Prolepsis är ett vanligt fenomen på granplantor där man ibland kan se att det kommer några extra skott i toppen, i slutet av året. Som tur är påverkar det här inte kvalitén nämvärt. På granen. Värre är det för tallen.
Tallen sträcker sitt skott tidigare än granen och anlägger nästa års knoppar ganska tidigt. En centrumknopp för toppskottet och ett antal perifera knoppar för sidoskotten. När värmen kommer nästa vår ska de börja växa. Men en del av dessa knoppar börjar istället att växa redan i år. Vilket innebär att det blir flera sidoknoppar/grenar som går upp (såg från två till alla) och att dessa i sin tur anlägger en ny uppsättning med knopp redan nu. Däremot verkade inte någon planta ha ett centrumskott/toppskott som började växa nu utan de låg fortfarande vilande.
Nästa år blir det då en "bonanza" av skott från mängder med sidogrenar som börjar växa medan, så vitt jag kunde se, centrumskottet fanns som ett svagt, i skuggan förtvinande skott. En annan märklig sak med de här prolepsis-skotten är att de har tre barr i varje barrknippe. Våran svenska tall, Pinus Silvestris, har normalt bara två barr per knippe.
Om tallplantorna skjuter prolepsis-skott flera år på raken blir de mer av runda bollar än växande träd. Om inte någon av skotten tydligt tar överhanden och bildar en genomgående stam så blir det knappast ens massaved av de här tallarna.
När vi tittade på andra tallföryngringar i närheten blir det ändå konstigare. Tvärs över grusvägen finns en annan tallungskog som planterades ca 5 år tidigare.Viltet åt upp det mesta av de planterade men det kom gott om självföryngring som tack vare enträget viltskyddande har kommit upp fantastiskt bra. Här fanns inte ett enda prolepsis-skott som vi kunde se bland de här tallarna. I planteringen som har prolepsis-skott finns enstaka självföryngrade plantor. Ingen av dessa hade prolepsis men de var ganska få så det är ett osäkert undertlag.
Området ligger i Halland och har mycket bra växtbetingelser. Det har inte varit torrt varken i år eller i fjol och att döma av den totala växtligheten, tallarnas barrlängd och färg mm så har det varit ett ypperligt tillväxtår. Tallarna har varit viltskyddade med plåtskydd (tallskydd) sen hösten efter första växtsäsongen så de är helt fria från viltbete av toppskott. En del plantor uppvisade skador av knäckesjuka och det finns en del asp i närheten. Dock såg jag ingen planta som hade kombinationen av knäckesjuka och prolepsis.
Jag har försökt att ta reda på mer om prolepsis på tall men det är svårt att hitta bra information. Tallen är generellt svårare än granen att odla i plantskola eftersom den är svårare att styra. Den påverkas tydligen mer av temperatur än av ljus/mörker. Jag hittade dock några äldre försöksrapporter där det gick att hitta en del försök. Bl a en rapport med namn "Ärftlig variation i avkommeförsök av tall" (Ehrenberg, 1963). Resultaten visar att det finns en stark genetisk ärftlighet av prolepsis men att det också finns en stor variation mellan olika år. Vissa år ger mer prolepsis-skott men andra färre vilket innebär att det yttre betingelserna bör ha en stor påverkan.
Just det har det tydligen också forskats en del om. Jag hittade en rapport med namnet "Inverkan av CO2, vatten och näring på bildningen av sommarskott på plantor av Pinus sylvestris" (Aldén, 1970). Här utvärderas påverkan på tillväxt och skador (bl. a prolepsis) av olika typer av växtbetingelser. Mängden CO2, näring och vatten varieras i olika försöksled. Aldén slår fast att plantor som utsätts för ogynnsamma förutsättningar under etableriningsåret (eller ett annat år under sin planttid) har större benägenhet att utveckla prolepsis år två. Speciellt om mängden näring, CO2 eller vatten "boostas" år två. Försökens "normala" CO2-halt var 300 ppm och sedan testades avsevärt högre nivåer. Högst andel prolepsis fick försöksleden som hade 300 ppm CO2 år ett och sedan 3000 ppm år två (dagens rekordhöga CO2-halt ligger över 400 ppm). Det var dock dessa försöksled som hade den lägre höjdtillväxten.
Markägaren ska försöka ta reda på mer om plantornas ursprung (proviniens) och plantskola så ska vi se om vi kan få några fler ledtrådar. Har ni tallplanteringar så titta igenom och se om ni har liknande skottskjutning. Det skulle vara väldigt intressant att veta om det är ett utbrett problem eller om det är ytterst lokalt.
En teori är att den stora efterfrågan, eller t o m bristen på tallplantor som nu har uppstått i Götaland, har gjort att plantor av någon mindre lämplig proviniens har åkt med ut till skogsägare.
OBS! att problemet med prolepsis-skott inte är samma fenomen eller problem som det har både skrivits och forskats om tidigare. Det handlade om tallar med tillväxtstörningar i form av abnormt många knoppar och uppstod främst i östra Götaland. Skogforsk har tillsammans med Södra och Sveaskog samlat in omfattande data för att hitta samband men ännu inte hittat någon verklig orsak. Dock var man snabb med att avfärda plantmaterialet som källa till problemet.
Som sagt, kolla era tallföryngringar, både planterade, sådda och självföryngrade och se om det finns prolepsis-skott. Lägg upp en bild och kommentar här om du hittar (eller inte hittar). Så kanske vi kan hjälpas åt att kartlägga omfattningen.
Logga in för att se de bilder eller dokument som författaren har laddat upp.
Du måste vara medlem för att logga in. Det är gratis att bli medlem och registreringen går fort, Välkommen!
Skapa konto
Kort information om skogsforum.se