Skogsnyheter

2025 – året då kolkrediter blir verklighet?

75 inlägg 34541 visningar 16 följer Svara, dela mm...  

Den här tråden har ännu ingen AI-sammanfattning. Endast inloggade kan skapa en sammanfattning.

Skapa gratiskontoLogga in
Användarvisningsbild

2025 – året då kolkrediter blir verklighet?

Fredrik Reuter  
#872756Vi har i flera år diskuterat om faktiska lösningar för så kallade kolkrediter i skogen. I stort handlar det om att skogsägare kan sälja levande och växande kolsänka i sin skog. Initiativ har funnits, EU har diskuterat ett ramverk och nu senast har Miljömålsberedningen varit på frågan också. Nu kommer det en nyhet som ställer frågan om inte 2025 kan bli året då kolkrediter i skogen lyfter på riktigt?

Det är företaget Arbonics som idag meddelar att de äntrar den svenska marknaden och man har valt att göra det i samarbete med Treebula. Arbonics kallar sin modell för “kolrik skog”. Sverigechefen Johan Juncker förklarar i pressmeddelandet:

Vi är stolta över att lansera vårt erbjudande i Sverige tillsammans med Treebula. Svenska skogsägare sitter på naturkapital värt miljarder, vilket gör skogen till en viktig tillgång. Genom smart skogsförvaltning kan de skapa både ekonomisk och klimatmässig nytta, samtidigt som de säkrar sin skog för kommande generationer, säger Johan Junker, Sverigechef på Arbonics.


Verra-certifiering stärker förtroendet
En av de största utmaningarna för kolkreditmarknaden har varit förtroendet för systemen. Hur vet vi att kol faktiskt binds och att krediterna motsvarar verkliga utsläppsminskningar? Här har Verra’s Verified Carbon Standard (VCS) blivit en global referenspunkt.
Arbonics säkerställer att de kolkrediter som skapas i deras system certifieras enligt Verra’s standard – en av de mest etablerade och erkända standarderna för frivilliga kolkrediter just nu. Det innebär att varje kredit som säljs genom deras plattform granskas och godkänns enligt internationella riktlinjer för att säkerställa att klimatnyttan är verklig och mätbar.

Genom att samarbeta med Treebula och använda AI-baserad analys kan skogsägare identifiera optimala områden för kolsänkor och få en kostnadsfri rapport om sin skogs potential för koldioxidinfångning. Krediterna kan sedan säljas på en global marknad – med Verra-certifiering som en kvalitetsgaranti.

Från löften till affärer
Kolkrediter har länge lyfts fram som en möjlig ekonomisk drivkraft för att förbättra skogsskötseln och bekämpa klimatförändringarna. Men fram tills nu har marknaden varit fragmenterad och förtroendet för vissa krediter har ifrågasatts, särskilt på den frivilliga marknaden. Kritiken har handlat om allt från bristande transparens till tvivelaktiga beräkningsmodeller och osäkerheter kring hur länge kolet faktiskt binds i skogen.

Men med Arbonics och Treebulas satsning börjar vi se konkret verkstad. Systemet bygger på att skogsägare skjuter upp avverkningen av sin skog i 40 år, vilket ökar skogens kolinlagring och skapar en ekonomisk ersättning genom försäljning av krediter. Potentialen är enorm – över 340 miljarder kronor i möjliga intäkter för svenska skogsägare enligt Arbonics och Treebula.

Vad gör 2025 till en möjlig vändpunkt?
Det är inte bara Arbonics och Treebula som pekar på att kolkreditmarknaden är på väg att mogna. Det finns flera faktorer som kan göra 2025 till året då kolkrediter får sitt genombrott:

Tekniken finns på plats - Med AI, satellitdata och avancerade modeller kan kolinlagring nu beräknas med högre noggrannhet och transparens än tidigare. Det minskar risken för ”greenwashing” och ökar trovärdigheten i systemen.

Certifiering ger legitimitet - Att Arbonics krediter registreras enligt Verra’s Verified Carbon Standard gör dem mer attraktiva för företag och organisationer som vill ha robusta och granskade klimatåtgärder.

Ökad efterfrågan från företag - Stora företag behöver trovärdiga sätt att nå sina klimatmål, särskilt när regleringar kring utsläppsredovisning skärps. Fler företag ser nu värdet i att köpa kolkrediter som en del av sin strategi för att bli koldioxidneutrala.

