsavsättningarna ska vara och hur markägare ska kompenseras för dessa. När ingen vet vad som gäller och det saknas resurser försätts många markägare i en svår situation som omöjliggör ett konstruktivt samarbete mellan markägarna och de myndigheter som ansvarar för skyddet av natur. Utredaren ger inte konkreta mål för detta, men skapar en struktur där politiker och myndigheter kan förtydliga vad som gäller.
Behovet av ett aktivt myndighetsarbete som ger möjlighet att skapa livskraftiga skogar utifrån förändrade livsmiljöer är stort.
Sverige, som ofta lyfter fram sitt skogsbruk i europeiska sammanhang, kan på myndighetsnivå inte göra en bedömning kring i vilken grad skogsråvara ersätter andra produkter och hur det ska beräknas. Det öppnar vägen för att alla gör lite som de vill. Vilket också är det som sker idag. Utredaren menar att politiken bör ta ansvar för att myndigheterna gör en relevant beräkning, vilket vi naturligtvis tycker är rimligt.
Det bör överlåtas till regeringen i första hand eller lantbruksministern
Skogens betydelse för arbetstillfällen, landsbygdsutveckling, klimatnytta och regional ekonomi är direkt kopplad till de enskilda skogsägarnas möjligheter att bedriva ett aktivt, hållbart och lönsamt skogsbruk.
Sammanfattande bedömning
Vi välkomnar Skogsutredningens slutbetänkande och de många förslag som i sin helhet förbättrar förutsättningarna för enskilda skogsbrukare, skogsnäringen, landsbygden och Sverige. Utredningens styrka är dess breda ansats och genomtänkta helhetssyn där skogens roll för klimat, biologisk mångfald, produktion, energiförsörjning, resiliens och samhällsberedskap behandlas i ett sammanhållet ramverk. En sådan avvägning mellan skogens olika samhällsmål har länge efterfrågats.
Skogsbruk är en verksamhet som sträcker sig över ett sekel och omfattar flera generationers beslut. Få andra branscher gör investeringar med lika lång återbetalningstid. Detta ställer höga krav på stabila och förutsägbara regelverk. Skogsutredningens förslag går i väsentliga delar i rätt riktning för att säkerställa att skogsägare vågar fortsätta investera, att klimatomställningen kan genomföras och att skogens alla värden kan utvecklas parallellt.
Betänkandet innehåller förslag som spänner över hela bredden av skogspolitiken: från produktion och klimatanpassning till rättssäkerhet, artskydd, forskning, tillsyn, rådgivning och EU:s växande påverkan. Genom att för första gången föreslå strukturer där produktion och naturvård kan följas upp på ett likvärdigt sätt lägger utredningen grunden för en mer balanserad, transparent och långsiktig skogspolitik.
Om förslagen genomförs finns stor potential att stärka skogens bidrag till klimatmålen, öka möjligheterna till aktivt och hållbart brukande samt förbättra förutsägbarheten i en tid präglad av klimatförändringar, ökade skogsskador och ett mer osäkert omvärldsläge. Slutbetänkandet tillsammans med delbetänkandet skapar en struktur som erbjuder tydligare ansvarsfördelning mellan myndigheter och markägare, bättre rättssäkerhet och mer långsiktiga spelregler.
Skogsutredningens viktigaste förslag
Utredningen innehåller ett stort antal genomtänkta och välmotiverade förslag. Här framstår fem områden som särskilt betydelsefulla:
• Produktionsmål, skapar balans mellan produktions- och miljömål och ger en struktur för uppföljning som motsvarar den som redan finns för miljömålet. Detta är avgörande för långsiktighet och investeringsvilja i det privata skogsbruket.
• Beräkning av skogens klimatnytta, i enlighet med ISO-standard 13391 innebär ett heltäckande och internationellt gångbart mått som synliggör substitution, kol i produkter och därmed skogens verkliga klimatbidrag. Detta stärker både svensk klimatpolitik och Sveriges möjligheter att påverka EU:s regelverk.
