#747870@busholle: Ok, jag misstolkade nog andemeningen i ditt inlägg.
Tänker även att nyttan av plantering i omvänd torva är klart mindre (kanske t.o.m. kontraproduktiv) för etablering av tall på torrare mark än för gran på fuktig och frostlänt mark.
MVH Alias
"Investera i mark, jag har hört att det inte tillverkas längre!" -Mark Twain
#747874På vilken mark är omvänd tova att föredra? Jag har endast beskådat två stycken "markberedning" med s.k. omvänd tova och bägge är rena katastroferna. Den ena var på en rikligt gräsbevuxen inäga (f.d. åkermark), den andra där det tidigare vuxit blandskog, relativt god gräsvegetation. ?????? skogstjänst har stått för både markberedning och plantering, m.a.o. professionellt utfört arbete. Gränsande skiften som markberetts genom s.k harvning har dock gett bra resultat, alla planteringar gjorda under samma vårsäsong - 2018. Efter vad jag förstått (tror) är att där omvänd tova skett planterades barrot gran, medan efter harvningen planterades det täckrot gran. Finns det någon "expert" som vågar uttala sig om vad som är bäst och vilken planttyp som då är att föredra?
Som det många gånger är gör varje skogsägare det han tror är bäst, skäms inte sällan för att berätta vilka fadäser denne gjort och gör. Själv tror jag att man ska satsa på högförädlade relativt stora plantor, visst de kostar mer men man har nog igen det för de har större chans att växa ifrån ogräset - bl.a. bräken.
jannee skrev:På vilken mark är omvänd tova att föredra? Jag har endast beskådat två stycken "markberedning" med s.k. omvänd tova och bägge är rena katastroferna. Den ena var på en rikligt gräsbevuxen inäga (f.d. åkermark), den andra där det tidigare vuxit blandskog, relativt god gräsvegetation. ?????? skogstjänst har stått för både markberedning och plantering, m.a.o. professionellt utfört arbete. Gränsande skiften som markberetts genom s.k harvning har dock gett bra resultat, alla planteringar gjorda under samma vårsäsong - 2018. Efter vad jag förstått (tror) är att där omvänd tova skett planterades barrot gran, medan efter harvningen planterades det täckrot gran. Finns det någon "expert" som vågar uttala sig om vad som är bäst och vilken planttyp som då är att föredra?
Som det många gånger är gör varje skogsägare det han tror är bäst, skäms inte sällan för att berätta vilka fadäser denne gjort och gör. Själv tror jag att man ska satsa på högförädlade relativt stora plantor, visst de kostar mer men man har nog igen det för de har större chans att växa ifrån ogräset - bl.a. bräken.
Störst nytta av plantering i omvänd torva har man på fuktig, frostlänt mark med mycket hyggesvegetation.
Området på bilden nedan är höglagt med Karl-Oskar aggregat 2013 eller 2014 och planterat strax därefter med stora barrotsplantor i omvänd torva:
1644503849_20210522_151148.jpg
Bilden är från maj 2021 så lägg på ett års tillväxt ytterligare i dagsläget (trädet som röjsågen är lutad emot ska jag fälla med motorsåg nästa gång jag är i närheten).
Plantöverlevnad på 95+ % och höjden på det som inte tuktats av björk ligger på uppskattningsvis 3-4 m.
MVH Alias
Logga in för att se de bilder eller dokument som författaren har laddat upp.
Du måste vara medlem för att logga in. Det är gratis att bli medlem och registreringen går fort, Välkommen!
- Ja, egentligen är det väl mest utifrån hur marken ser ut. SI, fuktbevarande jordart, humustjocklek, markveg. etc., gör det svårt att välja det optimala. SI kan ju variera inom ett tänkt planteringsområde, oavsett storlek. Tar man tid på sig att utvärdera det, så kan valet bli lättare även om det kan kräva flera olika åtgärder.
Ja inte sjutton är det enkelt. Mineraljord på omvänd torva är det jag i vanliga fall skulle kalla högläggning men där jag tillämpat det har humuslagret varit så tjockt att det krävs en stor hög för att få fram mineraljord. Vid sådan högläggning har jag normalt inte lyckats få ner plantan i underliggande jordlager p.g.a. höjden på högen. På mer utpräglade tallmarker med måttliga humusdjup har jag tillämpat humusfläck eller blekjordsfläck. Mineraljord på omvänd torva eller s.k. högläggning är jättebra för plantöverlevnaden men måttligt roande att röja och gallra i.
2x Jonsered 2152W, Stihl MS 200, MS 362 C-M VW, Jonsered CC2145, Stihl KM130R, Newholland TL90 med Patu 10t och 655 kran, Ilsbo 3020 traktorprocessor
#748015😀 Jag skulle nog säga att högläggning är inte en torrkänsligt metod. Vi har planterat även på samma dag. Väldigt snabbt utvecklar plantan rötterna så en bra bevattnat planta klarar av torkan tills rötterna når tillräcktligt djup. Min råd är att alltid sätta plantan så djup som möjligt. Gör man det, på köpet får man en slags försäkring, en ny stam dyker upp om sork eller insekterna råkar äta stammen.
