Alternativt skogsbruk, blädning och hyggesfritt

Tankeövning för G26 utan befintlig massaindustri, #EU2023

11 inlägg 8339 visningar 5 följer Svara, dela mm...   
Avatar Fallback

Tankeövning för G26 utan befintlig massaindustri, #EU2023

Robur Clivus  
#723531 Slänger ut en tankenöt och hoppas vi kan få till en spännande diskussion om ekonomi, kvalité och skogsskötsel utifrån nedanstående.
Förutsättningar:
- Vi ska återbeskoga ett hektar hygge med ståndortsindex G26 i tidigare generation.
- Utgå från att EU-inriktning "Fit for 55" blivit klubbat, kortlivade produkter från skogsbruket som tex massa och bioenergi saknar framtida ekonomiskt värde i skogliga och nationella sammanhang. (Fredriks käpphäst med pyrolys och biokol har också fått dåligt gehör i Bryssel, det har visat sig att efter djupgående utredningar från EU:s oberoende expertorgan; WWF , interna byråkrater samt naturskyddsföreningen, att de har enhetlighet dragit slutsatsen att naturgas är överlägset bioenergi i "transitionsfasen" till nettonoll).
- Kolsänkor innefattande bidragssystem för dessa är ej aktuellt i denna tankenöt då vi skogsbönder försöker skapa reellt värde.

Ovanstående är förutsättningarna, hur maximerar man värde i sin skogsskötsel utifrån dessa påbud? Tädslag, planterings
förband, skötsel med röjning/gallring? (Texten är lite raljerande men hoppas vi kan diskutera lekfullt praktiskt utifrån givna förutsättningar som en tankenöt, inte lägga energi på politiserande av förutsättningarna). Jag hade verkligen uppskattat om Fredrik och Torbjörn kunde göra lite studiebesök i andra länder och få återkoppling på hur skogsbruket och brukningsmetoder/marknader fungerar på andra ställen där man har alternativ värdekedja!



   TS
Användarvisningsbild

Re: Tankeövning för G26 utan befintlig massaindustri, #EU202

Sjögården  
#723534 Utan en lönsam användning av det som idag blir massaved eller bioenergi blir skogsskötseln en utmaning.
Ser nog egentligen glesplantering av gran med självsådd av björk som enda vägen.
Därefter hårda röjningar till 20 års ålder. Sen får det nog stå till självgallringen väljer huvudstammar.. 😉

Avatar Fallback

Re: Tankeövning för G26 utan befintlig massaindustri, #EU202

Skogsola  Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#723538 Som nu men allt som inte är sågbart lämnas i skogen. Kommer inte att finnas ekonomiskt utrymme för några extravaganser i skötseln. Jämför de länder som inte har någon massaindustri och inget behov av värme. Kommer inte att finnas motivation för skogsvård eller återväxtåtgärder. Det blir ett miljöpartiskogsbruk med "hyggesfritt" och "fri utveckling"

Användarvisningsbild

Re: Tankeövning för G26 utan befintlig massaindustri, #EU202

Sjögården  
#723545 Det är betydligt större skillnad som Södramedlem än för andra skogsägare om massaveden och bioenergin försvinner eller straffbeskattas.
Vi har genom året haft ett bättre massavedspris och våra bruk har gett rätt mycket i efterhand i Södramodellen.Efterlikviden på timmer har ju nästan helt tjänats in i massabruken under mina år som medlem
Dessutom ger våra bruk mycket värme och elkraft och den intjäningen ser ju osäker ut framledes.
Har nog lite svårt att se massavedsdelen av avverkningarna som en tärande del.
Det återkommer ofta i trådarna och podden.. 😉

Användarvisningsbild

Re: Tankeövning för G26 utan befintlig massaindustri, #EU202

Huken  
#723560 Jag är nog lite inne på samma spår som Skogsola, ett sådant scenario kommer förmodligen premiera att hålla ned kostnader i återbeskogning alternativt lägga energi på att få upp lite annorlunda trädslag som kan bli sågbart sortiment.
Mina tankar går i det kostnadsminimerande fallet till att låta trakten självföryngra, med stor sannolikhet hos oss kommer denna i inledningsfasen bestå av mestadels björkuppslag. I detta alternativ skulle jag försöka röja fram ett överståndarbestånd med ca 400 raka huvudstammar i ganska tidig ålder, men även spara ev annat självsått som kan bli timmer, (10 - 20 år), därefter försöka ta vara på all underväxt av gran som kommer och tvåstegs avveckling.
I alternativet med mer kostsam återbeskogning med lite annorlunda trädslag skulle jag nog satsa på hägn och kanske ett ek bestånd (kan dock vara lite lågt SI?), eller kanske sibirisk lärk?

