Här hittar du alla delar i serien "Gallra eller inte gallra":
Del 1 - Tredjegallring i G36?
Del 2 - När virkesköparen fick bestämma
Del 3 - 1100 stammar men inte gallring?
Del 4 - Ja - Äntligen gallringsskog!
Del 5 - Gallringskatastrofen i G42
Del 4 – Ja, äntligen gallringsskog!
Här tittar vi på bestånd nr 4.
Bestånd fyra är ett ännu yngre granbestånd. Fortarande på god mark och ungefär tre hektar stort. Planterat 1998 och även detta område har haft en björkskärm efter senaste röjningen. Bitvis har det röj/huggits lite ved i björken men på några ställen finns det kvar lite mer björk. I den del av beståndet vi tittade på nu och mätte så hade det mesta av björken röjts ner runt 2020 men vi kunde fortfarande se många björkstubbar och björkris på backen.
Beståndshistorik
Hela beståndet planterades med granplantor utan markberedning 1998, två år efter avverkningen av det gamla granbeståndet. Området röjdes 2010 och då sparades ganska mycket björk. Denna björk har sedan mestadels röjts ner eller huggits som ved fram till 2020. Fredrik och undertecknad har varit i det här beståndet och testat motorsågar i ett hörn vilket finns på video här:
Från mars 2020: ?
Från september 2017: ?
Beståndet idag
Idag har granskogen slutit sig och det är full fart på höjdtillväxten. En och annan björk finns kvar. Totalåldern är 28 år och övre höjden satte vi till 17 meter. Det är lite högre på vissa ställen men något lägre på andra. Ståndortsindex landar in som en G37 men eftersom det inte finns någon mall för så pass bra mark så har vi använt gallringsmall för G36. Grundytan var i genomsnitt 32 m2 och det står idag ca 240 m3sk/ha. Stamantalet är ca 2000 stammar/ha och den spontana uppfattningen är att ”här behöver det gallras!”.
I gallringsmallen
Och visst är det gallringsbehov om man tittar i gallringsmallen. Beståndsdata visar att beståndet hamnar i nedre delen av det rosa fältet. Gallrar man idag så kan kan man ta ner det ner till nedre delen av det gröna fältet. Det innebär ett uttag av 7 m2 grundyta vilket motsvarar 22% uttag. Hmm… hur ska man gå tillväga för att ”bara” gallra ut 22%?
Är man självverksam och jobbar med lite mindre maskiner är det inga problem. Bara att gallra och kontrollmäta grundytan så att man inte hamnar för lågt. Men tar man in en stickvägsgående skördare och skotare så har de huggit 20% av grundytan när de har huggit upp vägen om de kör fyra meters vägar med cc 20 meter. Återstår att ta ut ytterligare 2% uttag mellan vägarna? Blir vägarna bredare än 4 meter (vilket de ofta är idag) så ökar uttaget ytterligare. Här finns ett bra verktyg du kan använda för att räkna ut uttag i stickvägen:
skogsfakta/stickvag-areal-gallring.php
Att bara köra in en gallringsgrupp för att hugga stickvägar ter sig inte speciellt vettigt då det enda man åstadkommer utöver knappt 40 m3fub massaved per ha är en ökad skaderisk. Eller är det kanske en bra idé att dela upp gallringen i två etapper? Mer om detta längre ner.
Vänta några år innan gallring?
Ett alternativ är då, om man inte kan få gallrat med mindre maskiner, att istället vänta några år. Efter sex år hamnar det här beståndet högst upp i det rosa fältet med en grundyta runt 38 m2 och en övre höjd strax under 20 meter. Enligt mallen här nedan kan man då gallra ut 9 m2 grundyta vilket motsvarar ett uttag om 24%. Även detta är lite jämfört med vad som brukar tas ut i dagens förstagallringar och problemet med att man knappt kan gallra mellan vägarna när man väl huggit stickvägar kvarstår trots att man har väntat och skogen har vuxit.
Dela upp gallringen?
