mån 06 maj 2024, 10:21#843236Ni som har mer koll på industrin kan ni förklara vilken praxis som gäller just nu hos större aktörer angånde avverkning vid olika årstider.
Ni minns ju alla debaclet för något år sedan där Skogsstyrelsen kom fram till att varje enskild fågel skulle skyddas, vilket ju logiskt sett betydde ett åretrunt förbud mot skogsarbete.
Naturligtvis blev det inte så. Men jag har ju märkt att åtminstone Södra har börjat numera åtminstone inte vill avverka på våren. Det är oklart för mig om de avverkar på sommaren.
Jag är allmänt intresserad av frågan, men jag skriver specifikt för att att en rågranne här i Småland skall hugga gran (inte Södra, utan en annan relativt stor aktör) skall hugga och både han och jag är intresserade av att det görs hyfsat snabbt. Så vad gäller just nu.
(Ja, det är egentligen kasst att hugga gran på sommaren, men det har ju onekligen varit standard under långt tid.)
Avverkning (slutavverkning)
Praxis för avverkning (i en värld av skyddade fåglar)
✍️ Sammanfattning av tråd
Den här tråden har ännu ingen AI-sammanfattning. Endast inloggade kan skapa en sammanfattning.
Skapa gratiskontoLogga in
TS
mån 06 maj 2024, 10:48#843237Jag pratade för fyra veckor sedan med Södra om en ev. avverkning, den skulle ske rätt omgående i så fall (inom några veckor). Tror inte de stoppar för något...
Det blev förresten inte av, avvaktar såklart till jag får 2000:- per fub. 😉
Det blev förresten inte av, avvaktar såklart till jag får 2000:- per fub. 😉
Självvald väg i egen skog
tis 30 jul 2024, 13:16#851247Förbud mot skogsbruksåtgärder (även röj o plantering) förekommer vid rovfågelhäckning under vår o försommar. Men det finns inget generellt förbud under våren. Däremot så ökar antalet artskyddsärenden kraftigt med begränsningar pga hänsyn till bla lavskrika, tretåig hackspett, talltita och i södra sverige även tjäder. Det kan gälla under häckning eller ett totalt avverkningsstopp om biotopen är viktig för artens förmåga att häcka i området äver tid.
Så har du ingen fridlyst fågel i området som är direkt hotad eller har en tydligt negativ trend i sin förekomst i området så är det lugnt.
Så har du ingen fridlyst fågel i området som är direkt hotad eller har en tydligt negativ trend i sin förekomst i området så är det lugnt.
lör 26 okt 2024, 16:57#859599
Du har ju helt fel. *Alla* fåglar är fridlysta. Det är lagligt att döda fåglar med vindkraftverk, men olagligt att gå nära någon individ med en röjsåg. Läs på.
Edler E skrev:Så har du ingen fridlyst fågel i området som är direkt hotad eller har en tydligt negativ trend i sin förekomst i området så är det lugnt.
Du har ju helt fel. *Alla* fåglar är fridlysta. Det är lagligt att döda fåglar med vindkraftverk, men olagligt att gå nära någon individ med en röjsåg. Läs på.
TS
Re: Praxis för avverkning (i en värld av skyddade fåglar)
fre 26 sep 2025, 09:46#894659Nedan citeras ingressen från en artikel i dagens Di där SCA hävdar att man tar felaktigt stor hänsyn till fågelskyddet pga dålig översättning av lag.
En felöversättning av det engelska ordet ”significant” i ett EU-direktiv har gjort att svenska myndigheter har tagit för stor hänsyn till fåglar och stoppat skogsavverkningar. Det menar SCA som nu kommer hänvisa till översättningsmissen i ett 70-tal pågående mål.
En felöversättning av det engelska ordet ”significant” i ett EU-direktiv har gjort att svenska myndigheter har tagit för stor hänsyn till fåglar och stoppat skogsavverkningar. Det menar SCA som nu kommer hänvisa till översättningsmissen i ett 70-tal pågående mål.