Avatar Fallback

Re: Tankeövning för G26 utan befintlig massaindustri, #EU202

Håkan A  
#723566 Alltid intressant att fundera fritt, även om jag landar i ungefär samma alternativ som föregående skribenter.

Ett alternativ, kanske inte det TS efterfrågar, är att lämna området för självföryngring och se vad det blir av det. Lite av den filosofi som Solskenslogger beskrev från sin del av USA när han besökte Sverige 2019. "Avverka allt som är sågbart, lämna området och kom tillbaka om 40 år och se om det finns något nytt att bygga vidare på". På vissa marker fungerar det förvånansvärt bra för att få upp ny skog. I det område där jag verkar, sydöstra Småland, är det en hel del skog som kom upp på det sättet efter dimensionsavverkningar för ca 100 år sedan. Givetvis har det gjorts vissa gallringsåtgärder i dessa bestånd, först för uttag av bränsleved under krigsåren och en bit in på 1950-talet, sedan även barrmassaved och sågtimmer. Uttag av massaved var inte aktuellt förrän det byggdes massabruk någorlunda lokalt i södra Sverige (Mönsterås bruk startade 1959).
Lokalt känner jag också till några exempel på skogsägare som valt strategin att låta skogen sköta sig själv även i modern tid och utan tvivel är det så, efter att självgallringen fått göra sitt, att det blir en del sågbar volym i de bestånden också men inte på den nivå och inom den tidsrymd som vi idag använder som måttstock för att driva fram ny skog.

Om man, enligt TS grundfråga, skall göra en aktiv åtgärd för att få upp ny skog skulle jag prova att glesplantera gran och tall, försöka viltbehandla tallen några år och vid betessäker höjd på tallen göra en riktigt hård röjning. Min förhoppning är då att tallen skall ha fått ett försprång i höjd framför granen, och då kan beståndet få sköta sig själv efter röjningen. En förutsättning för att lyckas är att lövuppslaget inte blir alltför stort, är det en fuktigare mark krävs sannolikt ytterligare en eller flera röjningar om det skall gå att få upp någon tall.

Och som så ofta i skogliga sammanhang, det är kunskapen om de lokala förutsättningarna som till sist måste få avgöra vad som är möjligt, även i denna tankeövning!

Användarvisningsbild

Re: Tankeövning för G26 utan befintlig massaindustri, #EU202

Sjögården  
#723603 Alldeles riktigt , Håkan, huggningen av famnved rensade bort björken och behovet av gärdesgårdvirke och krakstör gallrade granskogen.
Därför har vi haft rätt bra granskogar i Södra Sverige trots allt.. 😉

Användarvisningsbild

Re: Tankeövning för G26 utan befintlig massaindustri, #EU202

svampbob  
#723620 Jag är rätt säker på att massaindustrin komma att fortsätta i vanlig takt.
Inte ens miljöpartisterna vill återgå till att använda en träpinne att torka sig med under toabesöket.

Avatar Fallback

Re: Tankeövning för G26 utan befintlig massaindustri, #EU202

hfab  
#723633
svampbob skrev:Jag är rätt säker på att massaindustrin komma att fortsätta i vanlig takt.
Inte ens miljöpartisterna vill återgå till att använda en träpinne att torka sig med under toabesöket.

