ons 10 jan 2024, 09:52#826286Bra film om hur det var förr i tiden
Skogshistoria
När storskogen föll
✍️ Sammanfattning av tråd
Den här tråden har ännu ingen AI-sammanfattning. Endast inloggade kan skapa en sammanfattning.
Skapa gratiskontoLogga in
ons 10 jan 2024, 18:28#826414Mäkligt att det var böndernas fel då också, när han arbetade åt bolaget.
ons 10 jan 2024, 23:01#826477Det filmen visar, så hade mina förfäder det för att försörja sig. Bl a började min pappa köra timmer med häst, 13 år gammal o hans storebror som var ca 20 år brosslade o var hjälplastare.
tor 11 jan 2024, 06:23#826490En av min morfars drängar nu 94 år gammal har berättat hur han högg och körde ved åt min morfar med häst och kälke om vintrarna på 1940-talet.
Kälkarna har vi fortfarande kvar i våran sommarladugård.
Kälkarna har vi fortfarande kvar i våran sommarladugård.
Usus magister est optimus
tor 11 jan 2024, 06:50#826491Flinka gubbar med vassa grejjer. Kvistningen gick nästan lika kvickt med yxan som med motorsåg. Och så blir man imponerad av hur stora lass en enda häst kan dra.
Oberoende, nyfiken självverksam skogsägare som försöker förvalta fädernesarvets skog till nytta för både djur, växter och människor. Långsiktighet före snabba cash. Det finns inga enkla mallar som funkar i alla lägen.
sön 21 jan 2024, 16:11#828299
Det var hårt för alla, men bönderna hade det i allmänhet inte lika illa som skogsarbetarna, eftersom de hade djur som gav mat och vissa intäkter, förutom att Hälsingebönderna det handlar om ofta hade hundratals hektar skog. Det gubben i filmen säger är väl att bönderna inte var intresserade av att hjälpa till med försörjning åt skogsarbetarna, inte att det var böndernas fel att det var fattigt. Och jag förstår att bönderna inte var intresserade av att bedriva välgörenhet med de ringa medel de hade, särskilt inte som detta var i en tid med mycket stora motsättningar mellan olika samhällsgrupper. Sverige hade 1917 hungerkravaller och socialistiska demonstrationer med tiotusentals arbetare som deltog, så bönderna hade skäl skäl att vara lite skeptiska till arbetarna.
Jag kan rekommendera boken Vår irländska fråga av Jonas Stadling, skriven 1894. Den beskriver hur misären ökade när samhället i norra Sveriges skogs- och fjällbygder övergick från självhushållning till skogsarbete. Det skapades då en arbetarklass som inte fanns förut, och när dessa arbetare var utarbetade hade de till skillnad från bönderna ingen som tog hand om dem, utan hamnade på fattighuset. Det är en mycket läsvärd skildring av denna tid, och man förstår att Lyxfällan inte är något nytt fenomen.
Bosse1 skrev:Ja det var hårda tider då ,så nån ska man skylla. Men det var det för de flesta, även bönderna.
Det var hårt för alla, men bönderna hade det i allmänhet inte lika illa som skogsarbetarna, eftersom de hade djur som gav mat och vissa intäkter, förutom att Hälsingebönderna det handlar om ofta hade hundratals hektar skog. Det gubben i filmen säger är väl att bönderna inte var intresserade av att hjälpa till med försörjning åt skogsarbetarna, inte att det var böndernas fel att det var fattigt. Och jag förstår att bönderna inte var intresserade av att bedriva välgörenhet med de ringa medel de hade, särskilt inte som detta var i en tid med mycket stora motsättningar mellan olika samhällsgrupper. Sverige hade 1917 hungerkravaller och socialistiska demonstrationer med tiotusentals arbetare som deltog, så bönderna hade skäl skäl att vara lite skeptiska till arbetarna.
Jag kan rekommendera boken Vår irländska fråga av Jonas Stadling, skriven 1894. Den beskriver hur misären ökade när samhället i norra Sveriges skogs- och fjällbygder övergick från självhushållning till skogsarbete. Det skapades då en arbetarklass som inte fanns förut, och när dessa arbetare var utarbetade hade de till skillnad från bönderna ingen som tog hand om dem, utan hamnade på fattighuset. Det är en mycket läsvärd skildring av denna tid, och man förstår att Lyxfällan inte är något nytt fenomen.
sön 21 jan 2024, 16:27#828305
Skrivet på väggen i en fäbod två mil från närmaste by. ”EO Karlsson var här winteren 1908 och skulle hugga timmer men det var det jefligaste som jag har … för det var så stygg skog så vi anar att vi kommer intet att tjena något.”
Den insikten var nog inte så kul att göra.
Du måste vara medlem för att logga in. Det är gratis att bli medlem och registreringen går fort, Välkommen!
Skapa konto
Skrivet på väggen i en fäbod två mil från närmaste by. ”EO Karlsson var här winteren 1908 och skulle hugga timmer men det var det jefligaste som jag har … för det var så stygg skog så vi anar att vi kommer intet att tjena något.”
Den insikten var nog inte så kul att göra.
Logga in för att se de bilder eller dokument som författaren har laddat upp.
Du måste vara medlem för att logga in. Det är gratis att bli medlem och registreringen går fort, Välkommen!