• Ett nationellt tak för undantag från brukande, skapar tydlighet, förutsägbarhet och effektiv resursanvändning.
• Ett tydligare Sverige i EU, innebär ett mer samlat och strategiskt svenskt agerande i EU-processerna. Tydligare politisk styrning, bättre samordning och principer mot överimplementering är centralt för att Sverige ska kunna värna den svenska modellen och påverka EU-regler som i hög grad formar villkoren för svenskt skogsbruk.
• Förändringar vad gäller skydd för fåglar, är avgörande för att komma till rätta med dagens oförutsebara och rättsosäkra tillämpning av artskyddet. Förslagen innebär en nödvändig tydlighet i ansvarsfördelningen och mer proportionerliga skyddsåtgärder, i linje med EU:s fågeldirektiv.
TS
mån 15 dec 2025, 06:49#901307Jag reflekterar: Bevarandeindustrins ”MI 5”, dvs aktivistkepsarna som verkar bl a genom Århuskonventionens Judaskyss med talerätt för även små särintresseföreningar (fågelskådare o jakt- och avverkningshatare).
Denna bevarandeindustri har en verktygslåda som kan stoppa vad-som-helst som ska ske på marken. Exvis SLUs rödlista täcker på olika sätt alla potentiella avverkningsobjekt om man letar och inventerar tillräckligt noga över tid.
Jag vet inte, men är det inte här roten till rättsosäkerheten sitter? Hör dessa synpunkter hemma i ett remissyttrande?
Denna bevarandeindustri har en verktygslåda som kan stoppa vad-som-helst som ska ske på marken. Exvis SLUs rödlista täcker på olika sätt alla potentiella avverkningsobjekt om man letar och inventerar tillräckligt noga över tid.
Jag vet inte, men är det inte här roten till rättsosäkerheten sitter? Hör dessa synpunkter hemma i ett remissyttrande?
mån 15 dec 2025, 09:39#9013115.3 Skydd för fåglar
Regeringen upprättar på lämpligt sätt en nationell förteckning över fågelarter vars populationer inte befinner sig på en tillfredställande nivå. Förteckningen bör även innehålla den hänsyn eller de åtgärder som behöver vidtas för att bevara eller återupprätta berörda populationer. Förteckningen ska användas som gemensam vägledning för de myndigheter som tillämpar regler till skydd för fåglar.
4 § artskyddsförordningen (2007:845) ändras för att bättre harmonisera den nationella regleringen med fågeldirektivets krav avseende vad som utgör en förbjuden störning.
Vi medlemmar i Skogsforum tillstyrker utredningens förslag och bedömer att detta är ett av de viktigaste reformområdena i hela utredningen. Ett tydligare och mer rättssäkert system för tillämpningen av fågeldirektivet är avgörande för att komma till rätta med den oförutsebara och oproportionerliga praxis som idag drabbar många skogsägare.
En nationell förteckning över fågelarter som inte befinner sig på en tillfredsställande nivå, tillsammans med tydliga anvisningar om vilken hänsyn eller vilka åtgärder som krävs, skulle ge myndigheterna ett gemensamt och enhetligt beslutsunderlag. Detta är nödvändigt för att minska dagens stora variationer i tillämpningen.
Vi stödjer även ändringen av 4 § artskyddsförordningen, så att svensk rätt bättre motsvarar fågeldirektivets krav. Dagens svenska tillämpning har i praktiken glidit över i ett generellt livsmiljöskydd, något som inte är i enlighet med fågeldirektivet. EU-rätten skiljer tydligt mellan förbud mot störning och skydd av livsmiljöer – där det senare ska ske genom särskilda områdesskydd såsom Natura 2000 eller naturreservat.