Husqvarna 445, Yanmar2001D+kran o huggarvagn
Re: Praxis för avverkning (i en värld av skyddade fåglar)
fre 26 sep 2025, 19:56#894707Här är lite mer text om ovan, ett inlägg från C-politikern Helena Lindahl:
Mycket talar för att en över 15 år lång skandal har avslöjats. Av allt att döma har svenska markägare strukturellt och systematiskt utsatts för juridisk negativ särbehandling. I tron att det MÅSTE vara så - för att EU-direktiv säger det.
EU-direktivet i fråga - fågeldirektivet - har dock visat sig vara grovt felaktigt översatt i just den svenska versionen. Det har gjort att formuleringarna som används i Sverige är betydligt hårdare och närmast har medfört en omvänd bevisbörda som enbart gäller för svenska markägare. Och detta är ett direktiv som har över 15 år på nacken!
Ett exempel på detta är:
I den engelska versionen står det “disturbance would be significant”. I praktisk mening innebär det är om en störning bedömds vara signifikant, alltså betydelsefull, viktig eller stor, så kan det medföra att en åtgärd i skogen ska stoppas. Detta ger uttryck för att störningen ska ha en klar och märkbar påverkan för att förbudet ska träda in.
I den svenska versionen står det dock att det räcker med att åtgärden “inte saknar betydelse”. Det har inneburit att man måste konstatera eller bevisa att störningen närmast är betydelselös för att inte omfattas av förbudet. Liknande felöversättningar finns på fler platser i direktivet och det förefaller genomgående vara felaktigt åt det hårdare hållet i den svenska versionen.
I sin förlängning betyder det att svenska skogsägare, som gemensamt hanterar skog värderad till uppåt 900 miljarder kronor, påtvingats sämre förutsättningar än markägare i resten av Europa under en mycket lång tid under förespeglingen att det beslutats av EU.
Än värre är att felet förefaller vara gjort hos EU. Därefter har svenska politiker, myndigheter och domstolar tilldelats och använt en språkversion som konsekvent ger betydligt hårdare juridiska skrivningar än vad som var tänkt.
Med det som bakgrund måste Sverige omedelbart säkerställa att EU rättar sina egna fel omgående och påbörjar ett arbete för att granska hur det påverkat på hemmaplan. Men i detta nu ser vi bara toppen på isberget. Eftersom texten varit felaktig under lång tid så kan det presumtivt ha orsakat en alldeles oerhörd mängd av följdproblem, felbedömningar och misstag i tron att man agerar utifrån EU-direktiv.
Det är givetvis mycket allvarligt och det mest självklara första steget är att begära att direktiven rättas så att vi kan spela med likvärdiga regler framåt.
Jag kommer lägga stort fokus under mitt sista år i riksdagen på ett se till att detta följs upp ordentligt. Med start i dag.
Mycket talar för att en över 15 år lång skandal har avslöjats. Av allt att döma har svenska markägare strukturellt och systematiskt utsatts för juridisk negativ särbehandling. I tron att det MÅSTE vara så - för att EU-direktiv säger det.
EU-direktivet i fråga - fågeldirektivet - har dock visat sig vara grovt felaktigt översatt i just den svenska versionen. Det har gjort att formuleringarna som används i Sverige är betydligt hårdare och närmast har medfört en omvänd bevisbörda som enbart gäller för svenska markägare. Och detta är ett direktiv som har över 15 år på nacken!
Ett exempel på detta är:
I den engelska versionen står det “disturbance would be significant”. I praktisk mening innebär det är om en störning bedömds vara signifikant, alltså betydelsefull, viktig eller stor, så kan det medföra att en åtgärd i skogen ska stoppas. Detta ger uttryck för att störningen ska ha en klar och märkbar påverkan för att förbudet ska träda in.
