lör 15 mar 2025, 16:29#874918Nu har ju inte ja ägnat mig så mycket åt gallringsmallar tillbaka i tiden.
Men gallringsmallarna har väl alltid gällt beståndet som helhet, eller?
SKOGSFORUM ARTIKEL
33 inlägg 19624 visningar 6 följer Svara, dela mm... Gallring
Gallra eller inte gallra? Del 4 – Ja, äntligen gallringsskog
Re: Gallra eller inte gallra? Del 4 – Ja, äntligen gallrings
lör 15 mar 2025, 17:05#874924Nja, det är nån speciell tillämpning av gallringsmallar och vägar. Jag är inte helt säker, men jag har fattat att det är grundytan mellan vägarna som man använder. Men det är alltså om du har gallringsvägar.
Nån som är bättre uppdaterad kanske kan tillämpningen?
Annars delar jag uppfattningen att gran tål att stå tätt och att vi gallra för ofta och för mycket. Men det värmer ju för stunden!
Nån som är bättre uppdaterad kanske kan tillämpningen?
Annars delar jag uppfattningen att gran tål att stå tätt och att vi gallra för ofta och för mycket. Men det värmer ju för stunden!
lör 15 mar 2025, 17:21#874926Annars så står det så här på skogskunskap.se
"Tänk på stickvägarna
En stor del av gallringsuttaget görs som ett tvingande uttag i stickvägarna, framför allt vid första gallringen. Det kan handla om 50 % eller mer. Mellan stickvägarna kan man då bara gallra med cirka 15-20 % gallringsstyrka för att sammantaget få ett gallringsuttag på cirka 35 %.
Den andra gallringen utnyttjar oftast de befintliga stickvägarna, då kan nästan hela gallringen göras selektivt mellan stickvägarna."
"Tänk på stickvägarna
En stor del av gallringsuttaget görs som ett tvingande uttag i stickvägarna, framför allt vid första gallringen. Det kan handla om 50 % eller mer. Mellan stickvägarna kan man då bara gallra med cirka 15-20 % gallringsstyrka för att sammantaget få ett gallringsuttag på cirka 35 %.
Den andra gallringen utnyttjar oftast de befintliga stickvägarna, då kan nästan hela gallringen göras selektivt mellan stickvägarna."
Re: Gallra eller inte gallra? Del 4 – Ja, äntligen gallrings
lör 15 mar 2025, 17:56#874931En sak å tänka på är ju de här me vilka träd man gallrar bort.
Ska man bara ta stickvägarna så blir de ju lite möjlighet att ta bort dom dåliga.
En ytterligare fråga som dyker upp är ju om man ska ta bort dom dåliga som växer bra för å gynna dom som ger sågbart å bättre betalt men kanske mindre volym?
För egen del så bryr jag mig inte om va köparen gör me de denne köpt.
Ja är mer intresserad av att få optimalt betalt.
Lite ot i sammanhanget men ja kan bara nämna att ja inte en ENDA gång har gallrat för att de behövs pengar.
Sen kan ja ju dessutom tycka att de gallras alldeles för sent.
Om man då tänker gallring me stickvägsgående maskiner så bör de gallras tidigare å hårdare enligt min mening.
På bättre boniteter (gran) så kanske de räcker me en gång. Man kan ju vänta längre till slutavverkning då (om man har råd).
Jooo, barkborrar, vindfällen å röta kan ju va problem.
Har man koll å kunskap om sin skog så underlättar de ju besluten avsevärt.
Ska man bara ta stickvägarna så blir de ju lite möjlighet att ta bort dom dåliga.
En ytterligare fråga som dyker upp är ju om man ska ta bort dom dåliga som växer bra för å gynna dom som ger sågbart å bättre betalt men kanske mindre volym?
För egen del så bryr jag mig inte om va köparen gör me de denne köpt.
Ja är mer intresserad av att få optimalt betalt.
Lite ot i sammanhanget men ja kan bara nämna att ja inte en ENDA gång har gallrat för att de behövs pengar.
Sen kan ja ju dessutom tycka att de gallras alldeles för sent.