Utredningen har också lyft fram att fågeldirektivet länge varit felaktigt översatt till svenska. Den svenska språkversionen har nu korrigerats så att den överensstämmer med de andra språkversionerna. Regeringen har dessutom aviserat att artskyddsförordningen kommer att justeras i enlighet med den nya översättningen. Det innebär att en störning endast ska vara förbjuden om den har väsentlig betydelse för att uppnå eller bibehålla en tillfredsställande nivå – inte i situationer där påverkan är marginell.
Vi vill betona att staten har ansvaret för att bedöma när en art befinner sig under en tillfredsställande nivå, och att denna bedömning även ska väga in ekonomiska och rekreativa behov. När en art bedöms vara i behov av särskilda insatser ska staten strategiskt peka ut de områden där livsmiljöer behöver bevaras eller återskapas – och använda rätt verktyg: formellt områdesskydd eller naturvårdsavtal.
Ett sådant strukturerat och områdesbaserat arbetssätt är nödvändigt för att undvika dagens ad hoc-beslut vid enskilda avverkningar. Med en nationell förteckning, en rättad 4 § och borttagandet av artskyddsförordningens författningskommentar om livsmiljöer skulle förbud mot skogsbruksåtgärder bli proportionella och tydligt kopplade till verkligt skyddsbehov, samt följas av ersättning.
Sammanfattningsvis anser vi medlemmar i skogsforum att detta förslag är en av de mest betydelsefulla reformerna för att skapa ett rättssäkert, EU-konformt och förutsebart artskydd där insatser riktas dit de gör störst nytta och där markägare ges tydliga spelregler
Regeringen upprättar på lämpligt sätt en nationell förteckning över fågelarter vars populationer inte befinner sig på en tillfredställande nivå. Förteckningen bör även innehålla den hänsyn eller de åtgärder som behöver vidtas för att bevara eller återupprätta berörda populationer. Förteckningen ska användas som gemensam vägledning för de myndigheter som tillämpar regler till skydd för fåglar.
4 § artskyddsförordningen (2007:845) ändras för att bättre harmonisera den nationella regleringen med fågeldirektivets krav avseende vad som utgör en förbjuden störning.
Vi medlemmar i Skogsforum tillstyrker utredningens förslag och bedömer att detta är ett av de viktigaste reformområdena i hela utredningen. Ett tydligare och mer rättssäkert system för tillämpningen av fågeldirektivet är avgörande för att komma till rätta med den oförutsebara och oproportionerliga praxis som idag drabbar många skogsägare.
En nationell förteckning över fågelarter som inte befinner sig på en tillfredsställande nivå, tillsammans med tydliga anvisningar om vilken hänsyn eller vilka åtgärder som krävs, skulle ge myndigheterna ett gemensamt och enhetligt beslutsunderlag. Detta är nödvändigt för att minska dagens stora variationer i tillämpningen.
Vi stödjer även ändringen av 4 § artskyddsförordningen, så att svensk rätt bättre motsvarar fågeldirektivets krav. Dagens svenska tillämpning har i praktiken glidit över i ett generellt livsmiljöskydd, något som inte är i enlighet med fågeldirektivet. EU-rätten skiljer tydligt mellan förbud mot störning och skydd av livsmiljöer – där det senare ska ske genom särskilda områdesskydd såsom Natura 2000 eller naturreservat.
Utredningen har också lyft fram att fågeldirektivet länge varit felaktigt översatt till svenska. Den svenska språkversionen har nu korrigerats så att den överensstämmer med de andra språkversionerna. Regeringen har dessutom aviserat att artskyddsförordningen kommer att justeras i enlighet med den nya översättningen. Det innebär att en störning endast ska vara förbjuden om den har väsentlig betydelse för att uppnå eller bibehålla en tillfredsställande nivå – inte i situationer där påverkan är marginell.