I den svenska versionen står det dock att det räcker med att åtgärden “inte saknar betydelse”. Det har inneburit att man måste konstatera eller bevisa att störningen närmast är betydelselös för att inte omfattas av förbudet. Liknande felöversättningar finns på fler platser i direktivet och det förefaller genomgående vara felaktigt åt det hårdare hållet i den svenska versionen.
I sin förlängning betyder det att svenska skogsägare, som gemensamt hanterar skog värderad till uppåt 900 miljarder kronor, påtvingats sämre förutsättningar än markägare i resten av Europa under en mycket lång tid under förespeglingen att det beslutats av EU.
Än värre är att felet förefaller vara gjort hos EU. Därefter har svenska politiker, myndigheter och domstolar tilldelats och använt en språkversion som konsekvent ger betydligt hårdare juridiska skrivningar än vad som var tänkt.
Med det som bakgrund måste Sverige omedelbart säkerställa att EU rättar sina egna fel omgående och påbörjar ett arbete för att granska hur det påverkat på hemmaplan. Men i detta nu ser vi bara toppen på isberget. Eftersom texten varit felaktig under lång tid så kan det presumtivt ha orsakat en alldeles oerhörd mängd av följdproblem, felbedömningar och misstag i tron att man agerar utifrån EU-direktiv.
Det är givetvis mycket allvarligt och det mest självklara första steget är att begära att direktiven rättas så att vi kan spela med likvärdiga regler framåt.
Jag kommer lägga stort fokus under mitt sista år i riksdagen på ett se till att detta följs upp ordentligt. Med start i dag.
Husqvarna 445, Yanmar2001D+kran o huggarvagn
lör 27 sep 2025, 05:44#894716Vad tråkigt att läsa. Förefaller som en medveten handling att skapa bias vid översättningen. I synnerhet då ordet signifikant finns och är i full användning i båda språken och därför ej behöver varken översättas eller ”förklaras” genom flerordiga omförklaringar. Annat än om man vill förvränga originaltexten och de bakomliggande intentionerna förstås.
Är detta sant så känns det riggat, ruttet och försåtligt.
Är detta sant så känns det riggat, ruttet och försåtligt.
Re: Praxis för avverkning (i en värld av skyddade fåglar)
lör 27 sep 2025, 19:05#894755Bara att kolla t.ex. https://www.synonymer.se/sv-syn/signifikant :
betydelsefull, viktig, betydande; utmärkande, betecknande, karakteristisk, signifikativ; inte slumpmässig, statistiskt säkerställd
En viss skillnad på "betydelsefull" och "inte saknar betydelse" 👎 👎
betydelsefull, viktig, betydande; utmärkande, betecknande, karakteristisk, signifikativ; inte slumpmässig, statistiskt säkerställd
En viss skillnad på "betydelsefull" och "inte saknar betydelse" 👎 👎
Re: Praxis för avverkning (i en värld av skyddade fåglar)
lör 27 sep 2025, 19:54#894764LRF tar upp ämnet och kräver haverikommission.
https://www.lrf.se/kampanj/lrf-kraver-e ... ommission/
https://www.lrf.se/kampanj/lrf-kraver-e ... ommission/
Husqvarna 445, Yanmar2001D+kran o huggarvagn
tis 07 okt 2025, 20:33#895592FÖR DET FÖRSTA
"inte saknar betydelse" har tvp negationer som tar ut varandra [inte][inte har] betydelse, ta bort två "inte" och det blir "har betydelse"
FÖR DET ANDRA
Det är inte översättningen i direktivet som har stor betydelse men hur det implementerats I Artskyddsförordningen, nämligen
... om inte störningen saknar betydelse för att
a) bibehålla populationen av fågelarter på en tillfredsställande nivå, särskilt utifrån ekologiska, vetenskapliga och kulturella vehov, eller
b) återställa populationen till den nivån.
Skrivningen i den styrande författningen är alltså snarare att påvisa möjlig lindring i kraven, inte tvärtom.
Du kan ju inte ändra "om inte störningen saknar betydelse" och som ovan reducera den dubbla negationen till "om störningen har betydelse" .