Skapa konto
sön 21 jan 2024, 18:27#828324
Vår Irländska fråga handlar mycket om hur skogsägarna (bönderna) mer eller mindre blev avlurade sin skog. Mest i inlandet skedde det och det är där bolagen har sina stora arealer idag ...... 🤬
Hodal skrev:Bosse1 skrev:Ja det var hårda tider då ,så nån ska man skylla. Men det var det för de flesta, även bönderna.
Det var hårt för alla, men bönderna hade det i allmänhet inte lika illa som skogsarbetarna, eftersom de hade djur som gav mat och vissa intäkter, förutom att Hälsingebönderna det handlar om ofta hade hundratals hektar skog. Det gubben i filmen säger är väl att bönderna inte var intresserade av att hjälpa till med försörjning åt skogsarbetarna, inte att det var böndernas fel att det var fattigt. Och jag förstår att bönderna inte var intresserade av att bedriva välgörenhet med de ringa medel de hade, särskilt inte som detta var i en tid med mycket stora motsättningar mellan olika samhällsgrupper. Sverige hade 1917 hungerkravaller och socialistiska demonstrationer med tiotusentals arbetare som deltog, så bönderna hade skäl skäl att vara lite skeptiska till arbetarna.
Jag kan rekommendera boken Vår irländska fråga av Jonas Stadling, skriven 1894. Den beskriver hur misären ökade när samhället i norra Sveriges skogs- och fjällbygder övergick från självhushållning till skogsarbete. Det skapades då en arbetarklass som inte fanns förut, och när dessa arbetare var utarbetade hade de till skillnad från bönderna ingen som tog hand om dem, utan hamnade på fattighuset. Det är en mycket läsvärd skildring av denna tid, och man förstår att Lyxfällan inte är något nytt fenomen.
Vår Irländska fråga handlar mycket om hur skogsägarna (bönderna) mer eller mindre blev avlurade sin skog. Mest i inlandet skedde det och det är där bolagen har sina stora arealer idag ...... 🤬
sön 21 jan 2024, 19:07#828335
Precis, men den beskriver också hur samhället påverkades och hur människorna inte kunde hantera pengar. Även de som fick bra betalt blev i regel fattiga. Som en bekant berättade: ”Min farfar sålde skogen för 100000 kronor, men lyckades supa upp alltihop.”
Kul att det är fler som har läst den boken! Jag fick nya insikter av den. Baggböleriet var förstås bekant, men den berättar mer.
isteskog skrev:Hodal skrev:Bosse1 skrev:Ja det var hårda tider då ,så nån ska man skylla. Men det var det för de flesta, även bönderna.
Det var hårt för alla, men bönderna hade det i allmänhet inte lika illa som skogsarbetarna, eftersom de hade djur som gav mat och vissa intäkter, förutom att Hälsingebönderna det handlar om ofta hade hundratals hektar skog. Det gubben i filmen säger är väl att bönderna inte var intresserade av att hjälpa till med försörjning åt skogsarbetarna, inte att det var böndernas fel att det var fattigt. Och jag förstår att bönderna inte var intresserade av att bedriva välgörenhet med de ringa medel de hade, särskilt inte som detta var i en tid med mycket stora motsättningar mellan olika samhällsgrupper. Sverige hade 1917 hungerkravaller och socialistiska demonstrationer med tiotusentals arbetare som deltog, så bönderna hade skäl skäl att vara lite skeptiska till arbetarna.
Jag kan rekommendera boken Vår irländska fråga av Jonas Stadling, skriven 1894. Den beskriver hur misären ökade när samhället i norra Sveriges skogs- och fjällbygder övergick från självhushållning till skogsarbete. Det skapades då en arbetarklass som inte fanns förut, och när dessa arbetare var utarbetade hade de till skillnad från bönderna ingen som tog hand om dem, utan hamnade på fattighuset. Det är en mycket läsvärd skildring av denna tid, och man förstår att Lyxfällan inte är något nytt fenomen.
Vår Irländska fråga handlar mycket om hur skogsägarna (bönderna) mer eller mindre blev avlurade sin skog. Mest i inlandet skedde det och det är där bolagen har sina stora arealer idag ...... 🤬
Precis, men den beskriver också hur samhället påverkades och hur människorna inte kunde hantera pengar. Även de som fick bra betalt blev i regel fattiga. Som en bekant berättade: ”Min farfar sålde skogen för 100000 kronor, men lyckades supa upp alltihop.”
Kul att det är fler som har läst den boken! Jag fick nya insikter av den. Baggböleriet var förstås bekant, men den berättar mer.
sön 21 jan 2024, 19:21#828339Till Isteskog o Hordaland. Jag sökte på boktiteln ”vår irländska fråga” och då dök den här tråden upp som också berör ämnet (även om jag kanske inte var 100% seriös eller påläst)
JörgenO - Hallwylska palatset
JörgenO - Hallwylska palatset
Husqvarna 445, Yanmar2001D+kran o huggarvagn
sön 21 jan 2024, 19:40#828352
Utsugningen av arbetarkåren gav ett skrytpalats i Stöckhölm..... 👎
JörgenO skrev:Till Isteskog o Hordaland. Jag sökte på boktiteln ”vår irländska fråga” och då dök den här tråden upp som också berör ämnet (även om jag kanske inte var 100% seriös eller påläst)
JörgenO - Hallwylska palatset
Utsugningen av arbetarkåren gav ett skrytpalats i Stöckhölm..... 👎
Hej Gäst! Jag heter Fredrik och driver denna sajt. Jag skulle gärna vilja tipsa dig om hur du kan få ut mer av skogsforum. Klicka på de knappar som passar dig här intill (minifönster öppnas).