tis 23 maj 2023, 14:02#801864Hej på er.
Vi ska såga lite furu/tall o tänkte även ta en del klädselbrädor.
Jag har hört både delar om furu/tall som klädselbrädor, t ex att den ej suger åt sig färg. Sedan säger en del äldre att det finns inget bättre virke:)
Vad har ni för erfarenheter o tankar kring det?
Mvh/pålle
Sågtimmer
Furu/tall som klädselbrädor?
✍️ Sammanfattning av tråd
Den här tråden har ännu ingen AI-sammanfattning. Endast inloggade kan skapa en sammanfattning.
Skapa gratiskontoLogga in TS
tis 23 maj 2023, 16:43#801877Jag har bara furu som panel men jag har endast järnvitiol som behandling.
Det kan väl inte vara några problem med annan färg.
Den har suttit sen 96 och blir bara livfullare med åren, speciellt på söder och västväggarna.
Det kan väl inte vara några problem med annan färg.
Den har suttit sen 96 och blir bara livfullare med åren, speciellt på söder och västväggarna.
tis 23 maj 2023, 17:07#801880Jag har bytt en träpanel på en gammal byggnad en gång. Det var riktigt grovkvistig, bred furupanel som var målad med falu rödfärg. Virket var i förvånansvärt gott skick efter kanske 70-80 år varav de senaste decennierna utan någon ommålning. Jag tror det var ganska vanligt förr att man använde furu i ytterpanel.
Möjligen fäster rödfärgen sämre på kvistar än på virket runtomkring och det kanske kådar i solen på en södervägg? Någon som vet mer om hur en relativt ny, ohyvlad furupanel beter sig när den målas första gången? Är det skillnad att måla med olika typ av färg? Skulle vara intressant att veta.
Möjligen fäster rödfärgen sämre på kvistar än på virket runtomkring och det kanske kådar i solen på en södervägg? Någon som vet mer om hur en relativt ny, ohyvlad furupanel beter sig när den målas första gången? Är det skillnad att måla med olika typ av färg? Skulle vara intressant att veta.
tis 23 maj 2023, 19:59#801906Har fått berättat av en byggnadsvårdsspecialist att ett vanligt sätt förr, för att få en beständig ytterpanel, var att använda sig av ganska tätvuxen kärnfura, klä huset färdigt men avvakta några år med målningen, därefter kunde man gå över en gång med mögeltvätt och måla med slamfärg eller linoljefärg. Har inte provat själv men tycker det låter som ett genomtänkt förfarande då tex färgen borde fästa bättre. Kanske kan man accelerera den naturliga processen med en hetvattenshögtyckstvätt av fasaden, låta torka och måla efter det, men detta är ren spekulation.
En annan intressant aspekt när man ser äldre hus som till och med kan ha fasad av ommålad furu som är i bra skick efter väldigt lång tid ofta är en kombination av att man hade vett och välja rätt virke men framförallt att man byggde med ordentliga takutsprång som gav virket bra förutsättningar att få torka ut.
En annan intressant aspekt när man ser äldre hus som till och med kan ha fasad av ommålad furu som är i bra skick efter väldigt lång tid ofta är en kombination av att man hade vett och välja rätt virke men framförallt att man byggde med ordentliga takutsprång som gav virket bra förutsättningar att få torka ut.
tis 23 maj 2023, 20:37#801914Det är ju så att panelen är husets skydd mot väder och vind.
Färgen är bara kosmetika och fel val av kosmetika kan förstöra panelen mycket fortare än om huset var omålat.
Är panelen monterad rätt så den kan torka ut mellan blötperioderna håller den väldigt länge och bra furu är bättre och är rötbeständigare än gran.
Det är min erfarenhet av panel och färg.
Färgen är bara kosmetika och fel val av kosmetika kan förstöra panelen mycket fortare än om huset var omålat.
Är panelen monterad rätt så den kan torka ut mellan blötperioderna håller den väldigt länge och bra furu är bättre och är rötbeständigare än gran.
Det är min erfarenhet av panel och färg.
ons 24 maj 2023, 23:13#802015Tallens ved innehåller mer kåda och röthämmande ämnen än granens ved, så den är mer beständig. Den är mer kådrik, vilket gör att den blir krångligare att måla, men väntar man några år tills kådan smält ut av solen, kan man skrapa bort den kåda som ligger på ytan och sedan måla.
Gammal panel var av tall, åtminstone de jag har varit i kontakt med. Ännu på 60-talet sattes tallpanel i talldominerade områden, har jag sett. Att standarden nu säger att det ska vara gran, beror nog mest på att det finns så god tillgång på den och att den passar bättre för omedelbar målning, inte på att den håller bättre över tid.