Om man då tänker gallring me stickvägsgående maskiner så bör de gallras tidigare å hårdare enligt min mening.
På bättre boniteter (gran) så kanske de räcker me en gång. Man kan ju vänta längre till slutavverkning då (om man har råd).
Jooo, barkborrar, vindfällen å röta kan ju va problem.
Har man koll å kunskap om sin skog så underlättar de ju besluten avsevärt.
lör 15 mar 2025, 18:00#874932Ni hade ju gallringsdagarna ,som tydligen höll på att knäcka er med mycket arbete , men så kul det vore om ni fick nån skogsbonde att gallra fram olika ruter med olika utag , för egen del har jag ider om hur det se ut efter en gallring , men i siffror och mäta har jag noll koll .Kunde ju vara kul även för skogsbonden och se hur det utvecklas olika .Få dit nån som säljer korv o kaffe .Kanske nån mer från skogsforum som är bra på mäta och räkna på som kan hjälpa till lära upp oss obildade.
tis 18 mar 2025, 12:32#875202
Det uttag man läste av direkt i Skogstyrelsens gamla gallringsdiagram gällde egentligen bara för ett skötselsystem utan stickvägar.
För ett skötselsystem med stickvägar så räknade man på arean mellan stickvägarna. Skulle det tas upp stickvägar i samband med en gallring gjordes ett tillägg till uttagsandelen.
Fanns det stickvägar sedan tidigare, gjordes ett avdrag från uttagsandelen. Det sista tolkade i alla fall jag som att eftersom stickvägens kantträd utnyttar stickvägens resurser så kan man tillåta en högre grundyta på ytan mellan stickvägarna.
Södra använde Skogsstyrelsen gallringmallar fram till 2008, då de istället började använda egna nyutvecklade mallar. Södra hade initierat och delvis finansierat ett projekt där Skogforsk och SLU utvecklade gallringshjälpmedel, vilket såvitt jag förstår resulterade fr. a. i datorprogrammet INGVAR (Interaktiv beståndsvariator).
De nya mallarnas grundytor och uttagsandelar avsåg hela beståndet inkl. stickvägar. Det var i alla fall första gången jag såg sådana mallar, vilket inte hindrar att de kan ha funnits på annat håll.
Skogsstyrelsen nämndes inte alls i samband med utvecklingsprojektet. Jag fick i alla fall uppfattningen då att de inte ville ändra sina mallar, men det kan ju ändå ha skett, då eller senare.
Det borde finnas många som minns detta, det är ju inte speciellt länge sedan. Vore trevligt om någon annan kunde kommentera saken.
Tralsmo skrev:Nu har ju inte ja ägnat mig så mycket åt gallringsmallar tillbaka i tiden.
Men gallringsmallarna har väl alltid gällt beståndet som helhet, eller?
Det uttag man läste av direkt i Skogstyrelsens gamla gallringsdiagram gällde egentligen bara för ett skötselsystem utan stickvägar.
För ett skötselsystem med stickvägar så räknade man på arean mellan stickvägarna. Skulle det tas upp stickvägar i samband med en gallring gjordes ett tillägg till uttagsandelen.
Fanns det stickvägar sedan tidigare, gjordes ett avdrag från uttagsandelen. Det sista tolkade i alla fall jag som att eftersom stickvägens kantträd utnyttar stickvägens resurser så kan man tillåta en högre grundyta på ytan mellan stickvägarna.
Södra använde Skogsstyrelsen gallringmallar fram till 2008, då de istället började använda egna nyutvecklade mallar. Södra hade initierat och delvis finansierat ett projekt där Skogforsk och SLU utvecklade gallringshjälpmedel, vilket såvitt jag förstår resulterade fr. a. i datorprogrammet INGVAR (Interaktiv beståndsvariator).
De nya mallarnas grundytor och uttagsandelar avsåg hela beståndet inkl. stickvägar. Det var i alla fall första gången jag såg sådana mallar, vilket inte hindrar att de kan ha funnits på annat håll.
Skogsstyrelsen nämndes inte alls i samband med utvecklingsprojektet. Jag fick i alla fall uppfattningen då att de inte ville ändra sina mallar, men det kan ju ändå ha skett, då eller senare.
