SKOGSFORUM ARTIKEL 

  Avverkning (slutavverkning)

Högsta rotnettot på 68 år? Kanske bara 28 år

23 inlägg 7638 visningar 5 följer Svara, dela mm...   
Användarvisningsbild

Högsta rotnettot på 68 år? Kanske bara 28 år  ARTIKEL

Fredrik Reuter  
#855242 Danske Bank hävdar i sitt senaste nyhetsbrev idag att vi nu ser de högsta rotnettopriserna på 47 år, eller kanske till och med 68 år. Detta påstående bygger på en optimistisk tolkning av dagens virkespriser och missar att skogsägarnas faktiska vinster inte nödvändigtvis är bättre idag än för något eller några årtionden sedan. Än mer anmärkningsvärt är att banken, genom sina egna beräkningar, går så långt som att påstå att vi kanske upplever det högsta rotnettot på 68 år. Detta är en slutsats som inte stämmer överens med den data som finns tillgänglig från Skogsstyrelsen.

Rotnettovärden som talar emot bankens påstående

En snabb granskning av Skogsstyrelsens statistik (som banken använt) visar tydligt att rotnettopriserna inte är de högsta på 47 år (och inte heller då 68 år). Faktum är att rotnettot var högre så sent som 1995, då det låg på 298 SEK/m³f pb. Detta kan jämföras med det preliminära rotnettot för 2023, som ligger på 284 SEK/m³f pb – vilket är lägre än nivån 1995. Så hur kan banken påstå att vi ser de högsta priserna på 47 år, när statistiken klart visar att det bara är 28 år sedan vi senast såg högre rotnettopriser?

Banken anger att de antar att priserna stigit ytterligare sedan den senaste statistiken från Skogsstyrelsen. Detta är troligtvis sant men å andra sidan så finns inte denna statistik ännu och att då “klämma till” med superlativ känns konstigt. Den data som banken använder är “Avverkningens ekonomiska värden” som är ej officiell statistik från Skogsstyrelsen. Den finns att titta på själv i deras statistikdatabas: https://pxweb.skogsstyrelsen.se/pxweb/s ... fc8082735d

Något som också är värt att nämna är att Danske Bank säger att virkespriserna troligtvis generellt var högre förr i tiden då Skogsstyrelsen blandade in inte bara leveransvirke utan också rotposter. Så kan vara fallet, men Danske Bank glömmer bort att nämna att Skogsstyrelsen uttryckligen skriver att intäkter för GROT lagts på alla priser från och med 1991. Rätt måste vara rätt.

Historiska toppar och kortsiktig psykologi

Danske Banks strategi tycks vara att fokusera på psykologin kring dagens marknad, där de hoppas skapa en bild av exceptionellt höga priser för att uppmuntra till ökad avverkning. Detta märks tydligt i början av nyhetsbrevet som avhandlas ovan men också under kapitlet “Råd till skogsägare” som antyder att toppen är nådd och det gäller att smida medans järnet är varmt. Men den långsiktiga analysen visar att dagens priser inte är så höga som banken påstår. Det är lätt att låta sig lockas av uttalanden om historiska rekordnivåer, men dessa måste alltid ställas i relation till tidigare toppar och den faktiska lönsamheten för skogsägare.

Skogsägarna måste också vara medvetna om att sådana överdrivna påståenden kan leda till att man fattar beslut baserade på en förskönad bild av verkligheten. Historien visar att kortsiktiga pristoppar ofta följs av nedgångar, och dagens rotnettopriser ger ingen anledning att tro att vi befinner oss i en helt unik marknadssituation.

Vad statistiken egentligen visar

Om vi tittar på återstående värde, som bättre speglar den faktiska lönsamheten för skogsägare, är det tydligt att vi knappast ser rekordvinster idag. Återstående värde för 2023 är 219 SEK/m³f pb, nästan exakt samma nivå som 2011 då det var 222 SEK/m³f pb. Det betyder att lönsamheten för skogsägare i reala termer inte är bättre nu än för 12 år sedan, och det underminerar bankens påstående om historiskt höga priser. Återstående värde är de pengar som finns kvar när avverkningen gjorts samt återplantering mm av hygget.

Sammanfattning: Kritisk granskning behövs

Bankens påstående om de högsta rotnettopriserna på 47 eller till och med 68 år är helt enkelt inte korrekt utifrån den tillgängliga statistiken. Faktum är att vi såg högre rotnettopriser för bara 28 år sedan, och dagens prisnivåer bör sättas i sitt rätta sammanhang. Skogsägare måste vara försiktiga med att låta sig påverkas av den kortsiktiga psykologin på marknaden och istället fatta beslut baserat på en mer noggrann analys av historiska trender och verklig lönsamhet.

