tis 25 apr 2023, 12:18#800047
Nu kommer skogsbolagens delårsrapporter för 2023 års första kvartal på löpande band den här veckan. Först ut var Setra som släppte sin i går. Stora Enso och UPM presenterade sina delårsrapporter idag. I morgon 26 april kommer Billeruds Q1-rapport och på torsdag 27 april är det dags för Södra att redovisa. Sist ut på fredag släpper både SCA och Holmen sina rapporter.
Setra gör ett minusresultat under första kvartalet men skriver att trävarupriserna vänt upp. Byggelement i CLT skördar nya marknadsframgångar och en ny skola i Bollnäs behöver 2 200 m3 korslimmat trä från Setra. Bilden från bygget av Cederhusen i Stockholm. Bild: setragroup.com
Setra redovisar röda siffrorÅrets första kvartal visar ett omsättningstapp på mer än 400 miljoner kr på grund av lägre försäljningspriser. Leveransvolymerna har varit fortsatt goda men till lägre priser. Priserna har dock kunnat höjas under kvartalet enligt Setra. Resultatmässigt går Setra back under första kvartalet med 64 miljoner kr och man härleder det försämrade resultatet till lägre försäljningspriser och högre råvaru- och energikostnader.
Aktiviteten på de flesta marknader var enligt Setra bättre än väntat undantagen den svenska. Men här hemma går marknaden för kommersiella och offentliga byggnader fortfarande bra relativt sett. Setra levererar nu t ex CLT-trä till sitt hittills största projekt. Renshammarskolan i Bollnäs ska byggas med 2 200 kubikmeter CLT-trä från Setra. Setra redovisar ingen detaljerad delårsrapport så det går inte att se hur olika marknadssegment presterar. De ger heller ingen prognos för resten av året.
Setras Q1-rapport hittar ni här.
Stora Enso tror att det finns en långsiktig ökande efterfrågan på deras förnybara produkter, inte minst träprodukter. Bild: storaenso.com
Stora Enso vinstvarnade - vinsten halveradStora Enso gick ut med en vinstvarning förra veckan och när Q1-rapporten kom idag visar den en i stort sett oförändrad omsättning men ett halverat resultat (operativt rörelseresultat). Från 503 miljoner Euro Q1 2022 till 234 MEuro Q1 2023. Redovisat som rörelsemarginal i procent så minskade den från 18,0 till 8,6% jämfört med det första rekordkvartalet 2022. För helåret 2022 var den operativa rörelsemarginalen 16,2%.
Stora Enso är besvikna över marknadsutvecklingen och de redovisar minskad efterfrågan och sjunkande priser på i princip alla verksamhetsområden undantaget vätskekartong. Pappersverksamheten har i stort sett avvecklats och fokus ligger nu främst på kartong och träprodukter. Massamarknaden ser inte så positiv ut den närmaste tiden med sjunkande priser på pappersmassa och fortsatt knapphet (och höga priser) på massaved. Efterfrågan på träproduker är också försvagad men det anger Stora Enso som tillfälligt. En del av vinstminskningen tillskrivs "operativa problem och transportstrejker i Finland".
Överlag så andas rapporten tillförsikt och man kan se det som en konsolidering av bolaget. Inga stora nyinvestreingar utan nu ska man kapitalisera på de beslut man tagit genom kontroll och kostnadsmedvetenhet. Stora Enso ser en bra framtida marknad med "långsiktig ökande efterfrågan på Stora Ensos förnybara produkter" och de är övertygade om att deras strategi ska ge "nya marknadsandelar och hållbar tillväxt från en verksamhetsplattform som är starkare och mer motståndskraftig över cyklerna". Kan man tolka det som att 2023 bara blir ett "hack i kurvan"?
Här kan du läsa Stora Ensos Q1-rapport 2023.
UPMs nystartade megabruk Paso de los Toros i Uruguay. Bild: upm.com
UPM gasar med ny massa och kärnkraftFinska skogsindustriföretaget UPM har inga anläggningar i Sverige men desto fler på andra ställen i Världen. UPM är precis som Stora Enso en gigant i skogsindustrisammanhang. Båda bolagen är ungefär jämnstora men har olika produktmix. När Stora Enso valt att satsa på trävaror och kartong så har UPM satsat på massa och energi. Båda bolagen har en årsomsättning runt 130 miljarder svenska kronor vardera att jämföra med t ex Södras ca 30 eller SCAs ca 20.