Politiska initiativ på gång - Regeringen utreder möjligheten att införa stöd för skogsägare som bidrar till ökad koldioxidlagring. Om sådana stöd blir verklighet kan det ge ytterligare en knuff för marknaden.

Kolkrediter i levande och växande kolsänka är ett viktigt "intäktsben" för skogsägare som i princip hittills varit enbenta på intäktsfronten genom intäkter från avverkning. Nu får skogsägarna förhoppningsvis ytterligare ett ben att stå på, något som kan få skogsägare och Sveriges landsbygd att utvecklas positivt.

Pressmeddelande: https://mb.cision.com/Main/23626/4110010/3282182.pdf




   TS
Avatar Fallback

Re: 2025 – året då kolkrediter blir verklighet?

jannee  
#872762Frågan jag ställer mig är :
Varifrån kommer dessa pengar ?
Alla allmosor som delas ut ska tas från något, dessutom tillkommer kostnader för administrationen, vilket INTE sällan överstiger allmosan i kostnader.
Jag tänker på bidraget man kan få för sin åkerareal, vilka orättvisor och vilken administration.
Där är det oftast att de som minst behöver ersättningen får mest ersättning.
Mer eller mindre ALLA bidrag är av ondo, tanken är visserligen god men det missbrukas enormt.
Men visst i ett socialistiskt/kommunistiskt samhälle förekommer det.
Vad innebär det långsiktigt med s.k. kolkrediter ?
Överhålla skogen och som påföljd får du insektsangrepp men även röta + enorm självgallring.
NEJ både tankegången och förslagen är så urbota dumma att man kan tro att det just är från EU det kommer.
Pappersvändare som inte duger till att göra ett nyttigt handtag.
DU, försök räkna upp vilka positiva förslag som EU har kommit med !
Plastkorken på mjölkförpackningen säger inte så lite om kompentensen hos EUs byråkrater.
Men att yrkesfiskarna få lämna rester av sina fisknät lite varstans i haven är tydligen helt ok 🤬

Användarvisningsbild

Re: 2025 – året då kolkrediter blir verklighet?

Fredrik Reuter  
#872764
jannee skrev:Frågan jag ställer mig är :
Varifrån kommer dessa pengar ?
Alla allmosor som delas ut ska tas från något, dessutom tillkommer kostnader för administrationen, vilket INTE sällan överstiger allmosan i kostnader.
Jag tänker på bidraget man kan få för sin åkerareal, vilka orättvisor och vilken administration.
Där är det oftast att de som minst behöver ersättningen får mest ersättning.
Mer eller mindre ALLA bidrag är av ondo, tanken är visserligen god men det missbrukas enormt.
Men visst i ett socialistiskt/kommunistiskt samhälle förekommer det.
Vad innebär det långsiktigt med s.k. kolkrediter ?
Överhålla skogen och som påföljd får du insektsangrepp men även röta + enorm självgallring.
NEJ både tankegången och förslagen är så urbota dumma att man kan tro att det just är från EU det kommer.
Pappersvändare som inte duger till att göra ett nyttigt handtag.
DU, försök räkna upp vilka positiva förslag som EU har kommit med !
Plastkorken på mjölkförpackningen säger inte så lite om kompentensen hos EUs byråkrater.
Men att yrkesfiskarna få lämna rester av sina fisknät lite varstans i haven är tydligen helt ok 🤬


I caset med Arbonics så kommer pengarna från företag. Varför vill de då köpa kolkrediter av en svensk skogsägare? Det kan vara av olika anledningar där några är; hållbarhetsfrågan - innan man själv ställt om så köper man kolkrediter för att kompensera. Konkurrensåtgärder - man köper kolkrediter och använder detta som ett verktyg att bli mer attraktiv jämte konkurrenter på en marknad. Krav - Är man ex. underleverantör till kanske Ikea mfl. så kan de ställa krav på underleverantören att uppnå en viss hållbarhet, hålls inte den för stunden så får man köpa kolkrediter för att kompensera.

Ganska intressant att du kommenterar negativt på detta initiativ men lämnar frågan om de riktiga allmosorna till skogsindustrin på 36 miljarder i statligt stöd för Bio-CCS: Stockholm Exergi får 20 Mdr i statligt stöd för Bio-CCS. Det är nästan så man tror man fått in en katt bland skogsägarhermelinerna? Vem är du Jannee?

