Jakt och Fiske

[Mangan]

sön 06 mar 2022, 23:16#751370 Tyvärr gnager de bark på mina granar i gallringsålder också.

Självvald väg i egen skog

[Sjögården]

mån 07 mar 2022, 06:48#751374 Kronhjort borde inte ha fått etablerat sig överhuvudtaget.
Skadorna blir väldigt omfattande och de är nästan omöjliga att komma åt. Stammen växer hur man än gör.
Med nästan 100 % skadade granar från 15 år och uppåt är tallföryngringar enda förnuftiga lösningen på mellanmarker.
Och kronhjortsskötselområden med nolltolerans förstås.
Men som sagt,de börjar beta tall vartefter… 😉

[Mangan]

mån 07 mar 2022, 07:41#751378 Haha, vi har ett kronjhortsskötselområde här. Samma område som har ~50 älgar som de inte skjuter fullt.

Självvald väg i egen skog

[busholle]

mån 07 mar 2022, 08:01#751381

Nej, jag får plantera mer tall helt enkelt. Då försvinner alla viltproblem! 😉

Maximal igenkänning på det argumentet 🤣

2x Jonsered 2152W, Stihl MS 200, MS 362 C-M VW, Jonsered CC2145, Stihl KM130R, Newholland TL90 med Patu 10t och 655 kran, Ilsbo 3020 traktorprocessor

[Amatörhuggare 62]

mån 07 mar 2022, 15:17#751435 Bara man är, å äter.
Så barkas det.
Ja dom vill, väl också ha lunch.

Logga in för att se de bilder eller dokument som författaren har laddat upp.

Du måste vara medlem för att logga in. Det är gratis att bli medlem och registreringen går fort, Välkommen!

Skapa konto

[Viltförvaltare]

tis 05 jul 2022, 15:36#762909 Läs på om kron.
Kolmården, Östergötland med Sveriges tätaste Kronhjortsbestånd har mindre skador än Skåne, vad beror det på?
Läs Anders Jarnemos avhandling.

[alias]

tis 05 jul 2022, 16:53#762916

Läs på om kron.
Kolmården, Östergötland med Sveriges tätaste Kronhjortsbestånd har mindre skador än Skåne, vad beror det på?
Läs Anders Jarnemos avhandling.

Vad är det för avhandling som avses?

Jag hittar inget nyare än 2011, när följande dokument publicerades:

"Barkskalning av kronvilt:
En fråga om födotillgång, landskapstyp eller populationstäthet?
Slutrapport Viltvårdsfonden, Projekt NR 09/214 V-205-09"

MVH
Alias

"Investera i mark, jag har hört att det inte tillverkas längre!"
-Mark Twain

[Viltförvaltare]

tis 05 jul 2022, 17:07#762918 Kronviltsprojektet 2005-2013.
Anders är den som forskat mest på kronvilt i Sverige. Tyvärr är väldigt få villiga att ta till sig och inse vårt eget ansvar i att skadebilden ser ut som den gör.

[Älgfoderodlare]

tis 05 jul 2022, 17:29#762919

Kronviltsprojektet 2005-2013.
Anders är den som forskat mest på kronvilt i Sverige. Tyvärr är väldigt få villiga att ta till sig och inse vårt eget ansvar i att skadebilden ser ut som den gör.

Där är ju lite av likheten också när det gäller betesskador av Älg på då främst Tall ! Där andra, alternativa skötselåtgärder, skulle kunna minska skadenivån.
Kronhjorten verkar ju öka även här uppe i Härjedalen o jag har haft barkgnag på några Granar. Men VILKEN art som betar på alla de andra alternativa / mer begärliga arterna, vet jag ju inte med säkerhet. Jag bara ser att det finns mer bete där. Så problemet är lite som du säger, inte bara viltet. Många verkar tro att det de gör, är det bästa utifrån BAU, med mallar om hur o vad som ska sparas för bästa tillväxt etc. Men kan missa något på vägen om man inte ser en helhet !

