Gallring
Vida sänker gallringsuttag för att öka slutavverkningsvolym
fre 06 sep 2024, 18:55#854951Denna fråga har så många aspekter, mycket bra att det diskuteras! Jag tycker det hade varit så intressant om vi intresserade skogsägare hade utfört mer mätningar själva på olika försök, diskuterat resultaten osv. Vad händer om man utmanar gallringsmallar på uppsidan, när infaller självgallring i grundyta, vilka volymer kan de olika ståndorterna maximalt producera i volym och andel timmer vid slutavverkning, hur ser den optimala trädslagsblandningen ut? Vilken skogsägare optimerar för max NPV? Inga resultat kommer stämma då det är olika förädlingsgrad på plantmaterial och geografiska samt olika mark förutsättningar som varierar. Ändå kul att klura och att det aldrig kommer finnas ett rätt svar på frågan, det är det som jag tycker är odlarglädjen i skogsskötsel!
Re: Vida sänker gallringsuttag för att öka slutavverkningsvo
fre 06 sep 2024, 19:09#854952Om hur skogen ska gallras tvistar de lärde och även vi på skogsforum fastän vi inte är så lärda, de flesta av oss.
Rottne F12, Volvo EC70, Valtra A75, Kranman P25
Stihl MS 201,241,261,362, RS460,480,490, Jonsered 2253WH
Stihl MS 201,241,261,362, RS460,480,490, Jonsered 2253WH
Re: Vida sänker gallringsuttag för att öka slutavverkningsvo
fre 06 sep 2024, 19:16#854955
Man får utgå hur skogen/beståndet ser ut innan man börjar gallra o hur mycke man vågar ta ut utan att förhoppningsvis fördärva beståndet i framtiden 😉.
Bättre att göra nån åtgärd i skogen än ingen alls 😀
Skogsola skrev:Om hur skogen ska gallras tvistar de lärde och även vi på skogsforum fastän vi inte är så lärda, de flesta av oss.
Man får utgå hur skogen/beståndet ser ut innan man börjar gallra o hur mycke man vågar ta ut utan att förhoppningsvis fördärva beståndet i framtiden 😉.
Bättre att göra nån åtgärd i skogen än ingen alls 😀
fre 06 sep 2024, 19:23#854957Vad är ett "fördärvat" bestånd?
Varför ens gallra om man vill ha stort uttag i slutavverkning?
Vad skulle enskilda skogsägares försök ge, som inte 1000-tals mätningar på 100-tals platser under 100 år inte kan ge?
När jag föreslog gallringsfritt här på skogsforum för 15-20 år dumförklarades det, har det gått varvet runt nu?
Högsta nu värdet får man om man tar så mycket så möjligt, så snart som möjligt. Om man har vettiga avkastningskrav.
Varför ens gallra om man vill ha stort uttag i slutavverkning?
Vad skulle enskilda skogsägares försök ge, som inte 1000-tals mätningar på 100-tals platser under 100 år inte kan ge?
När jag föreslog gallringsfritt här på skogsforum för 15-20 år dumförklarades det, har det gått varvet runt nu?
Högsta nu värdet får man om man tar så mycket så möjligt, så snart som möjligt. Om man har vettiga avkastningskrav.
Självvald väg i egen skog
Re: Vida sänker gallringsuttag för att öka slutavverkningsvo
fre 06 sep 2024, 19:30#854959
Om man tar ut ett för högt uttag mer än beståndet klarar av me tanke på eventuella stormar o dyl i framtiden. Sen kan man väl inte skydda sig mot allt men man kanske minimerar eventuella vindfällen o dyl i framtiden
Mangan skrev:Vad är ett "fördärvat" bestånd?
Om man tar ut ett för högt uttag mer än beståndet klarar av me tanke på eventuella stormar o dyl i framtiden. Sen kan man väl inte skydda sig mot allt men man kanske minimerar eventuella vindfällen o dyl i framtiden
fre 06 sep 2024, 19:49#854960
Det finns ju ändå en del utrymme mellan ingen gallring och väldigt kraftig gallring.
Mangan skrev:Vad är ett "fördärvat" bestånd?
Varför ens gallra om man vill ha stort uttag i slutavverkning?
Vad skulle enskilda skogsägares försök ge, som inte 1000-tals mätningar på 100-tals platser under 100 år inte kan ge?
När jag föreslog gallringsfritt här på skogsforum för 15-20 år dumförklarades det, har det gått varvet runt nu?