UPM har expanderat kraftigt på senare tid genom att starta upp ett helt nytt massabruk i Uruguay. Det handlar om en investering på ca 35 miljarder kronor och en anläggning med en produktionskapacitet på 2,1 miljoner årston massa. Uppstarten fördubblar i princip UPMs massaproduktion. Till detta ska läggas att UPM är delägare i det nystartade finska kärnkraftverket OL3 och därmed så fördubblas även UPMs energiproduktion.
Till skillnad mot Stora Enso så ser UPM knappt några moln på himlen. Visst, de ser också en minskad efterfrågan och behov av lager-avveckling men de skriver att priserna på insatsvaror har nått sin peak och att marknaden ändå är stark. UPM gör ett starkare resultat (i jämförbara siffror) för Q1 2023 än för motsvarande 2022 och de förutspår att helåret 2023 blir bättre än helåret 2022. Och det var ju inte direkt dåligt... Vinstmarginalen (EBITDA) landade på 17,1% under Q1 2023 jämfört med 15% 2022. För helåret 2021 låg EBITDA-marginalen på 21,6%.
UPM tillverkar papper av olika kvalitéer, plywood, massa och energi och liksom Stora Enso så kommer även UPM att stänga ner papperstillverkning . Det handlar om bruk och pappersmaskiner i Tyskland och Österrike.
Här kan nl läsa UPMs Q1-rapport för 2023.SammanfattningTrenden av minskad papperskonsumtion verkar vara fortsatt stark. Tack vare tidigare nedläggningar lyckades dock skogsbolagen få upp papperspriserna i fjol och tjäna skapliga pengar på detta segment. Nu stängs ytterligare produktionskapacitet av grafiskt papper ner, främst i Europa. Det här bör ju även minska behovet av pappersmassa och det, i kombination med utökad massaproduktion vid flera bruk, sätter press på massapriserna. Lagren av pappersmassa är rekordhöga och priset på massa sjunker. Frågan är hur det här kommer att slå igenom i Q1-rapporterna för företag som SCA och Södra som är "massatunga"? Och frågan är hur utvecklingen kommer att se ut resten av året? Vilka länder och bruk har de högsta produktionskostnaderna och tvingas stänga ner först? UPM anger i sin Q1-rapport att det nya bruket i Uruguay har en "cash cost" för massaproduktionen om 250 US$ per ton. Senast svenska massabruk visade röda siffror låg massapriset (NBSK) strax under 800 US$ per ton...
Brist på massavedEn intressant sak i sammanhanget är att det verkar råda en stor knapphet på fiber-råvara. Alltså massaved och sågverksflis. Stora Ensos Vd Annica Bresky skriver i rapporten att försörjningssituationen för massaved är "ansträngd, vilket är en effekt av bristen på ryska virkesvolymer och ökad konkurrens från energisektorn".
Importerades även barrmassaved från Ryssland? Just hänvisningen till den ryska marknaden är mycket intressant då det officiellt enbart varit björkmassaved som importerats till finska bruk. Denna volym har, tillsammans med flis för energiändamål angetts till ca nio miljoner m3fub/år. Nu verkar det vara stor brist på både barr- och björkmassaved i speciellt Finland. Det här kan ju tyda på att de ryska volymerna av framför allt barrmassaved varit avsevärt större än vad de officiella siffrorna visat? Precis som allt annat i Ryssland kanske även virkestullarna var något som var tänjbart?
Hursomhelst så ger massavedsbristen intressanta effekter på den svenska marknaden. Förra veckan höjde Mellanskog sitt massavedspris till Södras nivå vilket innebär att man idag får bättre betalt för en björkgallring i mellansverige än i Götaland. I alla fall om man säljer till skogsägarföreningarnas prislistor. Mellanskog har nämligen tagit bort fraktavdraget för björkmassaved vilket gör det jämförbart med Södras villkor och Mellanskog betalar dessutom samma pris för sekunda som prima massaved. Till detta kan läggas att avverkningskostnaderna med stor sannolikhet ligger lägre i Svealand och södra Norrland än i Götaland.