FÖR DET TREDJE
LRF och andra aktörer satt med i Artskyddsutredningen och kunde då ha kunnat komma med förslag - men som du ser av hur 4 paragrafen punkt 4 skrivs så fungerar bara skrivningen ovan
FÖR DET FJÄRDE
Sverige gick in I EG 1995, först 2007 kom Artskyddsförordningen. - å andra sidan slogs Fågel- och habitatdirektiven ihop. Detta ändrades alltså efter Sundqvists skrik om bofinken som blev en utredning som bl a gjorde uppdelningen (ganska onödigt, men mycket intressant ändå i utredni gen)
FÖR DET FEMTE
Skogsstyrelsen har konstaterat att "översättningen" inte har någon praktisk betydelse, likaså professor Jan Darpö. När fd LRF-ordföranden bland annat pratade lite om skog i TV i söndags nämndes inte "den hemska översättningen" men däremot hojtade tre ministrar om det som en punkt sv flera på presskonferens (o det märks att de inte har en aning om vad de pratar om)
FÖR DET SJÄTTE
Det är lagar, nämnda Artskyddsförordning och Miljöbalken samt Skogsvårdslagen, Dito förordning och därav anknutna föreskrifter som är grunderna för lagtillämpningen. Samt direktiven och där ör alla inte klara över att livsmiljödirektivet även gäller fåglar (oavsett vad som står i nationell text), enligt EU-domstolen
FÖR DET SJUNDE
Det är Mark- och miljödomstolarna som främst uttolkare de lagar som anges som grund i rättsmål och mest styrande är förstås EU-domstolens beslut och anknuta punkter. (som Skydda Skogen-domen 4 mars 2021 med tre beslut om populationer och 88 punkter som belyser direktiven
FÖR DET ÅTTONDE
Det är SCA som ligger bakom påhittet om översättningen. De fick nyss greenwashingpriset och nyligen tog norska ägare dem i örat när de ville gå ur FSC-cerifieringen. Så kom även den "estlöndsla" EU-domen om bl a häckning som SCA koordinerat med LRF ville få bort från förgrunden (SCA har mål i domstolar då de inte fått kalhygga vilt)
FÖR DET NIONDE
I sammanhanget vill man få det att framstå som att skogsbruket omöjliggör. Det är de sista åren runt en halv procent av avverknibgarna som överklagas (medan 99½ procent avverkas direkt eller får göra det inom fem år.
Ser vi till YTAN som faktiskt blir skyddad (ofta drar ägaren tillbaka anmälan efter att ha varit i domstol) så är det uppskattningsvis knappt 0.2% av ytan som blir helt skyddad.
FÖR DET TIONDE
Data visar att kvarvarande skog av naturskogskaraktär försvinner snabbt och kommer att försvinna. Även urskog i fjällnära områden fragmentiseras
Naturvårdsverket rapporterade nyligen till kommissionen om försämringen i skogen, bland annat hållande arterna.
När Skogsstyrelsen rapporterar om målet Kevande Skogar så tvingas man (tom Subdqvist får ju skriva under på det) att det nuvarande skogsbruker utarmas den biologiska mångfalden.
FLR DET ELFTE
När vi som nu fragmentiserar den mer naturliga skogen så har för oss nödvändiga arter svårare att förflytta sig. Den biologiska mångfalden utarmas och arterna för svårare att migrera, därtill kan sämre genetisk variation slå ut arter. Skogen blir också mindre uthållig när den främst består av likåldriga träd, t ex gran.
FÖR DET TOLFTE
Brandrisken ökar med först de kalhuggna ytorna, sedan det tära beståndet, speciellt om gran.
FÖR DET TRETTONDE
Med de ofta plantageliknande odlingarna, ibland mest gran, ibland dikate mm så är det inte bara svårare för arterna I skogen, även träden själv blir stressade av allt vanligare extremhändelser.
