mĂ„n 17 apr 2023, 18:17#799536Repris frĂ„n muppverkstaden đ€
PĂ„verkan skapar en störning men en störning Ă€r naturlig och dĂ€rmed ingen pĂ„verkan. Ă
ker runt runt i rondellen med mupp som chafför.
Alternativt skogsbruk, blÀdning och hyggesfritt
Skogsinsikt
mÄn 17 apr 2023, 19:15#799539
đ Eksakt. SprĂ„kbadar hĂ€r, och lite i taget lĂ€r jag mig anvĂ€nda rĂ€tta ord och terminologi. đ
anersimyra skrev:HannuRöj skrev:PĂ„ tal om mĂ„ngfalden, jag hĂ„ller med hfab. đ FörĂ€ndringerna Ă€r bra för mĂ„ngfalden.
Bra eksemplar Àr grusdiken som sidoprodukt vid vÀgbygge. Vanligtvis ses dom som förstörda natur men dÀr finns rika livsmiljöer bland dumpade stenar och stubbar.
Vattnet samlas och flödet hindras dÀr, ganska snabbt kommer viktiga salixarter och övriga löv som annars hade ingen möjlighet att vÀxa i omringande skogar. Med mera.
Det du nĂ€mner kallar vi inom naturvĂ„rden för en âstörningâ vilket kan ha gynnsamma effekter för vissa organismer men kan innebĂ€ra utrotning av andra..đđ
đ Eksakt. SprĂ„kbadar hĂ€r, och lite i taget lĂ€r jag mig anvĂ€nda rĂ€tta ord och terminologi. đ
Hannu
"Pappa trivs i skogen, verkstaden och pannrummet"
"Pappa trivs i skogen, verkstaden och pannrummet"
mĂ„n 17 apr 2023, 20:16#799552Marktypen med grusade diken som du beskriver benĂ€mns ruderatmark,.đđ
mÄn 17 apr 2023, 20:27#799557Kanske lite offtopic men hÀr i byn har det funnits en masugn som anvÀnt energi frÄn skogen
sedan tidigt 1600-tal, det har varit helt kalavverkat i en 20km radie runt masugnen 2 ggr.
Inte ett enda stÄende trÀd har funnits att hitta och ingen plantering har skett förrÀn pÄ 1900-talet.
SÄ jag vet inte om den skog jag har pÄ min mark som Àr rödlistad ens kan rÀknas som gammal skog?
sedan tidigt 1600-tal, det har varit helt kalavverkat i en 20km radie runt masugnen 2 ggr.
Inte ett enda stÄende trÀd har funnits att hitta och ingen plantering har skett förrÀn pÄ 1900-talet.
SÄ jag vet inte om den skog jag har pÄ min mark som Àr rödlistad ens kan rÀknas som gammal skog?
Caterpillar 312B/Moretens/Kesla40LFe/Wood-Mizer LT15/Chevrolet/New Holland T5030 Ford 7610/Patruuna/FransgÄrd/Polaris/Stihl/Palax/Kemppi. Ha alltid en pulverslÀckare i nÀrheten.
mĂ„n 17 apr 2023, 20:37#799559Ăr du helt sĂ€ker pĂ„ att det inte planterats tidigare?
Det började ganska tidigt i Bergslagen nÀr man oroade sig för tillgÄng pÄ virke
Det började ganska tidigt i Bergslagen nÀr man oroade sig för tillgÄng pÄ virke
mÄn 17 apr 2023, 20:38#799560
Ojoj, Slurfi! Vissa kan inte ens tĂ€nka tanken att det har avverkats med stora hyggen som följd under tidigare Ă„rhundraden. Enligt dessa sĂ„ har det bara plockhuggits ...... đ
Slurfi skrev:Kanske lite offtopic men hÀr i byn har det funnits en masugn som anvÀnt energi frÄn skogen
sedan tidigt 1600-tal, det har varit helt kalavverkat i en 20km radie runt masugnen 2 ggr.
Inte ett enda stÄende trÀd har funnits att hitta och ingen plantering har skett förrÀn pÄ 1900-talet.
SÄ jag vet inte om den skog jag har pÄ min mark som Àr rödlistad ens kan rÀknas som gammal skog?
Ojoj, Slurfi! Vissa kan inte ens tĂ€nka tanken att det har avverkats med stora hyggen som följd under tidigare Ă„rhundraden. Enligt dessa sĂ„ har det bara plockhuggits ...... đ
mÄn 17 apr 2023, 20:52#799565HÀr lades hyttor ner och flyttades för att skogen var slut pÄ 1700-talet. NÄgon systematisk plantering gjordes nog inte förrÀn pÄ slutet av 1800-talet. Uddeholmsbolaget var tidigt ute med plantskolor. Annars sÄ grÀvde de upp sjÀlvsÄdda plantor och satte ut.
