Skogsekonomi

[Tralsmo]

fre 17 okt 2025, 16:55#896364

Varje plats har sina förutsättningar. Om det inte finns några träd att fröa av sig av den sorten man vill ha så blir man tvungen att plantera. Så kan det vara. Om man inte vill vara så extrem att man även litar på självgallring så kostar så klart röjning och gallring lika mycket oavsett hur plantorna kommit på plats.

Har du några tankar om varför du inte har något övrigt löv på din mark?

Ja håller me dig i denna kommentar badger.

Att ja inte har övrigt löv på dom flesta ställen beror på att de nog har sanerats bort. Då pratar ja långt tillbaka.
De är gran som prioriterats. Lövet har blivit ved.

Däremot ser ja ju att på den igenväxta jordbrukade marken (100 år tillbaka) finns de ju stora ekar å där kommer de lite men blir betat så de alldrig blir nåt av.
Rönn har de ju kommit lite här å var. Men de blir heller aldrig nåt av de på grund av betning.

På många ställen kommer de ju en uppsjö av björk å de är på frisk mark åt de fuktiga hållet. Där låter ja de komma med granundervaxt senare, självföryngring å oftast ingen markberedning.

Ja markbereder ju själv me tandskopa på större grävare å de funkar jättebra även om de tar sin lilla tid å göra.
Ja försöker å bara sprida riset å tar väldigt tunnt skikt i beredningen.
Där gräsväxten inte tar överhand snabbt kommer de ordentligt me björk. Där planterar ja gran å låter björken komma.

Ja har ju mycket tallmark, t24 t26. Tallen funkar bra å betningen är inga problem me tanke på hur täta bestånden är men björken förstör tallen om man inte sanerar.

Det här stora hygget på 9ha å som är självföryngrat var skogen runt 100- 120 år när ja avverkade.
En stor del av lämnade frötallar (som ska avverkas i rappet) är runt 140 150 år nu.

Där va de ömsom plockhugget å ruthugget va de verkar.
Mycket under kommande gran som växte dåligt å me mycket röta.
Helt värdelöst me plockhugg utifrån mitt perspektiv å va ja sett i egen skog.

Ja har några ställen till där ja inbillar mig att de plockhuggits å bara blivit chit.

Dom ställen där ja ser dom stora volymerna å hyfsad kvalite är där de gjorts seriösa föryngringar efter kallhuggning. Plantering eller självföryngring kvittar.

Allt ja planterat på min tid (övervägande markberedning) har visat sig funka utomordentligt bra med nästan inget extra planterat alls.

Hur de kommer å stå sig inför framtiden kan nog bara framtiden säga.

[jannee]

fre 17 okt 2025, 18:31#896375För ca 50 år sedan Roundupbehandlade jag några mossodlingar, någon månad senare körde jag över allt med en jordfräs (traktordriven).
Följande vår planterade jag tvååriga barrot gran, fått röja några ggr + gallra en gång och nu står det styvt 500 M3sk/ha.
En numera avliden granne hade även denne några mossodlingar som blivit liggande för fäfot (helt orörda).
Där växer nu några björkar, sälgbuskar intill dikeskanterna, men för övrigt gräs, men mest nässlor.
M.a.o. gör du inget så blir det heller inget, men du kan gärna vara dumsnål - lat - jag skiter i vilket 😀 😀 😀 😀

[Skog10]

fre 17 okt 2025, 19:26#896379

Tallföryngringar som inte lövröjs är anledningen till att många misslyckas med tallföryngring i södra Sverige. 5-10 år efter avverkning måste man lövröja annars misslyckas man med tallen.

Och när tallen röjs fram så är det den enda rätten som serveras åt älgen och då äts den om den inte skyddas på något annat sätt.

Om lövröjningen görs som en lövsanering okt-feb så kan man få en del viltskador.Men skadorna blir ändå mindre än skadorna som blir av beskuggningen och konkurrens av björk när man väntar för länge med röjningen.Röj med förstånd . Röj bara där det finns tallar.