Det borde finnas många som minns detta, det är ju inte speciellt länge sedan. Vore trevligt om någon annan kunde kommentera saken.
Re: Gallra eller inte gallra? Del 4 – Ja, äntligen gallrings
tis 18 mar 2025, 13:05#875203
Här håller ja me dig @Tralsmo, det e tveklöst så att det gallras alldeles för sent på många ställen. Inte alla men på en betydande del va ja har sett genom åren iallafall i dom trakterna ja rör mig. Många fall me kraftiga behov av förröjning först innan det ens e lönt o ta dit skördarn. O dom ställen kan man ju knappast gå efter någon slags gallringsmall när man gallrar sen. Isåfall får man väl köra på antal stam/ha i dom lägena.
E det inte så att gallringsmallarna e framtagna på skog/bestånd som e någorlunda skött från början för att kunna utnyttjas på bästa sätt?
Tralsmo skrev:Sen kan ja ju dessutom tycka att de gallras alldeles för sent.
Om man då tänker gallring me stickvägsgående maskiner så bör de gallras tidigare å hårdare enligt min mening.
På bättre boniteter (gran) så kanske de räcker me en gång. Man kan ju vänta längre till slutavverkning då (om man har råd).
Här håller ja me dig @Tralsmo, det e tveklöst så att det gallras alldeles för sent på många ställen. Inte alla men på en betydande del va ja har sett genom åren iallafall i dom trakterna ja rör mig. Många fall me kraftiga behov av förröjning först innan det ens e lönt o ta dit skördarn. O dom ställen kan man ju knappast gå efter någon slags gallringsmall när man gallrar sen. Isåfall får man väl köra på antal stam/ha i dom lägena.
E det inte så att gallringsmallarna e framtagna på skog/bestånd som e någorlunda skött från början för att kunna utnyttjas på bästa sätt?
tis 18 mar 2025, 14:31#875208
Jag tittade i andra upplagan av boken "Lönsammare skog", utgiven av Skogsstyrelsen 1971.
På sidan 102, under kapitlet "Gallringsmallarnas konstruktion" så står det längst ned i tredje textstycket:
"Lägsta grundytan efter gallring avser beståndet mellan stickvägarna"
Hittade även ett exempel på sidan 108 i samma bok, där man justerade avlästa möjliga gallringsuttag med att lägga på 20 % om stickvägar skulle tas upp i samband med gallring, eller minska med 10 % om stickvägar redan fanns.
Ett uttag om 50 m3sk enligt mallen skulle således bli 50×1,2=60 m3sk om stickvägar behövde huggas upp, eller 50×0,9=45 m3sk om stickvägar redan fanns.
Har dock inte hittat någon uppgift om huruvida sagda stickvägar ansågs avpassade för t.ex. en BM400 med vajerkran eller dåtidens skotare.
Bara mina fem ören...
MVH
Alias
Tralsmo skrev:Nu har ju inte ja ägnat mig så mycket åt gallringsmallar tillbaka i tiden.
Men gallringsmallarna har väl alltid gällt beståndet som helhet, eller?
Jag tittade i andra upplagan av boken "Lönsammare skog", utgiven av Skogsstyrelsen 1971.
På sidan 102, under kapitlet "Gallringsmallarnas konstruktion" så står det längst ned i tredje textstycket:
"Lägsta grundytan efter gallring avser beståndet mellan stickvägarna"
Hittade även ett exempel på sidan 108 i samma bok, där man justerade avlästa möjliga gallringsuttag med att lägga på 20 % om stickvägar skulle tas upp i samband med gallring, eller minska med 10 % om stickvägar redan fanns.
Ett uttag om 50 m3sk enligt mallen skulle således bli 50×1,2=60 m3sk om stickvägar behövde huggas upp, eller 50×0,9=45 m3sk om stickvägar redan fanns.
Har dock inte hittat någon uppgift om huruvida sagda stickvägar ansågs avpassade för t.ex. en BM400 med vajerkran eller dåtidens skotare.
Bara mina fem ören...
MVH
Alias
"Investera i mark, jag har hört att det inte tillverkas längre!"