Högsta nu värdet får man om man tar så mycket så möjligt, så snart som möjligt. Om man har vettiga avkastningskrav.
Det finns ju ändå en del utrymme mellan ingen gallring och väldigt kraftig gallring.
Re: Vida sänker gallringsuttag för att öka slutavverkningsvo
fre 06 sep 2024, 19:59#854962Den ene tänker på barnbarnen och den andre på nästa amortering. Ingendera behöver vara fel.
Rottne F12, Volvo EC70, Valtra A75, Kranman P25
Stihl MS 201,241,261,362, RS460,480,490, Jonsered 2253WH
Stihl MS 201,241,261,362, RS460,480,490, Jonsered 2253WH
fre 06 sep 2024, 20:21#854963
Exakt, bra formulerat!
Skogsola skrev:Den ene tänker på barnbarnen och den andre på nästa amortering. Ingendera behöver vara fel.
Exakt, bra formulerat!
fre 06 sep 2024, 20:48#854968Blir det inte "tandpetare" d v s snabbt avsmalnande om man gallrar för lite?Fast det kanske mer är vid röjningen man kan styra det där.
fre 06 sep 2024, 21:05#854971
Skogen har inget gallringsbehov, det är den skuldsatta skogsägaren eller virkesköparen som behöver snabba pengar, har du sund ekonomi, plocka ut det som inte blir timmer möjligtvis, tänk på att klentimmer börjar vid 12cm, många gallringstammar plockas bort pga myten om morotslandet, istället för att säljas som klentimmer senare. https://www.skogssallskapet.se/kunskaps ... lring.html
"2. Gallring ger grövre träd
– Om man gallrar höjer man medeldiametern drastiskt för både tall och gran, jämfört med ogallrat. Men om man däremot jämför de allra grövsta träden så är det väldigt liten skillnad mellan gallrat och ogallrat. Det här beror på att det är en ren matematisk beräkning och inte alls har något med trädens tillväxt att göra. Plocka bort små träd – ja, då blir ju medeldiametern högre.
Urban Nilsson berättar att i en jämförelse mellan de 300 grövsta träden i olika gallringsmodeller kan man se att skillnaden blir ganska liten. Det handlar om 1 cm i diameter för tall, och 2-3 cm för gran.
– Så det här med att man för över tillväxt till de större träden genom att gallra, det är en sanning med stora modifikationer. Och det beror på att de allra största träden, de växer i skogen ganska så oberoende av om det gallras eller inte. Skogen är orättvis. Näringen går först till de grövsta träden, och sen får resten del av det som blir över."
Odalbonden skrev:Blir det inte "tandpetare" d v s snabbt avsmalnande om man gallrar för lite?Fast det kanske mer är vid röjningen man kan styra det där.
Skogen har inget gallringsbehov, det är den skuldsatta skogsägaren eller virkesköparen som behöver snabba pengar, har du sund ekonomi, plocka ut det som inte blir timmer möjligtvis, tänk på att klentimmer börjar vid 12cm, många gallringstammar plockas bort pga myten om morotslandet, istället för att säljas som klentimmer senare. https://www.skogssallskapet.se/kunskaps ... lring.html
"2. Gallring ger grövre träd
– Om man gallrar höjer man medeldiametern drastiskt för både tall och gran, jämfört med ogallrat. Men om man däremot jämför de allra grövsta träden så är det väldigt liten skillnad mellan gallrat och ogallrat. Det här beror på att det är en ren matematisk beräkning och inte alls har något med trädens tillväxt att göra. Plocka bort små träd – ja, då blir ju medeldiametern högre.
Urban Nilsson berättar att i en jämförelse mellan de 300 grövsta träden i olika gallringsmodeller kan man se att skillnaden blir ganska liten. Det handlar om 1 cm i diameter för tall, och 2-3 cm för gran.
– Så det här med att man för över tillväxt till de större träden genom att gallra, det är en sanning med stora modifikationer. Och det beror på att de allra största träden, de växer i skogen ganska så oberoende av om det gallras eller inte. Skogen är orättvis. Näringen går först till de grövsta träden, och sen får resten del av det som blir över."
Senast redigerad av Avslutat-06 fre 06 sep 2024, 21:19, redigerad totalt 1 gång.
fre 06 sep 2024, 21:19#854973Och var någonstans mellan ingen gallring och så mucket man får enligt SVL är bäst då?