Däremot inversmarkbereddning är en blötkänslig metod, speciellt i finkorniga marker. Oftast tror man det har varit torka som dödat plantorna, för att de har dött när torkan har varit som värsta, men i verkligheten har rötterna utvecklats svagt vid blöta perioder så plantan inte klarar av torkan. Vid högläggning, är orörda jord under plantan så kapillariskt lyft blir inte förstörd, som är viktigt 1-3 år efter planteringsåret.
👍 Nu har kvistarna och rötterna ruttnat och försvunnit så högläggning går väldigt bra med traktorgrävare. Ingen fara med torka.
Hannu "Pappa trivs i skogen, verkstaden och pannrummet"
HannuRöj skrev:😀 Jag skulle nog säga att högläggning är inte en torrkänsligt metod. Vi har planterat även på samma dag. Väldigt snabbt utvecklar plantan rötterna så en bra bevattnat planta klarar av torkan tills rötterna når tillräcktligt djup. Min råd är att alltid sätta plantan så djup som möjligt. Gör man det, på köpet får man en slags försäkring, en ny stam dyker upp om sork eller insekterna råkar äta stammen.
Däremot inversmarkbereddning är en blötkänslig metod, speciellt i finkorniga marker. Oftast tror man det har varit torka som dödat plantorna, för att de har dött när torkan har varit som värsta, men i verkligheten har rötterna utvecklats svagt vid blöta perioder så plantan inte klarar av torkan. Vid högläggning, är orörda jord under plantan så kapillariskt lyft blir inte förstörd, som är viktigt 1-3 år efter planteringsåret.
👍 Nu har kvistarna och rötterna ruttnat och försvunnit så högläggning går väldigt bra med traktorgrävare. Ingen fara med torka.
Alldeles rätt, granplantor så djupt som möjligt men inte i surpottorna .. sen vill ju granen helst ha kontakt med humusen också ..... inte så svårt egentligen ..
Mangan skrev:@axwell hade några bilder där han var ute på ett hygge med traktorgrävare verkar det som, men hittar de inte...
Kunde inte heller hitta dom bilderna, kan inte ens minnas när eller var jag tog dom. Har kollar fram till sid 46 i "iseki yanmar kubotatråden".
Jag tycker att det fungerade mycket bra med min minitraktorgrävare som bara hade en skopa med 30 cm bredd. Tror att din traktor är ännu bättre med bredare skopa o längre räckvidd. Har för mig att stråken av markberedning blev nästan 7 m breda.
Det viktigaste är att vara noga med utsmetningen av den upp/ned-vända torvan så att den får bra kontakt med underlaget. Resultatet med grantäckrot blev lyckat. 👍 @Mangan
#748234Tack, @axwell. Synd att du inte har bilder, det eller en beskrivning av hur man gör hade uppskattas. La du torvan upp och ner bredvid gropen eller i?
Mangan skrev:Tack, @axwell. Synd att du inte har bilder, det eller en beskrivning av hur man gör hade uppskattas. La du torvan upp och ner bredvid gropen eller i?
Försök lägg torvan uppsomner i gropen så gott det går, är ett helvete att gå och röja på ytor där man tror markberedaren övat med granatkastare..
Mangan skrev:Tack, @axwell. Synd att du inte har bilder, det eller en beskrivning av hur man gör hade uppskattas. La du torvan upp och ner bredvid gropen eller i?
Det där kommer du på ganska snart efter några försök.
Kan bara beskriva hur jag har gjort. Skissa upp teoretiskt hur många punkter din grävares räckvidd klarar så avstånden blir ungefär lagom, samtidigt som du får plantorna i nästan raka rader i förhållande till färdriktningen. Troligen får du pruta på bredden av stråken mot att du kan göra fler rader med skopan från sida/sida innan traktorn måste flyttas. Personligen prioriterar jag inte exakta avstånd eller snörräta rader framför bra lägen.
Dra åt dig skopan när baksidan är bara aningen upptiltad, fortsätt så tills botten är fylld (ca 60 cm), tilta upp skopan så mycket att torvan i skopan lossnar från marken, skjut ifrån dig skopan till där började, håll skopan drygt 1 dm över marken tilta ned så att torvan precis glider ner och når marken, dra skopan åt dig och samtidigt som nedtiltningen ökas lite. Nu ligger torvan upp/ner i gropen, tryck fast torvan med plana baksidan av skopan, klart. Nu bör skopan redan stå i lämpligt tilltläge för nästa fläck. Själva fläcken tar kanske 10 sekunder i början, sen går det snabbare
Hej Gäst! Jag heter Fredrik och driver denna sajt. Jag skulle gärna vilja tipsa dig om hur du kan få ut mer av skogsforum. Klicka på de knappar som passar dig här intill (minifönster öppnas).