mån 16 aug 2021, 09:00#723685
En intäktsmöjlighet som definitivt kommer är ersättning för kollagring. Det skulle ge en intäkt under ungskogs- och "gallringsskogsfasen" genom att virkesförrådet blir högre än i BAU (Business As Ususal) under några årtionden. Det finns redan aktörer som jobbar med det här idag, det växer snabbt och det handlar om privata marknadsinitiativ (inte om bidrag).
Sedan ska man nog inte räkna bort ett ev värde för klenare virke även om produktionen av pappersmassa eller bioenergi inte gynnas av framtida klimatpolitik. Kan man ta ut klent virke utan att dra ner virkesförråden för mycket (tappa kollagring) så kommer det finnas en marknad för detta. Några kommande exempel kan ju vara produktion av biokol (kanske kombinationen av fjärrvärme och biokolsproduktion som är en intressant kombo) eller råvara till skivindustri.
Svensk industristruktur har varierat över tid: Sågtimret fick tidigt ett värde och har det än i dag och definitivt i framtiden. Det klena virket hade först ett värde som kolvirke under flera hundra år. Sedan kom enkla "massafabriker" eller träsliperier som de kallades. Föregångarna till tidningspappersbruken. De slipade loss fiber mekaniskt och gjorde enkelt, trähaltigt papper. Det fanns under det förra sekelskiftet typ 13 träsliperier på ett dussin ungefär. Sedan konkurrerades dessa ut av sulfit- och sulfatbruk.
Tillsammans med massabruken byggdes pappersmaskiner. Under 70 & 80-talet var tidningspappersmaskinerna skogsindustrins flaggskepp. Anläggningar som Kvarnsveden och Hylte var några av de häftigaste och modernaste fabrikerna. Idag är de helt eller delvis nedlagda.
Grafiskt papper var en annan höprofil-produkt som genererade mycket intäkter. Idag har många av tryckpappersmaskinerna också stängts ner p g a att marknaden och läsvanorna förändrats.
Idag är det förpackningspapper och kartong som är den lysande stjärnan och som bolagen tjänar pengar på, Samt avsalumassan som i stor omfattning används till olika typer av hygienprodukter. En hel del av dessa hygienprodukter med höga krav kommer säkerligen att fortsätta tillverkas av skogsfiber men för de enklaste produkterna, t ex toapappret, så letar flera tillverkare idag efter alternativ. Eftersom de är känsliga för kundernas och politikens svängningar.
Bolag som Essity (som nyligen knoppades av från SCA) sätter upp en anläggning som ska testa att göra toapapper av halm och giganten Kimberly Clark som är megastor på "tissue" (mjukpappersprodukter) börjar labba med produktion av ettårsgrödor.
Det kommer säkert att vara lönsamt att tillverka barrmassa ett tag till men det vore ju dumt att inte planera för en föränderlig framtid. Bolag som inte tittar tillräckligt djupt i kristallkulan och missar viktiga omvärldstrender brukar i regel få betydande problem.
När det gäller skivindustrin i Sverige så är den i princip nedmonterad idag (med undantag för IKEA i Hultsfred?) men det finns ju inget som hindrar att t ex större sågverksföretag bygger en skivfabrik för att förädla sin flis. Marknaden för byggskivor växer så det knakar i Världen men det har gått den fiberdominerade svenska skogsindustrin helt förbi.
I länder med stor skivindustri nere på kontinenten betalas råvaran ofta i nivå med svenska massavedspriser eller bättre.