[Sjögården]

tis 05 jul 2022, 17:33#762921 Är verksam i ett område med en kronhjortstam på 20 - 25 per tusen hektar. Uthållig avskjutning på ca 8 per tusen hektar.
Väldigt mycket barkningsskador på granskogen framförallt i anslutning till åkrar med näringsrika grödor.
Min enkla slutsats är kronhjorten kostar alldeles för mycket för både jord och skog och jaktvärdet kompenserar inte för skadorna.
Skador som totalförstör förstastocken efter att den sista röjningen är gjord är förödande för lönsamheten i skogsbruket.
Behöver ingen avancerad forskning för att konstatera att kronhjorten skall man hålla borta så mycket det bara går.
Och det är i sig inte någon lätt uppgift.. 😉

[Viltförvaltare]

tis 05 jul 2022, 17:48#762923 Som sagt, Sjögården, inte många vill se sin egen del I problemet

[alias]

tis 05 jul 2022, 20:43#762951

Kronviltsprojektet 2005-2013.
Anders är den som forskat mest på kronvilt i Sverige. Tyvärr är väldigt få villiga att ta till sig och inse vårt eget ansvar i att skadebilden ser ut som den gör.

Har skummat igenom denna publikation. Tycker att den ger en bredare bild av kronviltet, men den tillför inte något direkt ytterligare, jmf den rapporten jag hänvisade till ovan, när det gäller problemet med barkskalning.

Jo, jag har varit och lyssnat på en föreläsning av Jarnemo för ett antal år sedan. Att han har ägnat mycket tid och energi åt kronviltet vet jag, men jag anser inte att varken han eller Poul-Erik Jensen, som skrev boken "Kronhjort", verkar ha fokus på skadeproblematiken utan verkar mer inriktade på arten ur ett allmänt perspektiv.

När det gäller kronviltet så har jag svårt att komma ifrån att en stor del av ansvaret för skadeproblematiken ligger på lagstiftaren, då lagstiftningen tvingar fram populationsetableringar där ingen funnits tidigare i modern tid.

MVH
Alias

"Investera i mark, jag har hört att det inte tillverkas längre!"
-Mark Twain

[Älgfoderodlare]

tis 05 jul 2022, 21:14#762960 " - då lagstiftningen tvingar fram populationsetableringar där ingen funnits tidigare i modern tid".

Och det är väl där som vi människor gått lite vilse i ett helhetsperspektiv ! ?
För det som vi historiskt haft o nyttjat, o då såg som en tillgång för vår egen överlevnad. Har i modern tid blivit något som vi anser begränsar våra egna nuvarande möjligheter till exploatering / överutnyttjande, då de kan vara "tärande" på / av något vi just nu för stunden värderar högre.
Att vi ständigt ser konflikter i olika förhållanden mellan oss o naturen, istället för tillgångar o möjligheter av alla arter.
Är o blir inte sunt i förlängningen.
En av orsakerna till att jag odlar Älgfoder av skog, till inga men för någon av dom.

[Viltförvaltare]

tis 05 jul 2022, 21:18#762961 Det är just det lagstiftarna velat, återetablera arter som vi har tagit bort för att gynna vår egen ekonomi.
Sen har lagstiftarna gett jägare markägare att förvalta stammen genom skyddsjakt på kalvar i skog.
Att de skulle vara så svårjagade är en sanning med modifikation.
Med samarbete mellan markägare, jägare så är de fullt jaktbara men det behöver som Jarnemo skriver ske över stora förvaltningsområde minst 50 000 ha för att få en vettig förvaltning av hjortarna.
Mer om det i rapporten.
Är man insatt så vet man också vad hans invändningar var emot varför en tidigareläggning av jakten på hindarna var som presenterades i jakttidsberedningen.
Men framförallt så finner man ju varför skadorna är större i Skåne än Östergötland, och det är bara vi markägare som kan ta åt oss äran för det.
Jag är glad att jag fick tag i den fastigheten jag fick, där man jobbat med fröträdföryngring och framförallt tall.

[Sjögården]

ons 06 jul 2022, 06:05#762991 Kronhjorten utanför Skåne är resultatet av rivna hägn och rymda hjortar.Det mesta från 1950-talet och senare. Stora markägare kan hålla en balanserad stam utan för mycket konsekvenser för grannarna eftersom de inte är så flyttningsbenägna.
Men en förändring av ägar eller brukarförhållandena kan snabbt förändra situationen och blir de störda kan de väldigt fort etablera sig på grannmarkerna.
Den forskning som finns är som du skriver inriktad på kronhjortens utveckling och inte på effekterna på skog och jord.
Kan inte heller bortse från att kronhjorten tränger undan älgen och påverkar möjligheten att ha en livskraftig älgstam av hög kvalitet.
Stora delar av vårt ÄFO har tydlig målsättning att prioritera älgen och har en tydlig ambition att minska kronhjorten så långt det går.
Efter vad jag sett är det är klokt val. 😉