   TS
Avatar Fallback

Re: 2025 – året då kolkrediter blir verklighet?

jannee  
#872769Ja vem är jag.
En helt vanlig människa som hatar ALLT vad bidrag heter.
Någon, indirekt jag själv bekostar bidraget som jag i förlängningen erhåller, då minus ALLA omkostnader.
Till syvende och sist kostar bidraget mer än vad det var eller är värt.
OM, jag säger om det är bra med ersättning för att överhålla skog kommer det på sikt en masa negativa effekter, som det verkligen tonas ned.
Vem står för kontrollen och vad kostar den, hur mycket MINDRE blir restvirket värt ?
Det slutar med OFRIHET men med ansvar, vilket är raka motsatsen till hur jag i dag lever.
Men visst de som är sossar/kommunister ut i fingerspetsarna gillar säkert förslaget + självklart myglarna.
Detta kan i förlängningen liknas vid ett bostadsbidrag - ett bidragsystem som verkligen urartat.
Därpå gynnar det de som vill äga skog men inte sköta - men det är väl så sossarna/kommunisterna vill ha det.

Avatar Fallback

Re: 2025 – året då kolkrediter blir verklighet?

Skogsola  Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#872795Om politiken vill vara elak så gör de så här. Höjer LSÅ med 20 år rakt över. Sänder ut aktivister att leta hackspettar och knärot. EU- målen är lösta utan att det kostar något.

Avatar Fallback

Re: 2025 – året då kolkrediter blir verklighet?

isteskog  
#872826Den som inbillar sig att det finns gratisluncher (kolkrediter) lär nog bli blåst.... 🙃

Avatar Fallback

Re: 2025 – året då kolkrediter blir verklighet?

r93  
#872849Det här är också intressant, saxat från deras sida:

”Tjäna upp till 172 000 SEK/ha från din avverkningsmogna skog
Genom att justera avverkningsplanen eller förlänga omloppstiden för din skog kan du börja få intäkter från koldkrediter inom 3–5 år efter att du anslutit dig.
Koldioxidinkomst genereras på två sätt: skogens tillväxthastighet och hur mycket bättre dess kolförråd är jämfört med marknadsgenomsnittet.”

Man ska alltså skjuta upp sin mogna skog i 40 år(!) då kanske man har tjänat 174000 per ha?

40 år är väldigt lång tid, även i skogen.
Det står iofs att man kan hoppa av när som helst?

Sen ska man få betalt i hur mycket den växer,
Det ska alltså mätas på något vis, sen får man betalt 3-5 år efter man skrivit på!

Det kan hända mycket under de åren!

Det hela bygger alltså på att ens bästa skog, som är mogen för avverkning, men den ska ändå växa bra i 40 år till får stå kvar för drygt 4000 kronor per ha i bästa fall (174’000/40 år) per år.

Det hela låter väldigt krångligt, och jag som liten skogsägare skulle aldrig hoppa på detta, men hade jag runt tusen hektar så skulle man ju kunna göra det bara för att se hur det går.

Användarvisningsbild

Re: 2025 – året då kolkrediter blir verklighet?

laguma  
#872850
Fredrik Reuter skrev:
jannee skrev:Frågan jag ställer mig är :
Varifrån kommer dessa pengar ?
Alla allmosor som delas ut ska tas från något, dessutom tillkommer kostnader för administrationen, vilket INTE sällan överstiger allmosan i kostnader.
Jag tänker på bidraget man kan få för sin åkerareal, vilka orättvisor och vilken administration.
Där är det oftast att de som minst behöver ersättningen får mest ersättning.
Mer eller mindre ALLA bidrag är av ondo, tanken är visserligen god men det missbrukas enormt.
Men visst i ett socialistiskt/kommunistiskt samhälle förekommer det.
Vad innebär det långsiktigt med s.k. kolkrediter ?
Överhålla skogen och som påföljd får du insektsangrepp men även röta + enorm självgallring.
NEJ både tankegången och förslagen är så urbota dumma att man kan tro att det just är från EU det kommer.
Pappersvändare som inte duger till att göra ett nyttigt handtag.
DU, försök räkna upp vilka positiva förslag som EU har kommit med !
Plastkorken på mjölkförpackningen säger inte så lite om kompentensen hos EUs byråkrater.
Men att yrkesfiskarna få lämna rester av sina fisknät lite varstans i haven är tydligen helt ok 🤬


