Föryngring

[morco]

tis 17 sep 2024, 11:29#856076 Det har beskrivits i andra trådar men jag kan rekomendera frystejp, jag sprutar Trico första året efter plantering men sedan sätter jag frystejp tills jag inte når och sedan sprutar jag Trico igen tills jag inte når med ryggsprutan.

En rulle frystejp tror jag räcker till ca 200 plant och kostar väl 2-30 spänn på Ica.

Man ser överallt tallplantor som är kraftigt betade på sidoskotten men toppen med tejp lämnad, det funkar ju så länge betestrycket inte är högre än att sidobetningen inte är tillväxthämmande.

Jag drar loss en 30 cm remsa och sätter runt toppen strax under för nästa års knoppanlag, tejpen sätts klister mot klister och sitter då riktigt bra, ofta kan jag se tre års frystejp på stammarna.

Lite mer arbetskrävande än Trico men jag upplever att jag har bra timpeng på detta...

[Rookien]

tis 17 sep 2024, 11:43#856077

Är det någon, som provat Devita ??
Tricon börjar,bli dyr.
Ska spruta 30 tusen tall. Å det gör lite, i Smålandsbörsen 😉
På så många dunkar .

Jag kör devita i år. Gjorde en test ifjol med devita, trico och gyllebo. Alla funkade bra o skyddade. Tricon var för dyr kontra devita så kör på det i år.

[alias]

tis 17 sep 2024, 11:47#856078

har inte räknat på hur prisvärt det är, men med tanke på att man bara behöver sätta på de här "mössorna" en gång så kanske det inte är så dumt. Sen gillar jag konceptet rent allmänt att slippa konka på en spruta. Någon som provat det här?

https://ecotall.se/kop-ecotall-2/

Tror att det var någon på forumet som testat och inte lät särskilt nöjd.

MVH
Alias

Ecotall verkar ha fungerat dåligt och frågan är väl om de fungerar bättre nu. Läste någonstans om skogsägare som var i tvist med dem ang bristande funktionalitet och utlovad kompenastion.

Jag har själv studerat och testat det mekaniska skyddet Tallskydd samt följt utvecklingen i uppfinnarens ungskogar. Dessa skydd sitter kvar utan problem men de måste flyttas upp ett snäpp efter varje tillväxtsäsong. Sköter man detta så verkar de vara helsäkra. En fördel som jag har sett är att viltet fortfarande betar hårt på sidogrenar utan att toppen eller den genomgående stammen skadas. Det här innebär ju fortsatt fodertillgång för viltet men det innebär också klenare kvist och mindre kvistutveckling på tallens sidogrenar. Jag ska åka och titta på de här plantskogarna nu närmaste veckan och jag ska även titta till min "egen" försöksyta som jag anlagt på ett Sveaskogshygge med självföryngring.

Jag tror också mer på Tallskydds konstruktion än Ecotalls.

När det gäller betet på sidogrenarna så upplever jag inte att behandling av toppskottet med viltrepellenter skulle minska frekvensen av denna (zoomar man in på sidogrenarna så ser man att det snarast är tal om ett olycksfall i arbetet om klövviltet skulle ha missat att bita av något årsskott där):

1724955810_20240325_090855.jpg

1724955810_20240325_090915.jpg

MVH
Alias

Men sidoskotten gör väl inget om.dom äter. Nått ska dom ju äta och hittar dem massa volym sidoskott så sparar det toppskott nån annanstans. Kunde man lära dem beta på alla dessa plantor med genetiska tillväxtfel så skulle dom ha ett smörgåsbord så kunde dom friska få va ifred 😉

Nog lär man få en tillväxtnedsättning av hård och upprepad betning av sidoskotten, men jag bjuder hellre på dessa än på toppskotten.

Angående tallplantor med konstiga toppskott så har jag gjort en del observationer och reflektioner vid höstens viltbehandling.

Kanske plitar ner några rader om det, om jag fortfarande tycker mig se samma mönster efter att jag har sprungit över höstens resterande viltbehandlingsarealer.