Rottne F12, Volvo EC70, Valtra A75, Kranman P25
Stihl MS 201,241,261,362, RS460,480,490, Jonsered 2253WH
Stihl MS 201,241,261,362, RS460,480,490, Jonsered 2253WH
mÄn 17 apr 2023, 20:59#799568
TĂ€nkte bor inte Slurfi i Lappland, dĂ€r fanns vĂ€l inga masugnar? đ€ Sen sĂ„g jag var exakt du bodde... đź
Slurfi skrev:Kanske lite offtopic men hÀr i byn har det funnits en masugn som anvÀnt energi frÄn skogen
sedan tidigt 1600-tal, det har varit helt kalavverkat i en 20km radie runt masugnen 2 ggr.
TĂ€nkte bor inte Slurfi i Lappland, dĂ€r fanns vĂ€l inga masugnar? đ€ Sen sĂ„g jag var exakt du bodde... đź
SjÀlvvald vÀg i egen skog
mÄn 17 apr 2023, 21:58#799577
Det kanske stÄtt orört i mannaminne?
Vi har ju fÄtt lÀra oss att det Àr 7 Är.
Om det stÄtt lÀngre Àn sÄ mÄste det vÀl vara nÀstan urskog?
Slurfi skrev:SÄ jag vet inte om den skog jag har pÄ min mark som Àr rödlistad ens kan rÀknas som gammal skog?
Det kanske stÄtt orört i mannaminne?
Vi har ju fÄtt lÀra oss att det Àr 7 Är.
Om det stÄtt lÀngre Àn sÄ mÄste det vÀl vara nÀstan urskog?
Förargelsen över dÄlig kvalité varar lÀngre Àn glÀdjen över ett lÄgt pris
tis 18 apr 2023, 07:34#799590
Jag kan ju inte utesluta nÄgot men det som nÀmnts Àr frösÄdder under tidigt 1900-tal.
Lars Lundqvist SLU skrev:Ăr du helt sĂ€ker pĂ„ att det inte planterats tidigare?
Det började ganska tidigt i Bergslagen nÀr man oroade sig för tillgÄng pÄ virke
Jag kan ju inte utesluta nÄgot men det som nÀmnts Àr frösÄdder under tidigt 1900-tal.
Caterpillar 312B/Moretens/Kesla40LFe/Wood-Mizer LT15/Chevrolet/New Holland T5030 Ford 7610/Patruuna/FransgÄrd/Polaris/Stihl/Palax/Kemppi. Ha alltid en pulverslÀckare i nÀrheten.
tis 18 apr 2023, 07:36#799591
Stora hyggen Àr nog en underdrift, det har varit helt trÀdfritt.
isteskog skrev:Slurfi skrev:Kanske lite offtopic men hÀr i byn har det funnits en masugn som anvÀnt energi frÄn skogen
sedan tidigt 1600-tal, det har varit helt kalavverkat i en 20km radie runt masugnen 2 ggr.
Inte ett enda stÄende trÀd har funnits att hitta och ingen plantering har skett förrÀn pÄ 1900-talet.
SÄ jag vet inte om den skog jag har pÄ min mark som Àr rödlistad ens kan rÀknas som gammal skog?
Ojoj, Slurfi! Vissa kan inte ens tĂ€nka tanken att det har avverkats med stora hyggen som följd under tidigare Ă„rhundraden. Enligt dessa sĂ„ har det bara plockhuggits ...... đ
Stora hyggen Àr nog en underdrift, det har varit helt trÀdfritt.
Caterpillar 312B/Moretens/Kesla40LFe/Wood-Mizer LT15/Chevrolet/New Holland T5030 Ford 7610/Patruuna/FransgÄrd/Polaris/Stihl/Palax/Kemppi. Ha alltid en pulverslÀckare i nÀrheten.
tis 18 apr 2023, 07:41#799592
SÄ Àr det, det var sammanlagt 3 masugnar med ett tiotal kilometer emellan,
man fick transportera malmen lÀngre och lÀngre.
Det var samma med det nordligaste jĂ€rnbruket i Kengis, Pajala, nĂ€r energin tog slut flyttades det till Turtola, ĂvertorneĂ„
som dÄ fick byta namn till Svanstein pÄ svenska sidan, det heter Turtola Ànnu pÄ finska sidan.
Skogsola skrev:HÀr lades hyttor ner och flyttades för att skogen var slut pÄ 1700-talet. NÄgon systematisk plantering gjordes nog inte förrÀn pÄ slutet av 1800-talet. Uddeholmsbolaget var tidigt ute med plantskolor. Annars sÄ grÀvde de upp sjÀlvsÄdda plantor och satte ut.