Torkan 2018 (trots rfkordtegn på våren) påverkar fortfarande granar och kolbildningen minskar (pga avgång ftpn marken). Marker med olikåldriga träd ned stort lövinslag och olika klarar bränder bättre.
FÖR DET FJORTONDE
Jag anser att markägare skulle få betalt efter hur många som rör sig i markerna (mobilstatistik)då att vara ute I skogen ger hälsomässiga fördelar, både fysiska och psykiska visar studier entydigt.
FÖR DET FEMTONDE
Kalhyggen - på plan mark men än mer på sluttningar - förstör nerströms, inte sällan långt bort I till exempel Natura 2000-områden med flidpärlmussla exempelvis. Mer nära sjöar får mer kadmium i fisken och brunifierar sjöar (som kan bli biologiskt mer eller mindre döda)
FÖR DET SEXTONDE
Detta med kalhyggen på sluttningar får oss också att tänka på de underminerar vägarna och järnvägsspåren i Norrland. Kalhyggen binder mindre vatten, har högre grundvatten (främst i sluttningar) och avdunstar inte vatten som träd gör. Fler översvämningar oftare väntas (SGU ser dessutom framför sug en SEXDUBBÖING av ras och skred)
Att sluta med kalhyggen ("trakrhyggesbruket") ör knte bara bäst för samhället, allmänheten, arterna.. Det är öven bäst för markägarna som annars tar stora risker i ett snabbt föränderligt klimat.
Vi nöjer oss där, men om kalhyggen kan man säga
FY SJUTTON
"inte saknar betydelse" har tvp negationer som tar ut varandra [inte][inte har] betydelse, ta bort två "inte" och det blir "har betydelse"
FÖR DET ANDRA
Det är inte översättningen i direktivet som har stor betydelse men hur det implementerats I Artskyddsförordningen, nämligen
... om inte störningen saknar betydelse för att
a) bibehålla populationen av fågelarter på en tillfredsställande nivå, särskilt utifrån ekologiska, vetenskapliga och kulturella vehov, eller
b) återställa populationen till den nivån.
Skrivningen i den styrande författningen är alltså snarare att påvisa möjlig lindring i kraven, inte tvärtom.
Du kan ju inte ändra "om inte störningen saknar betydelse" och som ovan reducera den dubbla negationen till "om störningen har betydelse" .
FÖR DET TREDJE
LRF och andra aktörer satt med i Artskyddsutredningen och kunde då ha kunnat komma med förslag - men som du ser av hur 4 paragrafen punkt 4 skrivs så fungerar bara skrivningen ovan
FÖR DET FJÄRDE
Sverige gick in I EG 1995, först 2007 kom Artskyddsförordningen. - å andra sidan slogs Fågel- och habitatdirektiven ihop. Detta ändrades alltså efter Sundqvists skrik om bofinken som blev en utredning som bl a gjorde uppdelningen (ganska onödigt, men mycket intressant ändå i utredni gen)
FÖR DET FEMTE
Skogsstyrelsen har konstaterat att "översättningen" inte har någon praktisk betydelse, likaså professor Jan Darpö. När fd LRF-ordföranden bland annat pratade lite om skog i TV i söndags nämndes inte "den hemska översättningen" men däremot hojtade tre ministrar om det som en punkt sv flera på presskonferens (o det märks att de inte har en aning om vad de pratar om)
FÖR DET SJÄTTE
Det är lagar, nämnda Artskyddsförordning och Miljöbalken samt Skogsvårdslagen, Dito förordning och därav anknutna föreskrifter som är grunderna för lagtillämpningen. Samt direktiven och där ör alla inte klara över att livsmiljödirektivet även gäller fåglar (oavsett vad som står i nationell text), enligt EU-domstolen
FÖR DET SJUNDE
Det är Mark- och miljödomstolarna som främst uttolkare de lagar som anges som grund i rättsmål och mest styrande är förstås EU-domstolens beslut och anknuta punkter. (som Skydda Skogen-domen 4 mars 2021 med tre beslut om populationer och 88 punkter som belyser direktiven
FÖR DET ÅTTONDE
Det är SCA som ligger bakom påhittet om översättningen. De fick nyss greenwashingpriset och nyligen tog norska ägare dem i örat när de ville gå ur FSC-cerifieringen. Så kom även den "estlöndsla" EU-domen om bl a häckning som SCA koordinerat med LRF ville få bort från förgrunden (SCA har mål i domstolar då de inte fått kalhygga vilt)
FÖR DET NIONDE
I sammanhanget vill man få det att framstå som att skogsbruket omöjliggör. Det är de sista åren runt en halv procent av avverknibgarna som överklagas (medan 99½ procent avverkas direkt eller får göra det inom fem år.