Röjer du även bort den björk som står närmare än en 1 m, men där tallen har försprånget?
Jag har förvärvat ett skifte som har väldigt mycket älgbetesskador som följd av överskärmande löv och försöker få ordning på det. Det är aldrig röjt eller dikesrensat och består av fuktig mossmark (det finns angränsande myrmark) och med en lite torrare platå (ändock med mossa). Mycket ojämnt krontak där tallen varierar från mindre än midjehöjd på riktigt fuktiga partier där lövet överskuggat till ända upp till stammar på 4-6m. Mest skador finns i de riktigt fuktiga partierna som är i kanterna, men de har fortsatt in på områden där de inte finns speciellt mycket sly utan mest större björkbuketter, Som tur var så kommer en hel del gran underifrån. Min plan var att ta bort allt löv som överskuggar eller står närmare än 1m från en planta (både tall och gran) oavsett höjd och lämna sly i luckor. Problemet är dock att det nästan bara växer sly på samma plats (högläggningshögen) där det finns/funnits en tallplanta eller i angränsning till högen där jorden varit frilagd eller där det står en gran. Det står ofta en hel del sly i olika dimensioner runt tallplantorna närmare än 0,5 m. På vissa ställen kan t ex plantan vara 4-5 m och vara omgiven av enstaka riktigt tunna slystammar i olika höjd runt om på upp till brösthöjd, men också med en björk som utvecklat vit stam och är 0,25-1m lägre än toppen. Tar du bort detta? Känslan efter att röjt en del är att det känns som att det blir för hårt lövsanerat.

[Badger]

lör 18 okt 2025, 03:23#896389

För ca 50 år sedan Roundupbehandlade jag några mossodlingar, någon månad senare körde jag över allt med en jordfräs (traktordriven).
Följande vår planterade jag tvååriga barrot gran, fått röja några ggr + gallra en gång och nu står det styvt 500 M3sk/ha.
En numera avliden granne hade även denne några mossodlingar som blivit liggande för fäfot (helt orörda).
Där växer nu några björkar, sälgbuskar intill dikeskanterna, men för övrigt gräs, men mest nässlor.
M.a.o. gör du inget så blir det heller inget, men du kan gärna vara dumsnål - lat - jag skiter i vilket 😀 😀 😀 😀

Raka motsatsen till hur jag jobbar. På mossar där det inte naturligt vill växa skog spottar jag inte i motvind. Bredspektrumherbicid använder jag aldrig i något sammanhang. De mossar jag har låter jag vara mossar. Där får det vara al, vass och annat jox. Lyckligtvis har jag bara väldigt små sådana arealer. Men om man absolut ska ha skog där så har du nog rätt att det är tvunget med en massa åtgärder.

Oberoende, nyfiken självverksam skogsägare som försöker förvalta fädernesarvets skog till nytta för både djur, växter och människor. Långsiktighet före snabba cash. Det finns inga enkla mallar som funkar i alla lägen.

[Knagge]

lör 18 okt 2025, 06:37#896394

Tallföryngringar som inte lövröjs är anledningen till att många misslyckas med tallföryngring i södra Sverige. 5-10 år efter avverkning måste man lövröja annars misslyckas man med tallen.

Och när tallen röjs fram så är det den enda rätten som serveras åt älgen och då äts den om den inte skyddas på något annat sätt.

Om lövröjningen görs som en lövsanering okt-feb så kan man få en del viltskador.Men skadorna blir ändå mindre än skadorna som blir av beskuggningen och konkurrens av björk när man väntar för länge med röjningen.Röj med förstånd . Röj bara där det finns tallar.

Röjer du även bort den björk som står närmare än en 1 m, men där tallen har försprånget?
Jag har förvärvat ett skifte som har väldigt mycket älgbetesskador som följd av överskärmande löv och försöker få ordning på det. Det är aldrig röjt eller dikesrensat och består av fuktig mossmark (det finns angränsande myrmark) och med en lite torrare platå (ändock med mossa). Mycket ojämnt krontak där tallen varierar från mindre än midjehöjd på riktigt fuktiga partier där lövet överskuggat till ända upp till stammar på 4-6m. Mest skador finns i de riktigt fuktiga partierna som är i kanterna, men de har fortsatt in på områden där de inte finns speciellt mycket sly utan mest större björkbuketter, Som tur var så kommer en hel del gran underifrån. Min plan var att ta bort allt löv som överskuggar eller står närmare än 1m från en planta (både tall och gran) oavsett höjd och lämna sly i luckor. Problemet är dock att det nästan bara växer sly på samma plats (högläggningshögen) där det finns/funnits en tallplanta eller i angränsning till högen där jorden varit frilagd eller där det står en gran. Det står ofta en hel del sly i olika dimensioner runt tallplantorna närmare än 0,5 m. På vissa ställen kan t ex plantan vara 4-5 m och vara omgiven av enstaka riktigt tunna slystammar i olika höjd runt om på upp till brösthöjd, men också med en björk som utvecklat vit stam och är 0,25-1m lägre än toppen. Tar du bort detta? Känslan efter att röjt en del är att det känns som att det blir för hårt lövsanerat.