MVH
Alias

"Investera i mark, jag har hört att det inte tillverkas längre!"
-Mark Twain

[Badger]

tis 17 sep 2024, 11:51#856079

Men sidoskotten gör väl inget om.dom äter. Nått ska dom ju äta och hittar dem massa volym sidoskott så sparar det toppskott nån annanstans. Kunde man lära dem beta på alla dessa plantor med genetiska tillväxtfel så skulle dom ha ett smörgåsbord så kunde dom friska få va ifred 😉

Det om de trimmar sidoskotten utan att skada huvudstammen så är nog teorin att det är helt ok.

Oberoende, nyfiken självverksam skogsägare som försöker förvalta fädernesarvets skog till nytta för både djur, växter och människor. Långsiktighet före snabba cash. Det finns inga enkla mallar som funkar i alla lägen.

[Rookien]

tis 17 sep 2024, 11:57#856080

har inte räknat på hur prisvärt det är, men med tanke på att man bara behöver sätta på de här "mössorna" en gång så kanske det inte är så dumt. Sen gillar jag konceptet rent allmänt att slippa konka på en spruta. Någon som provat det här?

https://ecotall.se/kop-ecotall-2/

Tror att det var någon på forumet som testat och inte lät särskilt nöjd.

MVH
Alias

Ecotall verkar ha fungerat dåligt och frågan är väl om de fungerar bättre nu. Läste någonstans om skogsägare som var i tvist med dem ang bristande funktionalitet och utlovad kompenastion.

Jag har själv studerat och testat det mekaniska skyddet Tallskydd samt följt utvecklingen i uppfinnarens ungskogar. Dessa skydd sitter kvar utan problem men de måste flyttas upp ett snäpp efter varje tillväxtsäsong. Sköter man detta så verkar de vara helsäkra. En fördel som jag har sett är att viltet fortfarande betar hårt på sidogrenar utan att toppen eller den genomgående stammen skadas. Det här innebär ju fortsatt fodertillgång för viltet men det innebär också klenare kvist och mindre kvistutveckling på tallens sidogrenar. Jag ska åka och titta på de här plantskogarna nu närmaste veckan och jag ska även titta till min "egen" försöksyta som jag anlagt på ett Sveaskogshygge med självföryngring.

Jag tror också mer på Tallskydds konstruktion än Ecotalls.

När det gäller betet på sidogrenarna så upplever jag inte att behandling av toppskottet med viltrepellenter skulle minska frekvensen av denna (zoomar man in på sidogrenarna så ser man att det snarast är tal om ett olycksfall i arbetet om klövviltet skulle ha missat att bita av något årsskott där):

1724955810_20240325_090855.jpg

1724955810_20240325_090915.jpg

MVH
Alias

Men sidoskotten gör väl inget om.dom äter. Nått ska dom ju äta och hittar dem massa volym sidoskott så sparar det toppskott nån annanstans. Kunde man lära dem beta på alla dessa plantor med genetiska tillväxtfel så skulle dom ha ett smörgåsbord så kunde dom friska få va ifred 😉

Nog lär man få en tillväxtnedsättning av hård och upprepad betning av sidoskotten, men jag bjuder hellre på dessa än på toppskotten.

Angående tallplantor med konstiga toppskott så har jag gjort en del observationer och reflektioner vid höstens viltbehandling.

Kanske plitar ner några rader om det, om jag fortfarande tycker mig se samma mönster efter att jag har sprungit över höstens resterande viltbehandlingsarealer.

MVH
Alias

Jag har brutala problem med tillväxtfel tyvärr. Och vet många mera som har liknande. Har fått ett hygge omplanterat med. Det är tråkigt att se tyvärr. Men det pratas mer o mer om det så man hoppas ju att det det kan bli lite forskning. Hittar ingen logik i mina marker heller om var osv. Jobbigt med när man ställer om från gran till tall och inte har några frötallar som hjälp o måste plantera. Som det verkar för mig är örnbräken och tillväxtfel största problemet.

[Badger]

tis 17 sep 2024, 13:41#856085 Vilken sorts tillväxtfel har du?

Oberoende, nyfiken självverksam skogsägare som försöker förvalta fädernesarvets skog till nytta för både djur, växter och människor. Långsiktighet före snabba cash. Det finns inga enkla mallar som funkar i alla lägen.