Skogsstyrelsen statistik visar att rotnettot varit större än 2023 åren: 1952, 1951, 1954, 1955, 1956, 1953, 1975, 1977, 1974, 1957, 1995, 1976 och 1958. Vidare visar statistiken att det återståendet värdet varit större åren: 1952, 1951, 1954, 1955, 1956, 1953, 1975, 1977, 1974, 1995, 1957, 1976, 1958, 1997, 1961, 1998, 1996, 1994 och 2011.

Faktum kvarstår enligt statistiken, det återstående värdet, alltså vinsten till skogsägaren, är i en sjunkande trend och har så varit under en längre tid. Detta är viktigt att skogsägare har med sig i sin vardag. Tvärtemot Danske Bank kan man säga att virkespriserna utvecklats positivt den senaste tiden men det är inte mer än rätt. Efter att ha haft Europas lägsta virkespriser i decennier så ska priserna upp, och förbli där. Ett nytt prisgolv istället för en tillfällig pristopp! Det är helt enkelt fullkomligt rimligt.



   TS
Iggesund Forest BlueLine skördarsvärd, Norrländsk urkraft
Avatar Fallback

Re: Högsta rotnettot på 68 år? Kanske bara 28 år

alias  
#855272
Fredrik Reuter skrev:Danske Bank hävdar i sitt senaste nyhetsbrev idag att vi nu ser de högsta rotnettopriserna på 47 år, eller kanske till och med 68 år. Detta påstående bygger på en optimistisk tolkning av dagens virkespriser och missar att skogsägarnas faktiska vinster inte nödvändigtvis är bättre idag än för något eller några årtionden sedan. Än mer anmärkningsvärt är att banken, genom sina egna beräkningar, går så långt som att påstå att vi kanske upplever det högsta rotnettot på 68 år. Detta är en slutsats som inte stämmer överens med den data som finns tillgänglig från Skogsstyrelsen.

Rotnettovärden som talar emot bankens påstående

En snabb granskning av Skogsstyrelsens statistik (som banken använt) visar tydligt att rotnettopriserna inte är de högsta på 47 år (och inte heller då 68 år). Faktum är att rotnettot var högre så sent som 1995, då det låg på 298 SEK/m³f pb. Detta kan jämföras med det preliminära rotnettot för 2023, som ligger på 284 SEK/m³f pb – vilket är lägre än nivån 1995. Så hur kan banken påstå att vi ser de högsta priserna på 47 år, när statistiken klart visar att det bara är 28 år sedan vi senast såg högre rotnettopriser?

Banken anger att de antar att priserna stigit ytterligare sedan den senaste statistiken från Skogsstyrelsen. Detta är troligtvis sant men å andra sidan så finns inte denna statistik ännu och att då “klämma till” med superlativ känns konstigt. Den data som banken använder är “Avverkningens ekonomiska värden” som är ej officiell statistik från Skogsstyrelsen. Den finns att titta på själv i deras statistikdatabas: https://pxweb.skogsstyrelsen.se/pxweb/s ... fc8082735d

Något som också är värt att nämna är att Danske Bank säger att virkespriserna troligtvis generellt var högre förr i tiden då Skogsstyrelsen blandade in inte bara leveransvirke utan också rotposter. Så kan vara fallet, men Danske Bank glömmer bort att nämna att Skogsstyrelsen uttryckligen skriver att intäkter för GROT lagts på alla priser från och med 1991. Rätt måste vara rätt.

Historiska toppar och kortsiktig psykologi

Danske Banks strategi tycks vara att fokusera på psykologin kring dagens marknad, där de hoppas skapa en bild av exceptionellt höga priser för att uppmuntra till ökad avverkning. Detta märks tydligt i början av nyhetsbrevet som avhandlas ovan men också under kapitlet “Råd till skogsägare” som antyder att toppen är nådd och det gäller att smida medans järnet är varmt. Men den långsiktiga analysen visar att dagens priser inte är så höga som banken påstår. Det är lätt att låta sig lockas av uttalanden om historiska rekordnivåer, men dessa måste alltid ställas i relation till tidigare toppar och den faktiska lönsamheten för skogsägare.

Skogsägarna måste också vara medvetna om att sådana överdrivna påståenden kan leda till att man fattar beslut baserade på en förskönad bild av verkligheten. Historien visar att kortsiktiga pristoppar ofta följs av nedgångar, och dagens rotnettopriser ger ingen anledning att tro att vi befinner oss i en helt unik marknadssituation.

Vad statistiken egentligen visar

Om vi tittar på återstående värde, som bättre speglar den faktiska lönsamheten för skogsägare, är det tydligt att vi knappast ser rekordvinster idag. Återstående värde för 2023 är 219 SEK/m³f pb, nästan exakt samma nivå som 2011 då det var 222 SEK/m³f pb. Det betyder att lönsamheten för skogsägare i reala termer inte är bättre nu än för 12 år sedan, och det underminerar bankens påstående om historiskt höga priser. Återstående värde är de pengar som finns kvar när avverkningen gjorts samt återplantering mm av hygget.

