Gallring

[Lindveden]

tis 28 maj 2024, 09:59#845331

.

Sveaskog har sett att de tar ner sin tillväxt för mycket p g a för hårda gallringar och har satt ett generellt maxtak om 35% uttag i förstagallringar. PÅ så sätt vill de höja tillväxten i sitt skogsinnehav vilket ökar möjligheten att avverka mer på lite sikt. Vida är inne på samma sak och upplever att virkesvolymen i slutavverkningsskogen i Götaland är får låg sett till boniteten och att det beror på för hårda gallringar. Deras lösning: följ gallringsmallarna.

En förutsättning att man kan ligga på ca 35% uttag i 1:a gallring är ju om beståndet är någorlunda skött från början.
Är det inte det så måste man va försiktigare vid 1:a gallring.

Är det däremot skött från början så kan man nog ligga nära 35% uttag men absolut inte mer. O sen i en eventuell 2:a gallring lite försiktigare uttag, nånstans 25-30% max.

[Lars Lundqvist SLU]

tis 28 maj 2024, 11:35#845335

Det är ju allmänt känt från alla de gallringsförsök som gjorts genom åren att för hårda gallringar sänker tillväxten under ganska lång tid. Och förlorad tillväxt är ju förlorad inkomst för skogsägaren.

Nej, det är allmänt känt att ALL gallring sänker tillväxten och flyttar tidpunkten för medeltillväxtens kulmination bortåt i tiden. Även svaga gallringar sänker alltså tillväxten.
Att förlorad tillväxt innebär förlorad inkomst stämmer inte. I så fall skulle man aldrig röja eller gallra eftersom alla såna åtgärder sänker tillväxten.

Vad som är mest ekonomiskt lönsamt beror på hur man räknar, bl a vilket avkastningskrav man har, dvs vilken ränta man väljer.

[Mangan]

tis 28 maj 2024, 11:41#845336Om man tror att de gallringsmallar man en gång lärde sig vara givna av Gud, så är förstås alla avsteg därifrån ett misslyckande.

I själva verket är det helt upp till skogsägaren att gallra eller inte. Inget är rätt, inget är fel.

Självvald väg i egen skog

[Lars Lundqvist SLU]

tis 28 maj 2024, 11:57#845339Bra sammanfattat!
Dessutom gör lokal variation att det som fungerar bra för en markägare inte alls fungerar för en annan. Vetenskapen kan bistå med generell kunskap om hur skog och träd i genomsnitt reagerar på ingrepp, men sen gör lokala skillnader att enskilda bestånd kommer avvika från det genomsnittliga. När man dessutom lägger till teknik och markägarens ekonomi så blir variationen ännu större. Och sen är det som med det mesta i livet, ju mer man kan, desto mer inser man svårigheterna men också möjligheterna och med mer kunskap kan man ta mer genomtänkta beslut.

[Torbjörn Johnsen]

tis 28 maj 2024, 14:04#845342

Det är ju allmänt känt från alla de gallringsförsök som gjorts genom åren att för hårda gallringar sänker tillväxten under ganska lång tid. Och förlorad tillväxt är ju förlorad inkomst för skogsägaren.

Nej, det är allmänt känt att ALL gallring sänker tillväxten och flyttar tidpunkten för medeltillväxtens kulmination bortåt i tiden. Även svaga gallringar sänker alltså tillväxten.

Ja, det är sant, men svagare gallringar sänker inte tillväxten lika mycket och inte lika länge. Vill man maxa produktionen i volym kan man hantverksmässigt gå in och plocka ut träd strax innan de självgallras vilket inte är rationellt. När jag har jämfört olika gallringsförsök (det finns mängder!) har jag sett att uttag upp till 30-35% sänker tillväxten ganska måttligt och inte så länge. Kommer man över 40% håller tillväxtsänkningen i sig längre. Gallrar man sedan med ännu större uttag så kommer man nedåt §10-kurvan och då blir det olagliga uttag (med rejäla tillväxtsänkningar till följd.

Sen är det ju inte optimalt att gallra hårt och skjuta fram tidpunkten för medeltillväxtens kulmination samtidigt som man trycker slutavverkningsåldern åt andra hållet, med tidigare avverkningar.

Mycket av utfallet och resultatet av gallringarna beror ju givetvis på hur välsluten skogen är innan man gallrar. Här är gallringsmallarna bra hjälpmedel att se om det behövs gallras och hur mycket man bör ta ut. För faktum kvarstår vilken även en produktionsforskare borde kunna hålla med om: ju hårdare man gallrar desto mer sänker man tillväxten. Och man gör det under en period när skogen har den högsta löpande tillväxten.