Men dom behöver ju inte torka sig med svenskt papper.
Allt går ju att köpa på wish

Användarvisningsbild

Re: Tankeövning för G26 utan befintlig massaindustri, #EU202

Sjögården  
#723683 Alldeles troligt men om nu världen i övrigt fortsätter att konsumera som aldrig förr efter att man delat ut pengar tillverkade av ingenting av världens nationalbanker så återstår väl för klimatstrategierna att straffbeskatta alternativt lagstifta bort massaindustrin i Sverige.
Naturligtvis går det att fylla upp behovet, lite regnskog finns väl kvar och nya plantager blir färdiga att avverka på en dryg tioårsperiod.
Utan att vara för ironisk är jag säker på att man kan identifiera vad som är sjukdomen men man kommer inte hitta rätt medicin.. 😉

Användarvisningsbild

Re: Tankeövning för G26 utan befintlig massaindustri, #EU202

Torbjörn Johnsen  
#723685 En intäktsmöjlighet som definitivt kommer är ersättning för kollagring. Det skulle ge en intäkt under ungskogs- och "gallringsskogsfasen" genom att virkesförrådet blir högre än i BAU (Business As Ususal) under några årtionden. Det finns redan aktörer som jobbar med det här idag, det växer snabbt och det handlar om privata marknadsinitiativ (inte om bidrag).

Sedan ska man nog inte räkna bort ett ev värde för klenare virke även om produktionen av pappersmassa eller bioenergi inte gynnas av framtida klimatpolitik. Kan man ta ut klent virke utan att dra ner virkesförråden för mycket (tappa kollagring) så kommer det finnas en marknad för detta. Några kommande exempel kan ju vara produktion av biokol (kanske kombinationen av fjärrvärme och biokolsproduktion som är en intressant kombo) eller råvara till skivindustri.

Svensk industristruktur har varierat över tid: Sågtimret fick tidigt ett värde och har det än i dag och definitivt i framtiden. Det klena virket hade först ett värde som kolvirke under flera hundra år. Sedan kom enkla "massafabriker" eller träsliperier som de kallades. Föregångarna till tidningspappersbruken. De slipade loss fiber mekaniskt och gjorde enkelt, trähaltigt papper. Det fanns under det förra sekelskiftet typ 13 träsliperier på ett dussin ungefär. Sedan konkurrerades dessa ut av sulfit- och sulfatbruk.

Tillsammans med massabruken byggdes pappersmaskiner. Under 70 & 80-talet var tidningspappersmaskinerna skogsindustrins flaggskepp. Anläggningar som Kvarnsveden och Hylte var några av de häftigaste och modernaste fabrikerna. Idag är de helt eller delvis nedlagda.

Grafiskt papper var en annan höprofil-produkt som genererade mycket intäkter. Idag har många av tryckpappersmaskinerna också stängts ner p g a att marknaden och läsvanorna förändrats.

Idag är det förpackningspapper och kartong som är den lysande stjärnan och som bolagen tjänar pengar på, Samt avsalumassan som i stor omfattning används till olika typer av hygienprodukter. En hel del av dessa hygienprodukter med höga krav kommer säkerligen att fortsätta tillverkas av skogsfiber men för de enklaste produkterna, t ex toapappret, så letar flera tillverkare idag efter alternativ. Eftersom de är känsliga för kundernas och politikens svängningar.

Bolag som Essity (som nyligen knoppades av från SCA) sätter upp en anläggning som ska testa att göra toapapper av halm och giganten Kimberly Clark som är megastor på "tissue" (mjukpappersprodukter) börjar labba med produktion av ettårsgrödor.

Det kommer säkert att vara lönsamt att tillverka barrmassa ett tag till men det vore ju dumt att inte planera för en föränderlig framtid. Bolag som inte tittar tillräckligt djupt i kristallkulan och missar viktiga omvärldstrender brukar i regel få betydande problem.

När det gäller skivindustrin i Sverige så är den i princip nedmonterad idag (med undantag för IKEA i Hultsfred?) men det finns ju inget som hindrar att t ex större sågverksföretag bygger en skivfabrik för att förädla sin flis. Marknaden för byggskivor växer så det knakar i Världen men det har gått den fiberdominerade svenska skogsindustrin helt förbi.

I länder med stor skivindustri nere på kontinenten betalas råvaran ofta i nivå med svenska massavedspriser eller bättre.

 Besvara  
  • Sida 1 av 1
Fredrik Reuter
Hej Gäst! Jag heter Fredrik och driver denna sajt. Jag skulle gärna vilja tipsa dig om hur du kan få ut mer av skogsforum. Klicka på de knappar som passar dig här intill (minifönster öppnas).