-Mark Twain
-Mark Twain
Re: Gallra eller inte gallra? Del 4 – Ja, äntligen gallrings
tis 18 mar 2025, 15:18#875209Förbaskat intressant skrivet av dom senaste forumskribenterna.
Ja har ju som redan nämnt inte använt gallringsmallar på min egen fastighet utan låtit min grabb använda Köttögat istället.
Ja har ju läst alla gallringstrådar här på forumet dom senaste åren.
De ja kan säga är att dom här trådarna som Fredrik å Torbjörn dragit igång om gallring är guld värda.
Oavsett om man kommer till samma slutsats eller inte i diskussionerna så har man allafall fått input att rotera i hjärnan å de är nyttigt.
Ja får nog återkomma vid tillfälle efter begrundning.
Att tilläga är ju att ja sysslat med mätning av både grundyta, öh å volym beräkningar sen skogen blev intressant i min värld men gallringsmallar har ja hoppat över i tron att de är mycket annat som bestämmer hur gallringen bör göras.
Ja har ju som redan nämnt inte använt gallringsmallar på min egen fastighet utan låtit min grabb använda Köttögat istället.
Ja har ju läst alla gallringstrådar här på forumet dom senaste åren.
De ja kan säga är att dom här trådarna som Fredrik å Torbjörn dragit igång om gallring är guld värda.
Oavsett om man kommer till samma slutsats eller inte i diskussionerna så har man allafall fått input att rotera i hjärnan å de är nyttigt.
Ja får nog återkomma vid tillfälle efter begrundning.
Att tilläga är ju att ja sysslat med mätning av både grundyta, öh å volym beräkningar sen skogen blev intressant i min värld men gallringsmallar har ja hoppat över i tron att de är mycket annat som bestämmer hur gallringen bör göras.
Re: Gallra eller inte gallra? Del 4 – Ja, äntligen gallrings
tis 18 mar 2025, 15:21#875210Såhär står det i Skogsstyrelsens häfte med gallringsmallar.
Du måste vara medlem för att logga in. Det är gratis att bli medlem och registreringen går fort, Välkommen!
Skapa konto
Logga in för att se de bilder eller dokument som författaren har laddat upp.
Du måste vara medlem för att logga in. Det är gratis att bli medlem och registreringen går fort, Välkommen!
Skapa konto
MvH Fredrik (tidigare admin@skogsforum). Rapportera virke i vår nya virkesrapport! Det finns inga dumma frågor! Var med och diskutera skog!
Re: Gallra eller inte gallra? Del 4 – Ja, äntligen gallrings
tis 18 mar 2025, 16:14#875215Jag hittade min gamla "Praktisk Skogshandbok" från 2014. Där finns Skogsstyrelsens gallringsmallar och jag la in det här beståndet i den. Enligt denna mall föreligger inget gallringsbehov då beståndet ligger strax över den gröna linjen "På eller ovanför betyder: Det går bra att avvakta ett tag".
Så här hamnar beståndet i den mallen:
De här gallringsmallarna är kraftigt förenklade och de visar egentligen bara om det är gallringsbehov eller ej. Inte hur mycket man kan ta ut. Var den nedre gränsen går. Bara generellt att "Ett normalt gallringsuttag i en förstagallring är ca 30 procent av grundytan inklusive stickvägar".
Jag har för mig att det fanns andra gallringsmallar i tidigare utgåvor av Praktisk Skogshandbok där det även fanns ett målfält för uttaget samt tillväxtlinjer liknande de som finns i Skogskunskap idag? Är det någon som har tillgång till äldre upplagor, typ 1988-1990 eller liknande?
Så här beskrivs de tre olika linjerna i 2014 års gallrinsgmall:
Som jag tolkar det nu så har inte Skogsstyrelsen egna gallringsmallar längre utan de som finns att köpa i häfte är desamma som de som finns på Skogskunskap.se? Skogskunskap.se är ett samarbete mellan Skogsstyrelsn, Skogforsk och Skogsägarföreningarna och det är väl därför troligt att Skogsstyrelsen m fl aktörer centraliserat till en uppsättning gallringsmallar. Det står t ex "Testa med Skogsstyrelsens gallringsmallar för tall och gran, eller Skogforsks mallar för lövträdslagen."