[Hodal]

tis 28 maj 2024, 14:32#845343

Grunden för hur hårt/svagt man kan gallra ligger ju egentligen hur välröjt beståndet är från början skulle ja säga.
(Rätta mig nån om ja har fel) Ju mer välröjt desto bättre uttag i framförallt 1:a gallring. Dåligt röjt eller ingen röjning alls desto svagare uttag 1:a gallring.
Det är det ja går efter iallafall... Rätt eller fel,vem vet?

Du har rätt i att röjning ger ökad lönsamhet i gallring, men det är inte gallringsuttaget som procent av volymen som påverkas. Däremot är det i röjda bestånd högre medelstam, större andel gagnvirke i uttaget och högre ålder med därtill hörande högre virkesförråd. Detta ger ökad lönsamhet i gallringen. Uttaget på 35% är detsamma.

[Lars Lundqvist SLU]

tis 28 maj 2024, 15:16#845346

För faktum kvarstår vilken även en produktionsforskare borde kunna hålla med om: ju hårdare man gallrar desto mer sänker man tillväxten. Och man gör det under en period när skogen har den högsta löpande tillväxten.

Den andra punkten är fel. Löpande tillväxten kulminerar innan beståndet nått fram till tidpunkt för första gallring.
Den första är rätt, men skogsbruk är en ekonomisk näring och det ekonomiska utfallet styrs inte av den momentana tillväxten i ett enskilt bestånd.

Skoglig planering handlar om att hantera hela skogsinnehavet på bästa sätt, oavsett hur stort eller litet det är, och då är tillväxten bara en av bitarna. SVL är formulerad som en vanhävdslag, för att garantera att skogsbruket inte ska fullständigt ramponera framtida generationers tillgång till skogsråvara. Men det finns inget krav på att maximera volymtillväxt. Tvärtom har 1993 års lag öppnat upp för skogsägare att kunna planera skogsbruket så att de får så bra ekonomisk avkastning som möjligt, dvs precis det som står i lagen i 1§: "… ska skötas så att den
uthålligt ger en god avkastning, …"

[alias]

tis 28 maj 2024, 15:43#845349

För faktum kvarstår vilken även en produktionsforskare borde kunna hålla med om: ju hårdare man gallrar desto mer sänker man tillväxten. Och man gör det under en period när skogen har den högsta löpande tillväxten.

Den andra punkten är fel. Löpande tillväxten kulminerar innan beståndet nått fram till tidpunkt för första gallring.
Den första är rätt, men skogsbruk är en ekonomisk näring och det ekonomiska utfallet styrs inte av den momentana tillväxten i ett enskilt bestånd.

Skoglig planering handlar om att hantera hela skogsinnehavet på bästa sätt, oavsett hur stort eller litet det är, och då är tillväxten bara en av bitarna. SVL är formulerad som en vanhävdslag, för att garantera att skogsbruket inte ska fullständigt ramponera framtida generationers tillgång till skogsråvara. Men det finns inget krav på att maximera volymtillväxt. Tvärtom har 1993 års lag öppnat upp för skogsägare att kunna planera skogsbruket så att de får så bra ekonomisk avkastning som möjligt, dvs precis det som står i lagen i 1§: "… ska skötas så att den
uthålligt ger en god avkastning, …"

För tydlighetens skull så bör det kanske förtydligas om "den löpande tillväxtens storlek" avser procentuell virkesförrådsökning/ha/år eller högsta faktiska tillväxt i m3sk/ha/år, kopplat till ett bestånds ålder.

Bara mina fem ören...

MVH
Alias

"Investera i mark, jag har hört att det inte tillverkas längre!"
-Mark Twain

[Lindveden]

tis 28 maj 2024, 16:02#845351

Du har rätt i att röjning ger ökad lönsamhet i gallring, men det är inte gallringsuttaget som procent av volymen som påverkas. Däremot är det i röjda bestånd högre medelstam, större andel gagnvirke i uttaget och högre ålder med därtill hörande högre virkesförråd. Detta ger ökad lönsamhet i gallringen. Uttaget på 35% är detsamma.

Det kan nog så må vara,men samtidigt har man ett bra röjt bestånd fram till 1:a gallring så har förhoppningsvis beståndet även byggt på sig lite motståndskraft för t ex vindskador osv. Sen kan ju allt hända givetvis men man har kanske bättre förutsättningar i exempelvis en storm e dyl att klara stora delar av beståndet intakt jämfört med ett bestånd som har röjts dåligt el inte alls o sen öppnats upp me en 1:a gallring

[Torbjörn Johnsen]

tis 28 maj 2024, 16:04#845352

Den andra punkten är fel. Löpande tillväxten kulminerar innan beståndet nått fram till tidpunkt för första gallring.