[Rookien]

tis 17 sep 2024, 13:54#856086 Det är Prolepsis fenomenet. Dvs att antingen skjuter den inget skott alls, eller skjuter den 1-12 skott typ. Plus att dom ofta börjar skjuta ett skott till framåt juli som inte hinner färdigt till vintern.

[Rookien]

tis 17 sep 2024, 13:57#856087

1726577792_20240805_170536.jpg

1726577792_20240805_170546.jpg

1726577792_20240805_170536.jpg

Skickar 2 exempel bilder. Dessa är inte viltskadade vilket man kan tro.

Logga in för att se de bilder eller dokument som författaren har laddat upp.

Du måste vara medlem för att logga in. Det är gratis att bli medlem och registreringen går fort, Välkommen!

Skapa konto

[Badger]

tis 17 sep 2024, 14:39#856095 Det har jag hört talas om förr. Känns som något genetiskt i plantorna, men antar att det gåtts igenom var de odlats och så, eller?

Oberoende, nyfiken självverksam skogsägare som försöker förvalta fädernesarvets skog till nytta för både djur, växter och människor. Långsiktighet före snabba cash. Det finns inga enkla mallar som funkar i alla lägen.

[Rookien]

tis 17 sep 2024, 14:49#856098 Innan känns det som det sopats lite under mattan men jag vet att flera stora aktörer/kunder har börjat få upp ögonen så man hoppas ju att det blir nån klarhet. Det har även förekommit på självföryngrat men inte alls i samma utsträckning plus att man tål mer avvikande där pga högre plantantal. Det är nog ganska många som direkt när dom ser det misstänker vilt. Så mörkertalet kan va ganska högt med.

[Badger]

tis 17 sep 2024, 16:13#856110 Det är nog grundproblemet med odlade plantor. Man gör ett urval för att de ska växa extra bra, men när något blir fel så bli alla dåliga. I det frösådda lotteriet blir det både vinst och nitlotter och märks inte så mycket som du påpekar för dåliga röjs bort.

Oberoende, nyfiken självverksam skogsägare som försöker förvalta fädernesarvets skog till nytta för både djur, växter och människor. Långsiktighet före snabba cash. Det finns inga enkla mallar som funkar i alla lägen.

[bengt.a]

tis 17 sep 2024, 17:36#856120

Det är Prolepsis fenomenet. Dvs att antingen skjuter den inget skott alls, eller skjuter den 1-12 skott typ. Plus att dom ofta börjar skjuta ett skott till framåt juli som inte hinner färdigt till vintern.

Har detta på självföryngrat, hoppas att nästkommande 25-28 m blir ok.

[Badger]

tis 17 sep 2024, 19:27#856131 Hur många procent är drabbat hos dig Bengt?

Oberoende, nyfiken självverksam skogsägare som försöker förvalta fädernesarvets skog till nytta för både djur, växter och människor. Långsiktighet före snabba cash. Det finns inga enkla mallar som funkar i alla lägen.

[alias]

tis 17 sep 2024, 19:56#856137

1726577792_20240805_170536.jpg

1726577792_20240805_170546.jpg

1726577792_20240805_170536.jpg

Skickar 2 exempel bilder. Dessa är inte viltskadade vilket man kan tro.

Tänker du frisera dem?
Tänker du viltbehandla dem?

Har funderat på om viltet tycker att dessa plantor med många toppskott är mer eller mindre goda än plantor med ett "normalt" härskande toppskott?

Har själv friserat och viltbehandlat en del dylika plantor, men funderar på att skippa både klippning och viltbehandlingen på en del självföryngrade prolepsistallar, för att se om (och i så fall hur) de betas.

MVH
Alias

"Investera i mark, jag har hört att det inte tillverkas längre!"
-Mark Twain

[Rookien]

tis 17 sep 2024, 20:30#856140 Jag har friserat dem som skjutit ett hyfsat toppskott men bildat typ sprötkvist. Dom som är som en boll i toppen eller står stilla får bli foder eller massved. Gör inget med dem. Rätt säker på många äbin rutor med sånt här blir viltskada.