Gör man en tidig lövröjning så får man upp mer än 4000 tallar per hektar och då har man många möjligheter. Jag vill hålla hela ytan tät mer än 5000 stammar och då måste man använda björk. Förväxande gran däremot är jag stenhård mot granen skall vara kortare än tallen och björken annars får den inte vara med.

[Skog10]

lör 18 okt 2025, 08:36#896400

Tallföryngringar som inte lövröjs är anledningen till att många misslyckas med tallföryngring i södra Sverige. 5-10 år efter avverkning måste man lövröja annars misslyckas man med tallen.

Och när tallen röjs fram så är det den enda rätten som serveras åt älgen och då äts den om den inte skyddas på något annat sätt.

Om lövröjningen görs som en lövsanering okt-feb så kan man få en del viltskador.Men skadorna blir ändå mindre än skadorna som blir av beskuggningen och konkurrens av björk när man väntar för länge med röjningen.Röj med förstånd . Röj bara där det finns tallar.

Röjer du även bort den björk som står närmare än en 1 m, men där tallen har försprånget?
Jag har förvärvat ett skifte som har väldigt mycket älgbetesskador som följd av överskärmande löv och försöker få ordning på det. Det är aldrig röjt eller dikesrensat och består av fuktig mossmark (det finns angränsande myrmark) och med en lite torrare platå (ändock med mossa). Mycket ojämnt krontak där tallen varierar från mindre än midjehöjd på riktigt fuktiga partier där lövet överskuggat till ända upp till stammar på 4-6m. Mest skador finns i de riktigt fuktiga partierna som är i kanterna, men de har fortsatt in på områden där de inte finns speciellt mycket sly utan mest större björkbuketter, Som tur var så kommer en hel del gran underifrån. Min plan var att ta bort allt löv som överskuggar eller står närmare än 1m från en planta (både tall och gran) oavsett höjd och lämna sly i luckor. Problemet är dock att det nästan bara växer sly på samma plats (högläggningshögen) där det finns/funnits en tallplanta eller i angränsning till högen där jorden varit frilagd eller där det står en gran. Det står ofta en hel del sly i olika dimensioner runt tallplantorna närmare än 0,5 m. På vissa ställen kan t ex plantan vara 4-5 m och vara omgiven av enstaka riktigt tunna slystammar i olika höjd runt om på upp till brösthöjd, men också med en björk som utvecklat vit stam och är 0,25-1m lägre än toppen. Tar du bort detta? Känslan efter att röjt en del är att det känns som att det blir för hårt lövsanerat.

Gör man en tidig lövröjning så får man upp mer än 4000 tallar per hektar och då har man många möjligheter. Jag vill hålla hela ytan tät mer än 5000 stammar och då måste man använda björk. Förväxande gran däremot är jag stenhård mot granen skall vara kortare än tallen och björken annars får den inte vara med.

Ja, jag håller med om detta och gör på liknande sätt. Problemet här är att det inte är jag som har format detta bestånd som är eftersatt så jag försöker rädda det så gott som det går. Frågan är alltså hur du hanterar sly och björk som står nära tallplantan, (mindre än 1 m ifrån och ibland så nära som en eller någon decimeter ifrån), där tallplantan är 1,5-5 m och förväxande? Björken och slyet kan inte piska toppen, men möjligtvis grenverk eller stam. Tar du bort allt eller låter du det vara? Andra får gärna fylla på med sina erfarenheter om huruvida det påverkar betandet om det blir kvar respektive tas bort.

[Knagge]

lör 18 okt 2025, 09:58#896408Är tallen grovkvistig får slyet vara kvar. Finkvistig rak tall röjs slyet ner.
Fast å andra sidan många tallar jämna avstånd . Få tallar då blir det oftast gruppställt med tallgrupper och björkgrupper med ca 1m mellan träden i gruppen.

[plax]

lör 18 okt 2025, 09:58#896409Jag röjer utgående från att syd-sydväst ska vara rent för tall.
På skuggsida kan jag släppa fram nån undertryckt björk för att öka virkesmängden vid första gallringen