När nu de tredje kvartalsrapporterna för skogsbolagen ramlat in för 2021 så kan man, tillsammans med offentlig statistik för rundvirkespriser från Skogsstyrelsen, börja jämföra utfallet. Det är detta denna tråd handlar om och vi kan konstatera att rundvirkesmarknaden i Sverige inte fungerar och om den hade gjort det så hade 1.000 kr fubben inte varit någon utopi. Alls.
Vill du läsa mer om vårt engagemang om 1.000 kr fubben så finns det i tråden 1000 kronor kubiken 2021?. För dig som undrar vad vi menar med “fubben” så är det slang i skogen för m3fub, ett mått som anger volymen på en stock under bark. I kubikmeter.
Hjälp av Canfor för virkespriser
Den kanadensiska skogskoncernen Canfor är en storspelare på den globala marknaden för
skogsprodukter som sågade trävaror och massa. Sedan några år tillbaka är de också majoritetsägare i den svenska sågverkskoncernen Vida. Tillsammans med att Canfor har verksamhet i Europa och Sverige samt mer transparenta redovisningar i sina ekonomiska rapporter så kan man få bra data för att bilda sig en bra uppfattning om marknaden.
I Canfors senaste kvartalsrapport finns statistik över priser för sågade trävaror och massa från fjärde kvartalet 2019 till tredje kvartalet 2021. Genom att omvandla amerikanska dollar till svensk krona och sedan räkna om “MBF” (Million Board Feet) till kubikmeter så kan man få jämförbar statistik med vår svenska.
Dessutom kan man också ta fram ett index som gör att man kan räkna om den svenska officiella statistiken till en teoretisk dataserie som visar vad priset på rundvirke till skogsägaren skulle vara om detta pris följt priset på sågade trävaror.
135 % högre pris på barrsågtimmer vid indexerat rundvirkespris
Diagrammet nedan visar bland annat att om marknaden fungerat och rundvirkespriset skulle vara kopplat till priset på sågade trävaror så hade vi under andra kvartalet 2021 haft ett pris på normaltimmer av barr på 1.240 kr per m3fub. Enligt den officiella statistiken hade vi istället ett pris på 527 kr/m3fub. En differens på 135 %.
Värt att notera är att det blir något av “lök på laxen” vid denna uträkning då indexet för uträkningen är satt till fjärde kvartalet 2019. Inte heller då fanns en fungerande marknad och vi kan försöka oss på en indexering som går längre bak i tiden. Troligtvis visar det på att rundvirkespriset borde vara ännu högre.
Rundvirkespriset är kliniskt dött
I diagrammet nedan visas prisutvecklingen på europeiska priser på sågade trävaror, SYP - Southern Yellow Pine i 2x4 (omräknat till m3sv), North American Random Lengths Western Spruce/Pine/Fir (“SPF”) 2x4 (omräknat till m3sv) samt massasortimentet NBSK - Northern Bleached Softwood Kraft. Dessutom har vi lagt in prisutvecklingen på barrsågtimmer från den officiella statistiken från Skogsstyrelsen.
Som du kan se i diagrammet så finns en klar “coronaboom” i priset för sågade trävaror och massa. Intressant är också att prisutvecklingen för sågade trävaror i Europa inte avtagit under tredje kvartalet utan fortsatt stiga. Mest anmärkningsvärt är dock prisutvecklingen för barrsågtimmer (det viktigaste sortimentet för skogsägare). Denna kurva är “klinisk död” och vittnar om att marknaden för rundvirke i Sverige inte fungerar alls. Det finns knappt tillstymmelse till relation till “coronaboomen” och även om viss effekt kan tillskrivas granbarkborrens härjningar så är det ändå anmärkningsvärt.
Europas lägsta rundvirkespriser?
Att priset på råvaran, i detta fall timret, inte hängt med priserna på sågade trävaror är givetvis ett debacle. Men att rundvirkespriserna i Sverige verkat vara immuna mot prishöjningar när andra länder inom Europa har haft höjningar är riktigt illa. I värsta fall vittnar det inte bara om en nationell marknad som inte fungerar utan något värre.
Hade exempelvis likvärdiga priser i Finland och Norge inte heller höjts så hade vi haft ett annat läge. Då hade det troligtvis inneburit att den globala marknaden med tillgång och efterfrågan inte fungerat. Nu verkar den göra det, något vi bl.a. skrivit om i tråden 57% högre pris för grantimmer i Finland.
Troligtvis är det flera faktorer som samspelar. Några saker att diskutera vidare kan vara:
- Skogsägarföreningarna i Sverige har ett starkt industrifokus. Senast syntes detta i ett seminarium om granbarkborren i veckan. En företrädare för en skogsägarförening fick frågan om det fanns något positivt med granbarkborren och angreppen. Svaret blev att skogsindustrin i alla fall tjänar bra med pengar. Det kan vara bra för skogsägare i det långa loppet.
- Politiken verkar ha vänt skogsägarna ryggen. Unisont verkar “jobben” i basindustrin vara långt viktigare och frågan om skogsägarens lönsamhet finns bara ytterst sparsamt och från oväntat håll. Detta trots att jobben försvinner i allt snabbare takt.
- Skogsindustrin har en grymt effektiv inköpsorganisation som gärna använder skogsägarens “okunskap” i virkesaffären. Vi har också fått höra uttalande som att "vad ska ni skogsägare med en massa pengar till om allt som händer är att skogsindustrin går i konkurs på grund av höga rundvirkespriser?".
- Skogens myndighet, Skogsstyrelsen, agerar tamt och uddlöst i många frågor. En sak är statistik om virkespriser där skogsindustrin idag äger denna data. Fast det är klart, med politikers ovilja att hjälpa skogsägare så blir det inte lätt att få medhåll “från chefen” kanske?
- Våra banker är i sin natur på skogsindustrins sida. Det har att göra med att en banks affärsidé är att kunderna lånar mycket pengar. Skulle skogsägarna få mer pengar att röra sig med så skulle lånen amorteras av och bankerna tappa intäkter.
Vad tror du om framtiden i skogen för Sveriges skogsägare?
Logga in för att se de bilder eller dokument som författaren har laddat upp.
Du måste vara medlem för att logga in. Det är gratis att bli medlem och registreringen går fort, Välkommen!
Skapa konto