Ett annat alternativ skulle kunna vara att hugga upp stickvägarna nu och sedan vänta tills skogen vuxit till sig och återigen får ett gallringsbehov. Tittar man i gallringsmallen här nedan och följer tillväxtlinjerna snett uppåt höger så kan man se att efter uttag om 22% i år så är beståndet om ca 10 år uppe i det övre rosa fältet igen. Då med en grundyta runt 40 m2. (Längst upp finns brösthöjdsålder angiven så man kan uppskatta hur lång tid som behövs.)
Skogen skulle då, 2035, vara 38 år gammal och ha en övre höjd runt 22 meter. Lite sent och risky att gallra men stickvägarna är ju redan upphuggna och träden närmast har förhoppningsvis stabiliserat sig. I det här läget skulle man kunna gallra ut 23% av volymen varav hela uttaget tas mellan vägarna. Beståndsvolymen skulle då vara runt 370 m3sk/ha innan gallring och det skulle gå att gallra ut runt ca 60 m3fub/ha utan att man tar ner totalvolymen för mycket. OK, en ökad risk i och med övre höjd över 22 meter men kanske ett alternativ?
Gallring BAU – Business as usual
Om vi istället tittar på hur det oftast ser ut med dagens gallringskultur, alltså hur de allra flesta gallringar görs, så får vi en annan bild i gallringsmallen. Det normala hade varit att gallra med stickvägsgående skördare och skotare. CC-avstånd mellan vägarna på ca 20 meter och i bästa fall fyra meters vägbredd. Men ofta bredare vägar än så tyvärr. En sådan gallring skulle ge drygt 20% uttag i och med stickvägarna och mellan vägarna skulle det antagligen gallras ut ytterligare 20% av grundytan/volymen. Det ger ett gallringsuttag runt 40% och det motsvarar i det här fallet 13 m2 grundyta. Från dagens 32 m2 ner till 19 m2.
Ni kan själva se hur beståndet då landar i gallringsmallen här ovan. Långt under det gröna fältet och det betyder att man får rejäla tillväxtförluster under många år då markens produktionsförmåga inte utnyttjas. Om inte skogen drabbas av andra skador så repar det sig så småningom och tuffar på mot slutavverkningsålder men med betydligt mindre virke än vad som hade varit möjligt. Tyvärr har man ökat skaderisken avsevärt genom en gallring med 40% uttag och det riskerar att ramla träd i vägkanter och beståndsgränser under lång tid frammåt. En sådan hård gallring skulle absolut inte följas av ytterligare gallringar men det är som vi sett tidigare stor risk att skogsbruksplanen (och virkesköparen) ändå förespråkar fortsatta gallringar trots att det ännu saknas både volym och tillväxt i beståndet.
Eller låt stå?
Det sista alternativet är att inte göra någonting. Skogen behöver inte gallringen för att växa och det kommer den att göra. Om 10 år är grundytan uppe i 45 m2 och då böjar man antagligen att se en del självgallring. Om ytterligare 10 år är skogen 48 år gammal och lovlig att slutavverka. Övre höjden ligger då runt 25 meter och det bör stå bortemot 600 m3sk/ha. Plantageskogsbruk? Ja visst, men det ger kubikmeter!
Kolsänkeaffär?
Fredrik framför en idé i videon här nedan att den här typen av skog kan användas som kolsänkeaffär. Om man frångår praxis om hur man normalt gallrar så kan man möjligen räkna med att det uppstår en så kallad ”additionalitet”. D v s att man bygger mer förråd och lagrar in mer kol än vad som är fallet vid Business-as-usual. Fredriks idé var att man köper en kranmanmaskin och gallrar försiktigt underifrån för att hålla självgallringen borta. Då kan man betala en del av maskinen med kolkreditintäkter (och en del med massavedsintäkter). Ett riktigt kinderägg?
Här finns en video från Bestånd 4:
Logga in för att se de bilder eller dokument som författaren har laddat upp.
Du måste vara medlem för att logga in. Det är gratis att bli medlem och registreringen går fort, Välkommen!
Skapa konto