Sammanfattning: Kritisk granskning behövs

Bankens påstående om de högsta rotnettopriserna på 47 eller till och med 68 år är helt enkelt inte korrekt utifrån den tillgängliga statistiken. Faktum är att vi såg högre rotnettopriser för bara 28 år sedan, och dagens prisnivåer bör sättas i sitt rätta sammanhang. Skogsägare måste vara försiktiga med att låta sig påverkas av den kortsiktiga psykologin på marknaden och istället fatta beslut baserat på en mer noggrann analys av historiska trender och verklig lönsamhet.

Skogsstyrelsen statistik visar att rotnettot varit större än 2023 åren: 1952, 1951, 1954, 1955, 1956, 1953, 1975, 1977, 1974, 1957, 1995, 1976 och 1958. Vidare visar statistiken att det återståendet värdet varit större åren: 1952, 1951, 1954, 1955, 1956, 1953, 1975, 1977, 1974, 1995, 1957, 1976, 1958, 1997, 1961, 1998, 1996, 1994 och 2011.

Faktum kvarstår enligt statistiken, det återstående värdet, alltså vinsten till skogsägaren, är i en sjunkande trend och har så varit under en längre tid. Detta är viktigt att skogsägare har med sig i sin vardag. Tvärtemot Danske Bank kan man säga att virkespriserna utvecklats positivt den senaste tiden men det är inte mer än rätt. Efter att ha haft Europas lägsta virkespriser i decennier så ska priserna upp, och förbli där. Ett nytt prisgolv istället för en tillfällig pristopp! Det är helt enkelt fullkomligt rimligt.


Mot bakrund av innehållet i denna tråd, så kan man ju undra hur mycket vikt skall man tillskriva Skogsstyrelsens statistik över bruttovärdet på rundvirket:

Bättre prisstatistik från Skogsstyrelsen fr o m 2025?

Jag är nyfiken på varifrån SVO har fått sina uppgifter på bruttovärdet?

Utan mer förklarande text om bakomliggande uppgifter som är underlag för diagrammen ovan så vet jag inte hur jag ska tolka diagrammen eller vilken nytta jag kan ha av dem.

MVH
Alias

Avatar Fallback

Re: Högsta rotnettot på 68 år? Kanske bara 28 år

Skogsola  Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#855353 Rotnetto i kronor räknat är ointressant. 1987 fick jag drygt 300 kr m3 PÅ bark för massaveden. Samtidigt så köpte jag en flong ny Subaru Pickup för 60 +m. Inte ens med dagens priser får man en ny 4wd bil för 200 kubik massaved.

Avatar Fallback

Re: Högsta rotnettot på 68 år? Kanske bara 28 år

aho  
#855365 Nej, det går nog åt drygt 350 kubik massaved fub (oräknat skatteeffekter) för att få ihop till den enklaste Dacia Duster.
https://www.dacia.se/bilar/helt-nya-duster

Å andra sidan är en 2024 Duster en helt annat bil än en Subaru från sent åttiotal.

Avatar Fallback

Re: Högsta rotnettot på 68 år? Kanske bara 28 år

Skogsola  Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#855368 En helt annan bil är det men inte nödvändigtvis bättre. Subarun gick som en klocka. Det sägs det inte om Dustern.

Användarvisningsbild

Re: Högsta rotnettot på 68 år? Kanske bara 28 år

olof.liedberg  
#855564 Svårt att räkna in alla parametrar, jag har varit verksam i skogen som tjänsteman i snart 25 år och då som virkesköpare i början av min karriär och nu som förvaltare. Sålde en avverkningsrätt idag på 1202 kr/m3sk som jag stämplat upp som en rotpost, ren gran, tar alltid flera in anbud för varje post och det är viktigt då råvarubehovet skiljer från olika köpare under relativt kort tid för tillfället, virkesbristen är tydlig. Dessa nivåer är helt klart tillfredställande i dagsläget tycker jag. Är verksam i Götaland. Har aldrig varit med om så höga nivåer.