Vi vill betona att staten har ansvaret för att bedöma när en art befinner sig under en tillfredsställande nivå, och att denna bedömning även ska väga in ekonomiska och rekreativa behov. När en art bedöms vara i behov av särskilda insatser ska staten strategiskt peka ut de områden där livsmiljöer behöver bevaras eller återskapas – och använda rätt verktyg: formellt områdesskydd eller naturvårdsavtal.
Ett sådant strukturerat och områdesbaserat arbetssätt är nödvändigt för att undvika dagens ad hoc-beslut vid enskilda avverkningar. Med en nationell förteckning, en rättad 4 § och borttagandet av artskyddsförordningens författningskommentar om livsmiljöer skulle förbud mot skogsbruksåtgärder bli proportionella och tydligt kopplade till verkligt skyddsbehov, samt följas av ersättning.
Sammanfattningsvis anser vi medlemmar i skogsforum att detta förslag är en av de mest betydelsefulla reformerna för att skapa ett rättssäkert, EU-konformt och förutsebart artskydd där insatser riktas dit de gör störst nytta och där markägare ges tydliga spelregler
TS
mån 15 dec 2025, 11:12#901318Hur varierar fågelpopulationer, gnagarår, ja naturliga variationer över en omloppstid i skogen? Att "återskapa fågelpopulationer" är en formulering som inte hör hemma i exempelvis en lagtext om natur och skogsbruk. En gammelskog är också artfattig på liv men artrik på dödgrävare. Vem avgör vad återskapande ska vara?
Det bästa man kan göra för en varierad och resilient fauna i skogen, där även människa och ekonomi kan leva, är att skapa trygghet mot myndigheters- och andras klåfingrighet i ägande- och brukandefriheten i privat ägd skog.
Då får sådana som jag åter tilltron att spara i skog på rot.
Idag tvångsavverkar vi då vi har NSF mfl som driver agendor som har näring i tankegodset att bönder är kapitalister. Kapitalister i den mest politiskt negativa kontexten. Jag glömmer aldrig när miljö- och klimatminister Åsa Romson stod i talarstolen och uttalade "Skog är för viktig för att ägas av privatpersoner". Glöm aldrig att det har sagts i Sveriges Riksdag av en regeringsmedlem.
Det bästa man kan göra för en varierad och resilient fauna i skogen, där även människa och ekonomi kan leva, är att skapa trygghet mot myndigheters- och andras klåfingrighet i ägande- och brukandefriheten i privat ägd skog.
Då får sådana som jag åter tilltron att spara i skog på rot.
Idag tvångsavverkar vi då vi har NSF mfl som driver agendor som har näring i tankegodset att bönder är kapitalister. Kapitalister i den mest politiskt negativa kontexten. Jag glömmer aldrig när miljö- och klimatminister Åsa Romson stod i talarstolen och uttalade "Skog är för viktig för att ägas av privatpersoner". Glöm aldrig att det har sagts i Sveriges Riksdag av en regeringsmedlem.
mån 15 dec 2025, 13:48#901331Vi välkomnar de förslag regeringen lagt om ändrade fridlysningsregler.
Förslaget är ett steg i rätt riktning mot ett mer rättssäkert och effektivt artskydd, där ansvar och kostnader delas av hela samhället.
Artskyddet har blivit en grumlig och rättsosäker utmaning för alla Sveriges privata småskogsägare. Reglerna får idag orimligt långtgående ekonomiska konsekvenser för privata småskogsägare, som ofta saknar rätt till ersättning vid förlorade brukningsmöjligheter.
Vi privata småskogsägare yrkar att fridlysningsbestämmelserna inte bör omfatta pågående markanvändning.
Hänsyn till arter bör ske enligt Skogsvårdslagen, eventuellt vid behov kompletteras med områdesskydd.
Idag förekommer omfattande uppenbart felaktiga sakförhållanden av aktivister som borde föranlett kritiska frågeställningar när inresta yrkesaktivister med solkiga agendor påstår saker som uppenbart inte går ihop med verkligheten, eller kan bevisas.