SÄ Àr det, det var sammanlagt 3 masugnar med ett tiotal kilometer emellan,
man fick transportera malmen lÀngre och lÀngre.
Det var samma med det nordligaste jĂ€rnbruket i Kengis, Pajala, nĂ€r energin tog slut flyttades det till Turtola, ĂvertorneĂ„
som dÄ fick byta namn till Svanstein pÄ svenska sidan, det heter Turtola Ànnu pÄ finska sidan.
Caterpillar 312B/Moretens/Kesla40LFe/Wood-Mizer LT15/Chevrolet/New Holland T5030 Ford 7610/Patruuna/FransgÄrd/Polaris/Stihl/Palax/Kemppi. Ha alltid en pulverslÀckare i nÀrheten.
tis 18 apr 2023, 09:04#799595Tja,
Sitter med i styrelsen för en hÀr ofta nÀmnd högljudd lobbyistgrupp och Àven arvoderad(anstÀlld) av denna. Inte lönt att ge dem mer söktrÀffar. SÀkerligen Àr han en fena pÄ GIS och datatjÀnster dock.
VÀgarna nu för tiden Àr givetvis större Àn förr. Det Àr ju större krav som stÀlls pÄ framkomlighet. Jag kikade pÄ gamla kartor och insÄg att det troligen varit beten/hötÀkter överallt hemma med smÄ stigar dit. NÀr man vet var man ska titta sÄ gÄr det lÀttare att se.
-Ăven hos mig var det nog soprent pĂ„ trĂ€d för drygt 300 Ă„r sedan. (Har slagg överallt i backen efter masugn och tidigare generationers anvĂ€ndade av detta som fyllmassor)
Lite OT: Varför försvann liggmilorna och ersattes av resmilor?
-Delvis pga att det var de grova stockarna som redan kolats upp i liggmilor.
http://k-arv.se/pages/411
Sitter med i styrelsen för en hÀr ofta nÀmnd högljudd lobbyistgrupp och Àven arvoderad(anstÀlld) av denna. Inte lönt att ge dem mer söktrÀffar. SÀkerligen Àr han en fena pÄ GIS och datatjÀnster dock.
VÀgarna nu för tiden Àr givetvis större Àn förr. Det Àr ju större krav som stÀlls pÄ framkomlighet. Jag kikade pÄ gamla kartor och insÄg att det troligen varit beten/hötÀkter överallt hemma med smÄ stigar dit. NÀr man vet var man ska titta sÄ gÄr det lÀttare att se.
-Ăven hos mig var det nog soprent pĂ„ trĂ€d för drygt 300 Ă„r sedan. (Har slagg överallt i backen efter masugn och tidigare generationers anvĂ€ndade av detta som fyllmassor)
Lite OT: Varför försvann liggmilorna och ersattes av resmilor?
-Delvis pga att det var de grova stockarna som redan kolats upp i liggmilor.
http://k-arv.se/pages/411
tis 18 apr 2023, 09:50#799596
Offtopic Àr kul. Jag lÀste för nÄgra Är sedan allt jag kunde om Petrus LÊstadius (yngre bror till Lars-Levi) och kom ihÄg att hans far var gruvfogde vid NasafjÀllets silvergruva. Den gruvan hade en hytta vid SilverbÀcken. Som jag förstÄr var denna hytta den första i norra Lappland. SÄhÀr stÄr det om hyttan i Wikipedia:
LĂ€mplig hyttplats utsĂ„gs vid en vik vid södra stranden av SĂ€dvvĂĄjĂĄvrre, dĂ€r en bĂ€ck har ett fall pĂ„ nĂ„gra meter strax före utloppet. Hyttplatsen och bĂ€cken kom att kallas för Silbojokk (âSilverbĂ€ckenâ â bĂ€ckens namn stavas pĂ„ dagens kartor SilbbajĂ„hkĂ„). En smĂ€lthytta uppfördes under sommaren och hösten 1635, tillsammans med drivhus (dĂ€r blyet drevs bort frĂ„n silvret), smedja och stugor. Silbojokks kyrka byggdes för Silbojokks församling.
à r 1639 tillkom ett vattendrivet bokverk dÀr malmen bokades, det vill sÀga finkrossades av jÀrnbeslagna stampstockar. De tyngre malmmineralen skildes dÀrefter frÄn det lÀttare grÄberget och kvartsen genom vaskning. Senare sattes ett bokverk Àven upp pÄ fjÀllet vid gruvorna.[25]
Innan hyttan anlades i Silbojokk omgavs SĂ€dvvĂĄjĂĄvrre av tallskogar. Minst 4 000â5 000 ha kalhöggs för framstĂ€llning av trĂ€kol till smĂ€ltningsprocessen. Endast mycket unga trĂ€d lĂ€mnades kvar, och tallskogen har aldrig hĂ€mtat sig. Framför allt omrĂ„det runt sjöns vĂ€stra del domineras idag av fjĂ€llbjörkskog med endast enstaka tallar.