Avatar Fallback

Re: Högsta rotnettot på 68 år? Kanske bara 28 år

jannee  
#855572 Stämmer helt säkert att man ALDRIG fått så många kr/fub som man idag får.
MEN
På 70 talet kunde jag handla fler varor (liknande varor som idag) än jag kan för samma antal avverkade fub.
Med andra ord är köpkraften för 500 fub idag lägre än den var för 50 år sedan.
Är det inte så man ska räkna ?
Det är väl vad jag i netto får efter skatt som man ska jämföra mot vad man fick för låt oss säga 1/2 mansålder sedan.
Nettot efter 500 fub får du idag X antal kg smör eller liter mjölk, jämför det med hur många kg smör eller mjölk du fick för 50 år sedan.
Du som är duktig på att googla, fixa detta så blir jag tacksam 👍

Användarvisningsbild

Re: Högsta rotnettot på 68 år? Kanske bara 28 år

olof.liedberg  
#855574 m3sk

Användarvisningsbild

Re: Högsta rotnettot på 68 år? Kanske bara 28 år

Vedproducent  
#855578
jannee skrev:Stämmer helt säkert att man ALDRIG fått så många kr/fub som man idag får.
MEN
På 70 talet kunde jag handla fler varor (liknande varor som idag) än jag kan för samma antal avverkade fub.
Med andra ord är köpkraften för 500 fub idag lägre än den var för 50 år sedan.
Är det inte så man ska räkna ?
Det är väl vad jag i netto får efter skatt som man ska jämföra mot vad man fick för låt oss säga 1/2 mansålder sedan.
Nettot efter 500 fub får du idag X antal kg smör eller liter mjölk, jämför det med hur många kg smör eller mjölk du fick för 50 år sedan.
Du som är duktig på att googla, fixa detta så blir jag tacksam 👍

Här kan den intresserade leka med siffror från olika tider. Kan se att från 1970 till i dag motsvarar en krona då strax över 10 kr i dag.
https://www.ekonomifakta.se/rakna-sjalv ... endMonth=7

Användarvisningsbild

Re: Högsta rotnettot på 68 år? Kanske bara 28 år

olof.liedberg  
#855579 Kul och intressant länk!

Avatar Fallback

Re: Högsta rotnettot på 68 år? Kanske bara 28 år

aho  
#855583 Inte nog med att penningvärdet minskar, lyckas man investera i något som gör att värdet bevaras så får man betala skatt för det.

Om du köpte en fastighet 1970 för 100 000 och säljer den för 1 041 267 idag så har du samma värde enligt KPI, men du blir skyldig staten 0.22*(1041267-100000) = 207 298 kronor i skatt.

Avatar Fallback

Re: Högsta rotnettot på 68 år? Kanske bara 28 år

Robur Clivus  
#855685
aho skrev:Inte nog med att penningvärdet minskar, lyckas man investera i något som gör att värdet bevaras så får man betala skatt för det.

Om du köpte en fastighet 1970 för 100 000 och säljer den för 1 041 267 idag så har du samma värde enligt KPI, men du blir skyldig staten 0.22*(1041267-100000) = 207 298 kronor i skatt.


Exakt, inflationen är den i särklass absolut mest lömska skatten!

Avatar Fallback

Re: Högsta rotnettot på 68 år? Kanske bara 28 år

Mangan  Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#855693 Inflation är ingen skatt. Det är inte ens en kostnad.

Avatar Fallback

Re: Högsta rotnettot på 68 år? Kanske bara 28 år

alias  
#855696
Mangan skrev:Inflation är ingen skatt. Det är inte ens en kostnad.


Jag kan hålla med dig om detta, men jag tror att vad som avses är att den nominella värdeökningen på t.ex. en fastighet beskattas - trots att inflationen har ätit upp en del av den reala värdeökningen/köpkraften hos det investerade kapitalet under innehavstiden.

MVH
Alias

Avatar Fallback

Re: Högsta rotnettot på 68 år? Kanske bara 28 år

Berkshire  
#855715 I praktiken blir inflationen något som triggar beskattning. Man kan föreställa sig två olika exempel hos en person som ärvt 1 miljon kronor som står parkerat på ett vanligt bankkonto och uppbär ränta. Inkomst av kapital beskattas med 30%.

I det ena fallet är såväl inflationen som räntan 5%. Varje år kommer kapitalet urholkas realt med den skatt som utgår på den 5%-iga ränteintäkten, vilket gör att kapitalet urholkas med 30% * 5% = 1,5% per år.

I det andra fallet är såväl räntan som inflationen 0%. Ingen skatt utgår och kapitalet bibehåller sitt reala värde.

En höginflationsmiljö bidrar till att kapitalintensiva verksamheter får svårare att hantera ett ökande kapitalbehov över tid, i och med att de avskrivningar som görs sannolikt kommer att vara mindre än de investeringar som behöver göras för att upprätthålla den kapitalstock som behövs för verksamheten.

Man kan dividera om definitionen av skatt, kostnad och dylikt - men nog känns det på riktigt när man blir beskattad på något som reellt inte ens har ökat i värde.

Fredrik Reuter
Hej Gäst! Jag heter Fredrik och driver denna sajt. Jag skulle gärna vilja tipsa dig om hur du kan få ut mer av skogsforum. Klicka på de knappar som passar dig här intill (minifönster öppnas).