Ser vi till YTAN som faktiskt blir skyddad (ofta drar ägaren tillbaka anmälan efter att ha varit i domstol) så är det uppskattningsvis knappt 0.2% av ytan som blir helt skyddad.
FÖR DET TIONDE
Data visar att kvarvarande skog av naturskogskaraktär försvinner snabbt och kommer att försvinna. Även urskog i fjällnära områden fragmentiseras
Naturvårdsverket rapporterade nyligen till kommissionen om försämringen i skogen, bland annat hållande arterna.
När Skogsstyrelsen rapporterar om målet Kevande Skogar så tvingas man (tom Subdqvist får ju skriva under på det) att det nuvarande skogsbruker utarmas den biologiska mångfalden.
FLR DET ELFTE
När vi som nu fragmentiserar den mer naturliga skogen så har för oss nödvändiga arter svårare att förflytta sig. Den biologiska mångfalden utarmas och arterna för svårare att migrera, därtill kan sämre genetisk variation slå ut arter. Skogen blir också mindre uthållig när den främst består av likåldriga träd, t ex gran.
FÖR DET TOLFTE
Brandrisken ökar med först de kalhuggna ytorna, sedan det tära beståndet, speciellt om gran.
FÖR DET TRETTONDE
Med de ofta plantageliknande odlingarna, ibland mest gran, ibland dikate mm så är det inte bara svårare för arterna I skogen, även träden själv blir stressade av allt vanligare extremhändelser.
Torkan 2018 (trots rfkordtegn på våren) påverkar fortfarande granar och kolbildningen minskar (pga avgång ftpn marken). Marker med olikåldriga träd ned stort lövinslag och olika klarar bränder bättre.
FÖR DET FJORTONDE
Jag anser att markägare skulle få betalt efter hur många som rör sig i markerna (mobilstatistik)då att vara ute I skogen ger hälsomässiga fördelar, både fysiska och psykiska visar studier entydigt.
FÖR DET FEMTONDE
Kalhyggen - på plan mark men än mer på sluttningar - förstör nerströms, inte sällan långt bort I till exempel Natura 2000-områden med flidpärlmussla exempelvis. Mer nära sjöar får mer kadmium i fisken och brunifierar sjöar (som kan bli biologiskt mer eller mindre döda)
FÖR DET SEXTONDE
Detta med kalhyggen på sluttningar får oss också att tänka på de underminerar vägarna och järnvägsspåren i Norrland. Kalhyggen binder mindre vatten, har högre grundvatten (främst i sluttningar) och avdunstar inte vatten som träd gör. Fler översvämningar oftare väntas (SGU ser dessutom framför sug en SEXDUBBÖING av ras och skred)
Att sluta med kalhyggen ("trakrhyggesbruket") ör knte bara bäst för samhället, allmänheten, arterna.. Det är öven bäst för markägarna som annars tar stora risker i ett snabbt föränderligt klimat.
Vi nöjer oss där, men om kalhyggen kan man säga
FY SJUTTON
Hej Gäst! Jag heter Fredrik och driver denna sajt. Jag skulle gärna vilja tipsa dig om hur du kan få ut mer av skogsforum. Klicka på de knappar som passar dig här intill (minifönster öppnas).