Självvald väg i egen skog
fre 06 sep 2024, 21:23#854974
Tror du det finns ett svar på den frågan?
Mangan skrev:Och var någonstans mellan ingen gallring och så mucket man får enligt SVL är bäst då?
Tror du det finns ett svar på den frågan?
fre 06 sep 2024, 23:05#854979
Att det slutavverkas större volymer vid fastighetsöverlåtelser förstår jag tillfullo. Men jag tycker att det känns kontraproduktivt ur ett riskhanteringsperspektiv för vindfällen att gallra större arealer, och sannolikt även hårdare än normalt samtidigt - kassaflödestillskottet av de extra gallringsvolymerna torde vara försumbara samtidigt som kanter på nyligen hårt gallrade bestånd angränsar nyligen upptagna hyggen.
Nog vore det ofta bättre att avvakta en handfull år med större gallringar, så att hyggeskanterna hinner att stabilisera sig.
MVH
Alias
Tralsmo skrev:De har du alldeles rätt i lindveden.
Sånt har man ju sett.
Om man då spånar om arvskiften å försäljning av skogsfastigheter:
Fastighetsförsäljningar å arvsskiften har ju dragit iväg ordentligt på priserna per hektar å per sk3.
Massvis me pengar måste kvittas ut i nära anslutning till arvet/köpet.
Är de konstigt att avverkningarna å gallringarna drar iväg?
Ja grottar ju i farsans övertag.
Där va de nog inte pengar på sekunden utan de ordnades upp genom undantag å skuld som skulle betalas i framtid.
Ett helt annat läge än idag när fastigheter inbringar "multum" å konsumtionen måste hållas på topp i förhållande till intäkt.
Att det slutavverkas större volymer vid fastighetsöverlåtelser förstår jag tillfullo. Men jag tycker att det känns kontraproduktivt ur ett riskhanteringsperspektiv för vindfällen att gallra större arealer, och sannolikt även hårdare än normalt samtidigt - kassaflödestillskottet av de extra gallringsvolymerna torde vara försumbara samtidigt som kanter på nyligen hårt gallrade bestånd angränsar nyligen upptagna hyggen.
Nog vore det ofta bättre att avvakta en handfull år med större gallringar, så att hyggeskanterna hinner att stabilisera sig.
MVH
Alias
"Investera i mark, jag har hört att det inte tillverkas längre!"
-Mark Twain
-Mark Twain
fre 06 sep 2024, 23:18#854980
Nej. Om det är stamformen man fokuserar på så ger stamtätare bestånd i regel en högre ansatt grönkrongräns, vilket i sin tur ger en bättre stamform.
MVH
Alias
Odalbonden skrev:Blir det inte "tandpetare" d v s snabbt avsmalnande om man gallrar för lite?Fast det kanske mer är vid röjningen man kan styra det där.
Nej. Om det är stamformen man fokuserar på så ger stamtätare bestånd i regel en högre ansatt grönkrongräns, vilket i sin tur ger en bättre stamform.
MVH
Alias
"Investera i mark, jag har hört att det inte tillverkas längre!"
-Mark Twain
-Mark Twain
fre 06 sep 2024, 23:40#854981
Både här på forumet och på andra ställen har det genom åren förespråkats både gallringsfritt resp. hyggesfritt skogsbruk, men den enda sorts skogsbruk som Riksskogstaxeringens statistik indikerar har tillämpats i större omfattning är väl RÖJNINGSFRITT (i vart fall om man avser plant- eller ungskogsröjning och inte förröjning)! 😉
MVH
Alias
Mangan skrev:...När jag föreslog gallringsfritt här på skogsforum för 15-20 år dumförklarades det, har det gått varvet runt...
Både här på forumet och på andra ställen har det genom åren förespråkats både gallringsfritt resp. hyggesfritt skogsbruk, men den enda sorts skogsbruk som Riksskogstaxeringens statistik indikerar har tillämpats i större omfattning är väl RÖJNINGSFRITT (i vart fall om man avser plant- eller ungskogsröjning och inte förröjning)! 😉
MVH
Alias
"Investera i mark, jag har hört att det inte tillverkas längre!"
-Mark Twain
-Mark Twain
Hej Gäst! Jag heter Fredrik och driver denna sajt. Jag skulle gärna vilja tipsa dig om hur du kan få ut mer av skogsforum. Klicka på de knappar som passar dig här intill (minifönster öppnas).