Att med ekonomiska styrmedel tvinga fram storskalighet i specifika åtgärder så som just hyggesfritt är inte bara ett avsteg från frihet under ansvar – det riskerar också att vara kontraproduktivt.
Hyggesfritt har sin roll. Men att göra det till ett storskaligt politiskt modeprojekt är att sätta både klimatet, alla skogsägare och landets välstånd på spel.
Sverige har redan testat det – och resultatet var inte den romantiserade bild som gärna målas upp.
Decennier av hyggesfritt skapade söndertrasade restskogar, splittrade bestånd och skogar som till slut var så svaga att man tvingades avverka enorma ytor för att börja om.
Vi privata skogsägare har som sagt redan en betydande negativ erfarenhet av sönderhuggna och fragmenterade skogar och varken behöver eller vill upprepa misstaget.
Det är inte teori. Det är dokumenterad svensk erfarenhet, beskriven av bland annat Lars Lundqvist, SLU.
Vi glömmer heller aldrig när Charlotta Riberdahl fick sparken Juli 2016 från uppdraget att se över skogsvårdslagen.
Skälet var uttalanden om äganderätt som hon själv ifrågasatte: " om man ska tillåta ett så stort privat ägande av en så viktig naturresurs som skogen". Det var tur att landsbygdsminister Sven-Erik Bucht sparkade ut Charlotta Riberdahl
Förslaget är ett steg i rätt riktning mot ett mer rättssäkert och effektivt artskydd, där ansvar och kostnader delas av hela samhället.
Artskyddet har blivit en grumlig och rättsosäker utmaning för alla Sveriges privata småskogsägare. Reglerna får idag orimligt långtgående ekonomiska konsekvenser för privata småskogsägare, som ofta saknar rätt till ersättning vid förlorade brukningsmöjligheter.
Vi privata småskogsägare yrkar att fridlysningsbestämmelserna inte bör omfatta pågående markanvändning.
Hänsyn till arter bör ske enligt Skogsvårdslagen, eventuellt vid behov kompletteras med områdesskydd.
Idag förekommer omfattande uppenbart felaktiga sakförhållanden av aktivister som borde föranlett kritiska frågeställningar när inresta yrkesaktivister med solkiga agendor påstår saker som uppenbart inte går ihop med verkligheten, eller kan bevisas.
Att med ekonomiska styrmedel tvinga fram storskalighet i specifika åtgärder så som just hyggesfritt är inte bara ett avsteg från frihet under ansvar – det riskerar också att vara kontraproduktivt.
Hyggesfritt har sin roll. Men att göra det till ett storskaligt politiskt modeprojekt är att sätta både klimatet, alla skogsägare och landets välstånd på spel.
Sverige har redan testat det – och resultatet var inte den romantiserade bild som gärna målas upp.
Decennier av hyggesfritt skapade söndertrasade restskogar, splittrade bestånd och skogar som till slut var så svaga att man tvingades avverka enorma ytor för att börja om.
Vi privata skogsägare har som sagt redan en betydande negativ erfarenhet av sönderhuggna och fragmenterade skogar och varken behöver eller vill upprepa misstaget.
Det är inte teori. Det är dokumenterad svensk erfarenhet, beskriven av bland annat Lars Lundqvist, SLU.
Vi glömmer heller aldrig när Charlotta Riberdahl fick sparken Juli 2016 från uppdraget att se över skogsvårdslagen.
Skälet var uttalanden om äganderätt som hon själv ifrågasatte: " om man ska tillåta ett så stort privat ägande av en så viktig naturresurs som skogen". Det var tur att landsbygdsminister Sven-Erik Bucht sparkade ut Charlotta Riberdahl
Senast redigerad av Supermyra12 mån 15 dec 2025, 14:44, redigerad totalt 3 gånger.
