Skogsmiljö och Trädlära

[Fredrik Reuter]

tor 18 aug 2022, 14:16#767600Ja, det tror jag också kan vara rimligt.

Men om vi pratar genomförande och ersättning så känns det som att staten just nu håller på med någon avancerad form av bondfångeri. Om jag förstått det rätt så kan Skogsstyrelsen hjälpa till med att plugga diken osv. kostnadsfritt. Sedan kan man få ett engångsbelopp på upp till 10.000 kr/hektar.

När detta utreddes senast skrevs följande:

I rapporten beräknas kostnaden för utsläppsminskningen för tre typområden – slätt, sjö och skogsbygd – över en 20-årsperiod. Beräkningen inkluderar anläggningskostnader, skötselkostnader under 20 år samt kostnader för markersättning under 20 år motsvarande 2 500 kronor per ha och år. Totalkostnad för respektive område beräknades till cirka 150 000, 97 000 respektive 210 000 kronor per hektar för de tre typområdena slätt, sjö och skogsbygd, med en genomsnittlig årlig utsläppsminskning på 18, 13 respektive 16 ton koldioxidekvivalenter per år. Kostnaden för utsläppsminskningen landar då på mellan 400 och 700 kronor per ton koldioxidekvivalent över en 20-årsperiod.

Borde inte detta i så fall bli en engångsersättning på 50.000 kr?
Personligen kan jag tycka det fortfarande är lågt men ändå bättre än vad man försöker med nu.

Som en jämförelse så satsades det tidigare i år totalt 6 miljarder kronor för driftstöd för så kallad BECCS. Det är sulfatbruk eller kraftvärmeverk som kan erhålla i storleksordningen 1300 kr per ton koldioxid de lyckas pumpa ur skorstenarna. BECCS som teknik finns knappt idag, den drar hutlöst med energi och man vet egentligen inte om tekniken fungerar.

Om man skulle applicera detta på ex. Uffejohans case just nu så hade du fått drygt 22.000 kr per hektar och år fram till 2040 för att göra en återvätning. Troligtvis också med ett säkrare resultat än något som knappt finns ännu.

Som lök på laxen så har vi inte aning om det finns behov av sulfatbruk eller kraftvärmepannor 2040. Sannolikheten är kanske skapligt hög men att gå in med statliga medel och subventionera något som man kanske inte har bruk för i framtiden är illa. Här lirar ju våtmarken extremt mycket bättre i mitt tycke. Förutom att minska utsläppen rejält så får man ju; bättre/mer grundvatten, större skydd vid torka, minskad översvämningsrisk och högre biologisk mångfald. 😤

MvH Fredrik (tidigare admin@skogsforum). Rapportera virke i vår nya virkesrapport! Det finns inga dumma frågor! Var med och diskutera skog!

[uffejohan]

tor 18 aug 2022, 15:34#767608Sedan tror jag det ligger mycket psykologi i detta. Även om det går att bevisa att det vore bra för miljön, bär det emot att plugga diken som mina förfäder grävt och jag själv rensat. För min ”morfarsgeneration” var det en livsnödvändighet att kunna odla på de bördiga mosstegarna i det steniga Småland. Dikena grävde de för hand och var det för blött för slåttermaskinen så tog de fram lien. Att jag då ska ödelägga detta till sumpskog känns inte bra. Jag ser nog hellre till att ta fram ett växtligt och vackert blandbestånd och ser med viss tacksamhet att det finns diken som jag håller öppna och rena ner till dikesbotten. Tyvärr kanske inte det optimala för miljön och jag medger att det är lite av ”inga vindkraftverk i min kommun, tack”.

Det du inte hann idag kan du göra i morgon och hinner du inte då heller så var det inte så viktigt

[Sjögården]

tor 18 aug 2022, 17:54#767620Naturligtvis är mycket av mossodlingarna bortodlade och då finns inget bättre alternativ än att sätta dem under vatten igen.
Men mycket ligger på sand eller lerbotten och kommer att fungera som jord och skogsmark länge än.
Trevligt med lite våtmarker i skogen men frivilligt måste det vara.. 😉

[Töre]

tor 18 aug 2022, 19:31#767627

Jag har blivit erbjuden ersättning av Skogsstyrelsen för återvätning av utdikad torvmark. Området de hade valt ut och markerat består av väl dikad, delvis gammal inäga, delvis skog i S2-klass. Marken har hög bonitet, på den gamla inägan växer det otroligt bra med en blandning av planterad gran och självföryngrad björk. Min plan är att röja/gallra fram ett fint blandbestånd med stort lövinslag. Engångsersättningen de erbjuder är löjligt låg i förhållande till vad marken producerar. I broschyren de bifogade vädjar de att jag ska ta ansvar för miljön genom att låta plugga befintliga diken. Med tiden skulle området bli sumpskog med betydande naturvärden enligt Skogsstyrelsen. Att det skulle gynna miljön har jag inga argument mot men är det inte ”lika bra” att låta skogen binda kolet istället för att ödelägga ett framtida välskött blandbestånd? Idag är området väl dikat med bra fall nedströms. Är det fler som fått samma ”erbjudande” och vad är rätt val?

Jag har 5 hektar ,mossmark, som är utdikad för hundra år sen, som det i dag växer bra med skog på ,om dom skulle lägga det undervatten så skulle yterligare 5 hektar produktiv skogsmark förstöras .Har inte fått nått förslag, men skulle aldrig gå på det ,om några år kommer dom fatta att detta är vansinne.vi behöver inte mindre skog utan mer.

[jl]

sön 25 sep 2022, 00:54#772330Var på en skogsträff som skogsstyrelsen anordnade i dag.
Där var lite information om återvätning.
Meningen är att man ska få ersättning för sänkt skogstillväxt och minskad bärighet men kunna fortsätta att bruka marken, inte helt lätt att räkna på vilken tillväxtminskning man skulle få.
Även om ersättningen är högre här i södra Sverige än vad som nämnts tidigare i tråden tycker jag nog den är lite för liten för att det ska vara intressant för min del.

1664061936_img_20220924_133036.jpg

Logga in för att se de bilder eller dokument som författaren har laddat upp.

Du måste vara medlem för att logga in. Det är gratis att bli medlem och registreringen går fort, Välkommen!

Skapa konto

[Skogsola]

sön 25 sep 2022, 16:50#772417Ska rensa cirka 400 meter dike i en mark som håller på att försumpas. Högg upp dikesgatan ifjol men det är lite för ojämnt för min lilla grävare. Kanske går det att gå med skotaren och rensa med gripen? Det syns inte så väl heller. 😀

Rottne F12, Volvo EC70, Valtra A75, Kranman P25
Stihl MS 201,241,261,362, RS460,480,490, Jonsered 2253WH

[hlb]

sön 25 sep 2022, 17:29#772424Profilskopa i gripen (utvändig tillsats t ex Kesla) är enligt mig det överlägset bästa sättet att rensa diken. För nydikning i stenbunden mark gäller grävmaskin.

Logga in för att se de bilder eller dokument som författaren har laddat upp.

Du måste vara medlem för att logga in. Det är gratis att bli medlem och registreringen går fort, Välkommen!

Skapa konto