Självvald väg i egen skog
Avverkning (slutavverkning)
Nekad avverkning pgu tjäder
tis 07 maj 2024, 15:31#843361Varför är det bättre med mycket hare och lite räv, än tvärt om?
tis 07 maj 2024, 16:27#843374Här har de varit lite hare å lite räv många år nu.
Rådjur i massor å även älg.
Rådjur är de tyvär fortfarande mycke även om de har minskat.
Börjar synas en del räv å även hare.
Lo är de tydligen gott om å har varit flera år.
Ja har fotat en vid ladugården men de är några år sen.
Tjäder. å orre syns rätt frekvent.
Även olika hackspettar ser man gott om.
Ekorrar ligger de ihjälkörda överallt å spåren ser man i skogen.
Igelkott hadde vi gott om när ja va liten men nu är de många år sen ja såg nån här hemma.
MEN dom jävla grisarna tar alldrig slut verkar de som.
Rådjur i massor å även älg.
Rådjur är de tyvär fortfarande mycke även om de har minskat.
Börjar synas en del räv å även hare.
Lo är de tydligen gott om å har varit flera år.
Ja har fotat en vid ladugården men de är några år sen.
Tjäder. å orre syns rätt frekvent.
Även olika hackspettar ser man gott om.
Ekorrar ligger de ihjälkörda överallt å spåren ser man i skogen.
Igelkott hadde vi gott om när ja va liten men nu är de många år sen ja såg nån här hemma.
MEN dom jävla grisarna tar alldrig slut verkar de som.
tis 07 maj 2024, 19:17#843410Jag är ingen bonde så jag vet inte vad sork ställer till med på åkrar men i skogen vet jag vad dom kan ställa till med på skogsplant ett sorkår och det kan inte räven stoppa bara en sorkkrash.
tis 07 maj 2024, 22:28#843430
Att det återkommande blir sorkår visar att inte ens dagens mycket täta rävstam reglerar mängden sork nämnvärt. Om räven ”gjorde nytta” genom att hålla sorkpopulationerna låga skulle vi ju inte ha några sorkår. Däremot påverkar sorkstammen mängden överlevande ungar av räv och många andra djur och fåglar, både predatorer och deras bytesdjur som klarar sig bättre när de slipper bli uppätna då räven har obegränsad tillgång till sork.
bengt.a skrev:Mikko skrev:Nä räven ska man hålla efter, det är som Halvproffs skriver det var enormt med skogsfågel och hare i början av 80 talet. Jag tror då inte att räven kan hålla nere sorkstammen det sköter naturen själ med en sorkkrash. Jag vet flera stora kända spelplatser som ett skogsbolag här har avverkat men nog föds det kycklingar ändå så dom måste ju flyttat spelplatsen.
Då tror du fel när det gäller rävens nytta angående sork på åkrarna.
Att det återkommande blir sorkår visar att inte ens dagens mycket täta rävstam reglerar mängden sork nämnvärt. Om räven ”gjorde nytta” genom att hålla sorkpopulationerna låga skulle vi ju inte ha några sorkår. Däremot påverkar sorkstammen mängden överlevande ungar av räv och många andra djur och fåglar, både predatorer och deras bytesdjur som klarar sig bättre när de slipper bli uppätna då räven har obegränsad tillgång till sork.
ons 08 maj 2024, 06:32#843436
Det är sork på åkrarna som ställer till det med fodret oavsett sorkår eller inte. Var en förmåga i trakten som gjorde rävrent, såg inte en räv på 2,5 år. Då blev mycket balar fulla med jord
Hodal skrev:bengt.a skrev:Mikko skrev:Nä räven ska man hålla efter, det är som Halvproffs skriver det var enormt med skogsfågel och hare i början av 80 talet. Jag tror då inte att räven kan hålla nere sorkstammen det sköter naturen själ med en sorkkrash. Jag vet flera stora kända spelplatser som ett skogsbolag här har avverkat men nog föds det kycklingar ändå så dom måste ju flyttat spelplatsen.
Då tror du fel när det gäller rävens nytta angående sork på åkrarna.
Att det återkommande blir sorkår visar att inte ens dagens mycket täta rävstam reglerar mängden sork nämnvärt. Om räven ”gjorde nytta” genom att hålla sorkpopulationerna låga skulle vi ju inte ha några sorkår. Däremot påverkar sorkstammen mängden överlevande ungar av räv och många andra djur och fåglar, både predatorer och deras bytesdjur som klarar sig bättre när de slipper bli uppätna då räven har obegränsad tillgång till sork.
Det är sork på åkrarna som ställer till det med fodret oavsett sorkår eller inte. Var en förmåga i trakten som gjorde rävrent, såg inte en räv på 2,5 år. Då blev mycket balar fulla med jord
ons 08 maj 2024, 11:43#843482
Alla rovdjur och rovfåglar ökar när det är ett sorkår, tillåmed skogsfågel kan öka då när alla rovdjur har så mycke mat så fler fågelkullar klarar sig. Men åren efter sorkkrashen blir det värre för fågelkullarna då är dom mat för rovdjur och rovfågel som ökade kraftigt under sorkåret.
Hur påverkar rävstammen mården? han har väl alla möjligheter att klara sig från räven, bara att hoppa upp i ett träd eller krypa ner i ett stenröse.
Dom lever av samma bytesdjur, har dom lite mat tycker jag dom drabbas likadant.
Knagge skrev:Naturen har ett samspel som är mer komplicerat än man först kan ana.
Rävstam påverkar mårdstammen så lite räv mycket mård osv.