I caset med Arbonics så kommer pengarna från företag. Varför vill de då köpa kolkrediter av en svensk skogsägare? Det kan vara av olika anledningar där några är; hållbarhetsfrågan - innan man själv ställt om så köper man kolkrediter för att kompensera. Konkurrensåtgärder - man köper kolkrediter och använder detta som ett verktyg att bli mer attraktiv jämte konkurrenter på en marknad. Krav - Är man ex. underleverantör till kanske Ikea mfl. så kan de ställa krav på underleverantören att uppnå en viss hållbarhet, hålls inte den för stunden så får man köpa kolkrediter för att kompensera.

Ganska intressant att du kommenterar negativt på detta initiativ men lämnar frågan om de riktiga allmosorna till skogsindustrin på 36 miljarder i statligt stöd för Bio-CCS: Stockholm Exergi får 20 Mdr i statligt stöd för Bio-CCS. Det är nästan så man tror man fått in en katt bland skogsägarhermelinerna? Vem är du Jannee?


Sen när blev Stockholm exergi en del av Skogsindustrin?

Avatar Fallback

Re: 2025 – året då kolkrediter blir verklighet?

jannee  
#872869Idag har jag "några" ha avverkningsmogen skog.
Avverkar jag nu dessa ha får jag i netto xx antal kronor.
Skulle jag överhålla denna skog i upp till 40 år är då denna skog väldigt mycket mindre värd - i kronor och ören.
Om jag däremot avverkar, markbereder och planterar har jag om 40 år troligtvis runt 300 m3sk/ha - skog som fortfarande växer och verkligen absorberar kol, vilket den andra skogen INTE gör eftersom mångt och mycket håller på med att ruttna bort.
Tankegången att nyttja skogen som en kolfälla är väl bra, men den förfelar verkligen sin verkan om man ska överhålla skogen.
För jösse namn, man måste skörda skogen när tillväxten avtar och andra risker blir förstora (röta men även insektsangreppen).
Kanske kan fungera i Norrland men absolut inte i södra delen av landet, där sätter klimatet stopp för sådana påfund.
Förslaget är egentligen lika urbota dumt som de bönder som "på den gamla goda tiden" ansåg att man inte skulle skörda höet (gräset) förrän det verkligen var moget - man fick ju då mest mängd "hö", eller något som man nästan kan likna vid halm.

Användarvisningsbild

Re: 2025 – året då kolkrediter blir verklighet?

PetterJ  
#872906I en annan tråd diskuteras LSÅ för T22. Skulle det rent hypotetiskt funka att inte röra det mellan 70-110 år? Som jag ser det skulle det kunna funka på svagare tallmark utifrån de givna förutsättningarna. Sedan har jag svårt att se nyttan eftersom det borde vara väldigt få som ändå hugger ett sådant tallbestånd före åtminstone 90-100.

Inget jag är intresserad av att teckna mig för. Men resonera går ju.

Avatar Fallback

Re: 2025 – året då kolkrediter blir verklighet?

Skogsola  Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#872907Ja alla såna där system är till för att utnyttjas och det där vore ett bra sätt. En hård sistagallring vid LSÅ och sen sälja den magra tallåsen som CO2-sänka. 😀

Avatar Fallback

Re: 2025 – året då kolkrediter blir verklighet?

r93  
#872921
PetterJ skrev:I en annan tråd diskuteras LSÅ för T22. Skulle det rent hypotetiskt funka att inte röra det mellan 70-110 år? Som jag ser det skulle det kunna funka på svagare tallmark utifrån de givna förutsättningarna. Sedan har jag svårt att se nyttan eftersom det borde vara väldigt få som ändå hugger ett sådant tallbestånd före åtminstone 90-100.

Inget jag är intresserad av att teckna mig för. Men resonera går ju.


Testa gärna och berätta hur det fungerar i verkligheten!

Saxar in från deras hemsida igen:

” Koldioxidinkomst genereras på två sätt: skogens tillväxthastighet och hur mycket bättre dess kolförråd är jämfört med marknadsgenomsnittet.”

Det här med marknadsgenomsnitt låter ju krångligt med?

Sen någon AI modell som ska analysera det hela…….