Det låter tveksamt? De flesta grafer jag sett över den löpande tillväxten visar en kulmination som väl sammanfaller med lämplig tid för förstagallring. Som t ex den här:

1716908546_skärmavbild_2024-05-28_kl._17.00.03.png

Logga in för att se de bilder eller dokument som författaren har laddat upp.

Du måste vara medlem för att logga in. Det är gratis att bli medlem och registreringen går fort, Välkommen!

Skapa konto

[Torbjörn Johnsen]

tis 28 maj 2024, 16:13#845356

SVL är formulerad som en vanhävdslag, för att garantera att skogsbruket inte ska fullständigt ramponera framtida generationers tillgång till skogsråvara. Men det finns inget krav på att maximera volymtillväxt. Tvärtom har 1993 års lag öppnat upp för skogsägare att kunna planera skogsbruket så att de får så bra ekonomisk avkastning som möjligt, dvs precis det som står i lagen i 1§: "… ska skötas så att den
uthålligt ger en god avkastning, …"

Men frågan är om inte en del av dagens hårda gallringar är just vanhävd? Magnus Persson från Linneuinversitetet (numera finns han på Skogforsk) gjorde en studie inom FRAS där han tittade på precisionsskogsbruk. I detta projekt undersökte han 20 olika gallringsytor på Sveaskogsmark och samtliga låg efter gallring under lägstanivån i gallringsmallarna och en del låg t o m under §10. Alltså gallring som resulterat i vanhävd.

[Torbjörn Johnsen]

tis 28 maj 2024, 16:21#845357SLU borde väl, med hjälp av data från RT och Heureka, kunna göra en simulering om hur mycket tillväxten i svensk skog skulle öka:
-om gallringsuttaget i förstagallringar minskade med 5% från dagens (gissar) 40-45% till istället 35-40%
-samt att andragallringar som görs i bestånd som redan ligger lågt i gallringsmallen undviks

Visst, det kanske skulle minska massavedsflödet med 4-5 milj m3sk/år och några bruk får köra på reducerad kapacitet några år men det skulle vara intressant att se effekten över tid på förrådsuppbyggnad och ökad tillväxt.

[Torbjörn Johnsen]

tis 28 maj 2024, 16:27#845358

För faktum kvarstår vilken även en produktionsforskare borde kunna hålla med om: ju hårdare man gallrar desto mer sänker man tillväxten. Och man gör det under en period när skogen har den högsta löpande tillväxten.

Den andra punkten är fel. Löpande tillväxten kulminerar innan beståndet nått fram till tidpunkt för första gallring.
Den första är rätt, men skogsbruk är en ekonomisk näring och det ekonomiska utfallet styrs inte av den momentana tillväxten i ett enskilt bestånd.

Skoglig planering handlar om att hantera hela skogsinnehavet på bästa sätt, oavsett hur stort eller litet det är, och då är tillväxten bara en av bitarna. SVL är formulerad som en vanhävdslag, för att garantera att skogsbruket inte ska fullständigt ramponera framtida generationers tillgång till skogsråvara. Men det finns inget krav på att maximera volymtillväxt. Tvärtom har 1993 års lag öppnat upp för skogsägare att kunna planera skogsbruket så att de får så bra ekonomisk avkastning som möjligt, dvs precis det som står i lagen i 1§: "… ska skötas så att den
uthålligt ger en god avkastning, …"

För tydlighetens skull så bör det kanske förtydligas om "den löpande tillväxtens storlek" avser procentuell virkesförrådsökning/ha/år eller högsta faktiska tillväxt i m3sk/ha/år, kopplat till ett bestånds ålder.

Bara mina fem ören...

MVH
Alias

Jag avser den löpande tillväxten i m3sk/ha och år

[Tralsmo]

tis 28 maj 2024, 16:27#845359Väster om mina marker har Sveaskog runt 6000ha.

Halva min gräns (ca 2km) är mot Sveaskog . För ett antal år sen ( 6-8år) hörde ja att dom endast skulle göra första gallring med små maskiner å sen inte göra mer.

Såvitt ja sett så har dom följt de i huvudsak
Några hårda gallringar har ja sett rätt sparsamt av.

Att dom däremot slutavverkar alldeles för tidigt är ju uppenbart..

Nu skall dom snart gallra ett bestånd mot min gräns.
Skall bli intressant att skåda de.

[Tralsmo]

tis 28 maj 2024, 16:33#845361Att första gallringar tas för hårt är inte min bild.

Möjligen däremot att de tas för hårt i senare gallringar men framförallt att de petas i skog som är nära 20 meter eller alldeles för nära slutavverkning.

Pengabehov , rädsla för å avverkningsanmäla eller helt enkelt okunskap?