TS
mån 15 dec 2025, 14:02#901332Inför "rot-avdrag" för röjning - fler arbetstillfällen och bättre utförd skogsskötsel ger bättre och friskare skogar på sikt.
En glad hallänning som trivs bäst i skogen
Re: Kom ihåg att skicka in: Yttrande över en robust skogspol
mån 15 dec 2025, 14:15#901333
Intressant, det anförandet har jag missat. Har du länk till källan? Var det interpellation?
Orsa skrev:Jag glömmer aldrig när miljö- och klimatminister Åsa Romson stod i talarstolen och uttalade "Skog är för viktig för att ägas av privatpersoner". Glöm aldrig att det har sagts i Sveriges Riksdag av en regeringsmedlem.
Intressant, det anförandet har jag missat. Har du länk till källan? Var det interpellation?
MvH Fredrik (tidigare admin@skogsforum). Rapportera virke i vår nya virkesrapport! Det finns inga dumma frågor! Var med och diskutera skog!
mån 15 dec 2025, 15:21#901336
Det har vi alla hört från flera språkrör ur Miljöpartiet och miljörörelserna/aktivisterna....
Fredrik Reuter skrev:Orsa skrev:Jag glömmer aldrig när miljö- och klimatminister Åsa Romson stod i talarstolen och uttalade "Skog är för viktig för att ägas av privatpersoner". Glöm aldrig att det har sagts i Sveriges Riksdag av en regeringsmedlem.
Intressant, det anförandet har jag missat. Har du länk till källan? Var det interpellation?
Det har vi alla hört från flera språkrör ur Miljöpartiet och miljörörelserna/aktivisterna....
TS
mån 15 dec 2025, 15:46#901340Senast jag såg något åt det hållet var i "Finansialiseringen av skogen" från Arena Idé, en liten försåtlig mening på sidan 37:
Det kan i detta sammanhang sägas att äganderätten är inget som är hugget i sten utan är en flexibel rättighet som förändras över tiden med ett förändrat samhälle.
https://arenaide.se/rapporter/finansial ... av-skogen/
Det kan i detta sammanhang sägas att äganderätten är inget som är hugget i sten utan är en flexibel rättighet som förändras över tiden med ett förändrat samhälle.
https://arenaide.se/rapporter/finansial ... av-skogen/
mån 15 dec 2025, 20:56#901375
Det var ett inslag på svt (nyheterna?) från Riksdagen.
Fredrik Reuter skrev:Orsa skrev:Jag glömmer aldrig när miljö- och klimatminister Åsa Romson stod i talarstolen och uttalade "Skog är för viktig för att ägas av privatpersoner". Glöm aldrig att det har sagts i Sveriges Riksdag av en regeringsmedlem.
Intressant, det anförandet har jag missat. Har du länk till källan? Var det interpellation?
Det var ett inslag på svt (nyheterna?) från Riksdagen.
tis 16 dec 2025, 08:45#901394Remisstiden för Skogsutredningen går ut idag 16/12. Många har synpunkter, allt från LRF, Svenska Kyrkan, Holmen till Naturskyddsföreningen skydda Skogen , WWF miljöaktivister, Miljöpartiet .
Vi vanliga små skogsägare syns däremot inte på listan.
Här ett remissyttrande att haka på för den som vill.
Oombedda skogsägare tar sig ton och besvarar skogsutredningen.
https://blogg.atl.nu/utbobloggen/2025/1 ... onxJEj59RA
Vi vanliga små skogsägare syns däremot inte på listan.
Här ett remissyttrande att haka på för den som vill.
Oombedda skogsägare tar sig ton och besvarar skogsutredningen.
https://blogg.atl.nu/utbobloggen/2025/1 ... onxJEj59RA
TS
Hej Gäst! Jag heter Fredrik och driver denna sajt. Jag skulle gärna vilja tipsa dig om hur du kan få ut mer av skogsforum. Klicka på de knappar som passar dig här intill (minifönster öppnas).