SĂ„... 4-5000 HA som varit borta sedan 1600-talet.
HÀr Àr hela Wikipediaartikeln:
https://sv.wikipedia.org/wiki/Nasafj%C3 ... _Silbojokk
Slurfi skrev:Kanske lite offtopic men hÀr i byn har det funnits en masugn som anvÀnt energi frÄn skogen
sedan tidigt 1600-tal, det har varit helt kalavverkat i en 20km radie runt masugnen 2 ggr.
Inte ett enda stÄende trÀd har funnits att hitta och ingen plantering har skett förrÀn pÄ 1900-talet.
SÄ jag vet inte om den skog jag har pÄ min mark som Àr rödlistad ens kan rÀknas som gammal skog?
Offtopic Àr kul. Jag lÀste för nÄgra Är sedan allt jag kunde om Petrus LÊstadius (yngre bror till Lars-Levi) och kom ihÄg att hans far var gruvfogde vid NasafjÀllets silvergruva. Den gruvan hade en hytta vid SilverbÀcken. Som jag förstÄr var denna hytta den första i norra Lappland. SÄhÀr stÄr det om hyttan i Wikipedia:
LĂ€mplig hyttplats utsĂ„gs vid en vik vid södra stranden av SĂ€dvvĂĄjĂĄvrre, dĂ€r en bĂ€ck har ett fall pĂ„ nĂ„gra meter strax före utloppet. Hyttplatsen och bĂ€cken kom att kallas för Silbojokk (âSilverbĂ€ckenâ â bĂ€ckens namn stavas pĂ„ dagens kartor SilbbajĂ„hkĂ„). En smĂ€lthytta uppfördes under sommaren och hösten 1635, tillsammans med drivhus (dĂ€r blyet drevs bort frĂ„n silvret), smedja och stugor. Silbojokks kyrka byggdes för Silbojokks församling.
à r 1639 tillkom ett vattendrivet bokverk dÀr malmen bokades, det vill sÀga finkrossades av jÀrnbeslagna stampstockar. De tyngre malmmineralen skildes dÀrefter frÄn det lÀttare grÄberget och kvartsen genom vaskning. Senare sattes ett bokverk Àven upp pÄ fjÀllet vid gruvorna.[25]
Innan hyttan anlades i Silbojokk omgavs SĂ€dvvĂĄjĂĄvrre av tallskogar. Minst 4 000â5 000 ha kalhöggs för framstĂ€llning av trĂ€kol till smĂ€ltningsprocessen. Endast mycket unga trĂ€d lĂ€mnades kvar, och tallskogen har aldrig hĂ€mtat sig. Framför allt omrĂ„det runt sjöns vĂ€stra del domineras idag av fjĂ€llbjörkskog med endast enstaka tallar.
SĂ„... 4-5000 HA som varit borta sedan 1600-talet.
HÀr Àr hela Wikipediaartikeln:
https://sv.wikipedia.org/wiki/Nasafj%C3 ... _Silbojokk
Husqvarna 445, Yanmar2001D+kran o huggarvagn
tis 18 apr 2023, 12:02#799607NÀr vi nu pratar om gamla masugnar osv som behövde energi frÄn skogen sÄ finns det faktiskt
en smÀltugn av mindre och Àldre modell i grannbyn Vivungi, den Àr cirka 2500 Är gammal och den
torde ha slukat enorma mÀngder trÀkol, sÄ med lite tÀnkande kommer jag fram till att det var fÄ om
ens nÄgra stÄende trÀd i det omrÄdet redan cirka 500 Är före Kristus. Gissningsvis planterades inget dÄ heller.
en smÀltugn av mindre och Àldre modell i grannbyn Vivungi, den Àr cirka 2500 Är gammal och den
torde ha slukat enorma mÀngder trÀkol, sÄ med lite tÀnkande kommer jag fram till att det var fÄ om
ens nÄgra stÄende trÀd i det omrÄdet redan cirka 500 Är före Kristus. Gissningsvis planterades inget dÄ heller.
Caterpillar 312B/Moretens/Kesla40LFe/Wood-Mizer LT15/Chevrolet/New Holland T5030 Ford 7610/Patruuna/FransgÄrd/Polaris/Stihl/Palax/Kemppi. Ha alltid en pulverslÀckare i nÀrheten.
Hej GÀst! Jag heter Fredrik och driver denna sajt. Jag skulle gÀrna vilja tipsa dig om hur du kan fÄ ut mer av skogsforum. Klicka pÄ de knappar som passar dig hÀr intill (minifönster öppnas).