Gammal panel var av tall, åtminstone de jag har varit i kontakt med. Ännu på 60-talet sattes tallpanel i talldominerade områden, har jag sett. Att standarden nu säger att det ska vara gran, beror nog mest på att det finns så god tillgång på den och att den passar bättre för omedelbar målning, inte på att den håller bättre över tid.
tor 25 maj 2023, 05:43#802019Rötkvisten i tall gör att tall inte är lika eftertraktat som gran som panelbrädor.
Det som inte kan lagas med silvertejp är inte värt att lagas
tor 25 maj 2023, 07:55#802023Det samma säger gammelgubbarna här i trakten. Fast jag vet att fur har använts till brädslåning inåt land där virkeskvaliteten är bättre och tillgången bättre samtidigt som de har betydligt mindre slagregn.
tis 29 apr 2025, 06:28#879413Aktuellt tema det här med att använda mer tall (furu)! Här i Bohuslän så verkar mästan alla gamla hus ha ytterpanel av furu. Man kam se att det nästan alltid är furu när det skrapas bort (vit) färg på 100+ åriga hus. Ofta är det hyvlade paneler och det finns både liggande och stående. Troligtvis var väl den tidens oljefärger bättre för virket om än inte för de som målade (blyvitt) men nog sjutton är det hållbart med furupanel.
tis 29 apr 2025, 17:00#879460Best er det om tallen skadas nogra år innan hogst (strenes), så att det er kjerneved helt ut. Bred på trätjära en gång pr. generation så har man hus i 1000 år. Se på stavkyrkor. OH
ons 30 apr 2025, 05:21#879499
Helt klart, hoppas personligen på att ny teknik kan utveckla skogsskötseln här.
Tex kunna utföra toppkapning i en timmerställning av tall med hjälp av kanske en airforestry drönare, det hade jag velat prova alla dar i veckan.
https://www.airforestry.com/
http://www.fetvedensvanner.com/toppkapning.html :
"Toppkapning
Den 6 februari 2005 toppkapade Fetvedens vänner 14 stycken tallar på rot. Vi lämnade cirka 30% av gröndelen kvar.
Denna metod har bland annat använts till stavarna i Urnäs stavkyrka i Norge. Äldsta delarna på den kyrkan är från 1053.
Det finns noterat att tallarna i Urnes noga utvalts, toppkapats och sedan har dom fått stå cirka 15 år innan de har fällts. Riktigt varma sommardagar sipprar det fortfarande kåda ur stavarna på kyrkan!
Vi kommer att ta prover på våra tallar för att se om de blir helt impregnerade tidigare än 15 år.
Fördelen med toppkapning är att hela splintveden blir impregnerad. Vid randbarkning blir endast den barkade delen impregnerad. Den toppkapade tallen till höger är efter kapning är 21 meter hög. Cirka 30% av gröndelen sparas. Se den avkapade toppen nederst på sidan."
Någon som vet hur det gått med ovanstående försök?
Cat554 skrev:Best er det om tallen skadas nogra år innan hogst (strenes), så att det er kjerneved helt ut. Bred på trätjära en gång pr. generation så har man hus i 1000 år. Se på stavkyrkor. OH
Helt klart, hoppas personligen på att ny teknik kan utveckla skogsskötseln här.
Tex kunna utföra toppkapning i en timmerställning av tall med hjälp av kanske en airforestry drönare, det hade jag velat prova alla dar i veckan.
https://www.airforestry.com/
http://www.fetvedensvanner.com/toppkapning.html :
"Toppkapning
Den 6 februari 2005 toppkapade Fetvedens vänner 14 stycken tallar på rot. Vi lämnade cirka 30% av gröndelen kvar.
Denna metod har bland annat använts till stavarna i Urnäs stavkyrka i Norge. Äldsta delarna på den kyrkan är från 1053.
Det finns noterat att tallarna i Urnes noga utvalts, toppkapats och sedan har dom fått stå cirka 15 år innan de har fällts. Riktigt varma sommardagar sipprar det fortfarande kåda ur stavarna på kyrkan!
Vi kommer att ta prover på våra tallar för att se om de blir helt impregnerade tidigare än 15 år.
Fördelen med toppkapning är att hela splintveden blir impregnerad. Vid randbarkning blir endast den barkade delen impregnerad. Den toppkapade tallen till höger är efter kapning är 21 meter hög. Cirka 30% av gröndelen sparas. Se den avkapade toppen nederst på sidan."
Någon som vet hur det gått med ovanstående försök?
ons 30 apr 2025, 17:38#879556
Stämmer det verkligen, virke som torkat har ju stängt cellerna.
Axl skrev:Som jag minns det från skolan… Tallen har mer öppna celler än gran, det är därför man kan tryckimpregnera tall men inte gran. Det gör tallen mindre lämpad som panel eftersom den tar åt sig mer vatten.
Stämmer det verkligen, virke som torkat har ju stängt cellerna.
Hej Gäst! Jag heter Fredrik och driver denna sajt. Jag skulle gärna vilja tipsa dig om hur du kan få ut mer av skogsforum. Klicka på de knappar som passar dig här intill (minifönster öppnas).