Ett samspel med lagom stammar av de olika arterna brukar bli bäst.
Alla rovdjur och rovfåglar ökar när det är ett sorkår, tillåmed skogsfågel kan öka då när alla rovdjur har så mycke mat så fler fågelkullar klarar sig. Men åren efter sorkkrashen blir det värre för fågelkullarna då är dom mat för rovdjur och rovfågel som ökade kraftigt under sorkåret.
Hur påverkar rävstammen mården? han har väl alla möjligheter att klara sig från räven, bara att hoppa upp i ett träd eller krypa ner i ett stenröse.
Dom lever av samma bytesdjur, har dom lite mat tycker jag dom drabbas likadant.
lör 18 maj 2024, 05:55#844285Forskarna på SLU tycks ha fått tag i en tjäderspelplats (se bild) trots att det är i skog som varit skövlad när jag moppeåldern. Annars brukar ju människans varande i skogen, förutom som forskare och observatör, föras fram som en förallframtidsödeläggelse av livsförutsättningarna.
Som inbiten skogshönsjägare är min egen observation att R2 - G1 är mest nyttjat för tallbete på vintern. Sen tror jag att tjädrarna har fantasi att finna nya gökplatser när trånaden infinner sig den dagen en spelplats upphört. Några fåtal eviga spelplatser har inte jag kännedom om. Det spelas ju även på cykelbanorna i människobyn.
https://svenskjakt.se/wp-content/upload ... NX2444.jpg
Som inbiten skogshönsjägare är min egen observation att R2 - G1 är mest nyttjat för tallbete på vintern. Sen tror jag att tjädrarna har fantasi att finna nya gökplatser när trånaden infinner sig den dagen en spelplats upphört. Några fåtal eviga spelplatser har inte jag kännedom om. Det spelas ju även på cykelbanorna i människobyn.
https://svenskjakt.se/wp-content/upload ... NX2444.jpg
lör 18 maj 2024, 08:50#844302 Det är förmodligen en AI genererad bild, eftersom att den inte stämmer men "fakta"
Nu förefaller du vara lika obildad som jag.
Efter ett tämligen intensivt liv i de norrländska skogarna har även jag inbillat mig att tjädrarnas fortplantnings drift är så stark att dom löser eventuella problem med avverkning i närhet av spelplatser på egen hand.
Nu finns ju lyckligtvis litteratur att ta del av, med fakta från både forskare och balkongbiologer. Så nu vet jag att en tjäderspelplats är oerhört känslig för förändring och dess statiska tillstånd en förutsättning för skogshönsens överlevnad.
Orsa skrev:Forskarna på SLU tycks ha fått tag i en tjäderspelplats (se bild) trots att det är i skog som varit skövlad när jag moppeåldern.
Orsa skrev:Annars brukar ju människans varande i skogen, förutom som forskare och observatör, föras fram som en förallframtidsödeläggelse av livsförutsättningarna.
Som inbiten skogshönsjägare är min egen observation att R2 - G1 är mest nyttjat för tallbete på vintern. Sen tror jag att tjädrarna har fantasi att finna nya gökplatser när trånaden infinner sig den dagen en spelplats upphört. Några fåtal eviga spelplatser har inte jag kännedom om. Det spelas ju även på cykelbanorna i människobyn.
Nu förefaller du vara lika obildad som jag.
Efter ett tämligen intensivt liv i de norrländska skogarna har även jag inbillat mig att tjädrarnas fortplantnings drift är så stark att dom löser eventuella problem med avverkning i närhet av spelplatser på egen hand.
Nu finns ju lyckligtvis litteratur att ta del av, med fakta från både forskare och balkongbiologer. Så nu vet jag att en tjäderspelplats är oerhört känslig för förändring och dess statiska tillstånd en förutsättning för skogshönsens överlevnad.
hfab skrev:mina kommentarer kan innehålla vissa spår av ironi
Förargelsen över dålig kvalité varar längre än glädjen över ett lågt pris
lör 18 maj 2024, 17:49#844352Det är minst lika viktigt att spara skog efter myrkanter och bäckar, det är där kycklingar har sin mat. Det är förödande för småvilt att underröja sånna platser. Alla blöthål och sumpskogar är minst lika viktiga som spelplatser.
sön 19 maj 2024, 11:50#844404
Gissar att det handlar om att en rävkull på några valpar fram till sommaren satt i sig 1-1,5 ton med kött .
många djur som stryker med där.
Mangan skrev:Varför är det bättre med mycket hare och lite räv, än tvärt om?
Gissar att det handlar om att en rävkull på några valpar fram till sommaren satt i sig 1-1,5 ton med kött .
många djur som stryker med där.
sön 19 maj 2024, 11:54#844405
Och vad har det för betydelse? Inte ett dugg. Om räven tar några kid så betyder det några olyckor mindre som årligen kostar stora pengar. Samt att man har några fler tall och granplantor kvar med en mindre rådjursstam.
simonarvestrand skrev:Mangan skrev:Varför är det bättre med mycket hare och lite räv, än tvärt om?
Gissar att det handlar om att en rävkull på några valpar fram till sommaren satt i sig 1-1,5 ton med kött .
många djur som stryker med där.
Och vad har det för betydelse? Inte ett dugg. Om räven tar några kid så betyder det några olyckor mindre som årligen kostar stora pengar. Samt att man har några fler tall och granplantor kvar med en mindre rådjursstam.
Hej Gäst! Jag heter Fredrik och driver denna sajt. Jag skulle gärna vilja tipsa dig om hur du kan få ut mer av skogsforum. Klicka på de knappar som passar dig här intill (minifönster öppnas).