När det gäller stickvägar så har det ju hänt en del i skogen sedan 1971. Jag tror inte att det var vanligt med stickvägsbredder över fyra meter i gallringarna 1971. Snarare ner mot tre meter. Mycket kördes ut med traktor och det vinschades en hel del. Idag är det få gallringar som har stickvägsbredder ner mot fyra meter, Det här påverkar givetvis andelen av uttaget som sker i vägarna och hur stort uttag man får om man "gallrar som vanligt" i rssten av beståndet, mellan vägarna. Med 20-25% av volymen borthuggen för stickvägarna så hamnar man mellan 40-55% om det gallras försiktigt (20-30%) mellan stickvägarna. Här har vi nog den stora boven till "Gallringskatastrofen" om ni frågar mig.
Du måste vara medlem för att logga in. Det är gratis att bli medlem och registreringen går fort, Välkommen!
Skapa konto
Så här hamnar beståndet i den mallen:
De här gallringsmallarna är kraftigt förenklade och de visar egentligen bara om det är gallringsbehov eller ej. Inte hur mycket man kan ta ut. Var den nedre gränsen går. Bara generellt att "Ett normalt gallringsuttag i en förstagallring är ca 30 procent av grundytan inklusive stickvägar".
Jag har för mig att det fanns andra gallringsmallar i tidigare utgåvor av Praktisk Skogshandbok där det även fanns ett målfält för uttaget samt tillväxtlinjer liknande de som finns i Skogskunskap idag? Är det någon som har tillgång till äldre upplagor, typ 1988-1990 eller liknande?
Så här beskrivs de tre olika linjerna i 2014 års gallrinsgmall:
Som jag tolkar det nu så har inte Skogsstyrelsen egna gallringsmallar längre utan de som finns att köpa i häfte är desamma som de som finns på Skogskunskap.se? Skogskunskap.se är ett samarbete mellan Skogsstyrelsn, Skogforsk och Skogsägarföreningarna och det är väl därför troligt att Skogsstyrelsen m fl aktörer centraliserat till en uppsättning gallringsmallar. Det står t ex "Testa med Skogsstyrelsens gallringsmallar för tall och gran, eller Skogforsks mallar för lövträdslagen."
När det gäller stickvägar så har det ju hänt en del i skogen sedan 1971. Jag tror inte att det var vanligt med stickvägsbredder över fyra meter i gallringarna 1971. Snarare ner mot tre meter. Mycket kördes ut med traktor och det vinschades en hel del. Idag är det få gallringar som har stickvägsbredder ner mot fyra meter, Det här påverkar givetvis andelen av uttaget som sker i vägarna och hur stort uttag man får om man "gallrar som vanligt" i rssten av beståndet, mellan vägarna. Med 20-25% av volymen borthuggen för stickvägarna så hamnar man mellan 40-55% om det gallras försiktigt (20-30%) mellan stickvägarna. Här har vi nog den stora boven till "Gallringskatastrofen" om ni frågar mig.
Logga in för att se de bilder eller dokument som författaren har laddat upp.
Du måste vara medlem för att logga in. Det är gratis att bli medlem och registreringen går fort, Välkommen!
Skapa konto
TS
Re: Gallra eller inte gallra? Del 4 – Ja, äntligen gallrings
tis 18 mar 2025, 16:22#875216Är väl det som är gör att intresset för mindre maskiner växer. Uppe i norr är det troligen mer intressant med stickvägsgående, kan ju inte stå lika mycket som ska ha ljus näring.
tis 18 mar 2025, 16:46#875220Jag tittade i instruktionen för gallring från mitt första jobb (2008). I den räknar man med en stickvågsbredd på 4 m utifrån att en gallringsskotare är 2.5 m bred! Hur många av dagens gallringsskotare är 2.5 m?
Hej Gäst! Jag heter Fredrik och driver denna sajt. Jag skulle gärna vilja tipsa dig om hur du kan få ut mer av skogsforum. Klicka på de knappar som passar dig här intill (minifönster öppnas).