En hårdgallrad mager tallhed låter ju inte som en kolrik skog?

Användarvisningsbild

Re: 2025 – året då kolkrediter blir verklighet?

laguma  
#872923
r93 skrev:
PetterJ skrev:I en annan tråd diskuteras LSÅ för T22. Skulle det rent hypotetiskt funka att inte röra det mellan 70-110 år? Som jag ser det skulle det kunna funka på svagare tallmark utifrån de givna förutsättningarna. Sedan har jag svårt att se nyttan eftersom det borde vara väldigt få som ändå hugger ett sådant tallbestånd före åtminstone 90-100.

Inget jag är intresserad av att teckna mig för. Men resonera går ju.


Testa gärna och berätta hur det fungerar i verkligheten!

Saxar in från deras hemsida igen:

” Koldioxidinkomst genereras på två sätt: skogens tillväxthastighet och hur mycket bättre dess kolförråd är jämfört med marknadsgenomsnittet.”

Det här med marknadsgenomsnitt låter ju krångligt med?

Sen någon AI modell som ska analysera det hela…….

En hårdgallrad mager tallhed låter ju inte som en kolrik skog?


Hur det kommer att fungera i verkligheten?
Det korta svaret är väl att både syftet och resultatet blir att koleldarna på kontinenten kan fortsätta som vanligt några år.
Det här systemet saknar all trovärdighet av 2 anledningar.
1-Man väljer av nån outgrundlig anledning att redovisa CO2 utsläpp från olika bränsleslag i energiproduktion på olika sätt.
2- Man vägrar att kvantifiera utsläppen som härrör från användningen av olika material i samhället tex i byggnader, förpackningar. Dvs substitutionseffekter.
Med motiveringen att "det blir så krångligt".

Avatar Fallback

Re: 2025 – året då kolkrediter blir verklighet?

Bosse1  
#872929Det har redan börjat prutas "forskarna" "Sandra Jämtgård" i senaste statsmedia. https://www.sverigesradio.se/nyheter Ja det är inget värt och snart blir vi de skyldiga
https://www.vr.se/swecris.html#/?query= ... tg%C3%A5rd 🥳

Avatar Fallback

Re: 2025 – året då kolkrediter blir verklighet?

r93  
#872956
laguma skrev:
r93 skrev:
PetterJ skrev:I en annan tråd diskuteras LSÅ för T22. Skulle det rent hypotetiskt funka att inte röra det mellan 70-110 år? Som jag ser det skulle det kunna funka på svagare tallmark utifrån de givna förutsättningarna. Sedan har jag svårt att se nyttan eftersom det borde vara väldigt få som ändå hugger ett sådant tallbestånd före åtminstone 90-100.

Inget jag är intresserad av att teckna mig för. Men resonera går ju.


Testa gärna och berätta hur det fungerar i verkligheten!

Saxar in från deras hemsida igen:

” Koldioxidinkomst genereras på två sätt: skogens tillväxthastighet och hur mycket bättre dess kolförråd är jämfört med marknadsgenomsnittet.”

Det här med marknadsgenomsnitt låter ju krångligt med?

Sen någon AI modell som ska analysera det hela…….

En hårdgallrad mager tallhed låter ju inte som en kolrik skog?


Hur det kommer att fungera i verkligheten?
Det korta svaret är väl att både syftet och resultatet blir att koleldarna på kontinenten kan fortsätta som vanligt några år.
Det här systemet saknar all trovärdighet av 2 anledningar.
1-Man väljer av nån outgrundlig anledning att redovisa CO2 utsläpp från olika bränsleslag i energiproduktion på olika sätt.
2- Man vägrar att kvantifiera utsläppen som härrör från användningen av olika material i samhället tex i byggnader, förpackningar. Dvs substitutionseffekter.
Med motiveringen att "det blir så krångligt".


Dessutom så bokförs ju utsläppen på olja där det bränns, men trä där det huggs.... helt galet.
Norge blir rikare och rikare på sin olja & sverige ska bli fattigare för vi ska låta skogen stå.

Annons:
Arevo
Fredrik Reuter
Hej Gäst! Jag heter Fredrik och driver denna sajt. Jag skulle gärna vilja tipsa dig om hur du kan få ut mer av skogsforum. Klicka på de knappar som passar dig här intill (minifönster öppnas).