Sågtimmer

[Fredrik Reuter]

fre 26 mar 2021, 13:23#706520 En sågtimmerstock är både rund och konisk. Trävaror såsom plank och brädor är fyrkantiga eller rektangulära och förhoppningsvis inte koniska. Förhållandet mellan trävaror som sågas ur sågtimmerstockar är både spännande och komplext.

Armas har precis släppt en spännande artikel på iSkogen i ämnet. Den är mycket läsvärd och mycket har att göra med att detta är ett ämne som Armas kan väldigt mycket om.

Vad är det som påverkar sågutbytet? Hur är Sveriges genomsnittsutbyte i relation till andra länder i världen? Spelar det någon roll för utbytet om stocken är grov eller inte? Och längden på stocken, påverkar det?

Frågorna ovan får du svar på i artikeln och dessutom mycket mer. Läs gärna via länken nedan så diskuterar vi vidare om ämnet här i tråden.

https://iskogen.se/skogsindustri/sagutb ... cent-2021/

• Läs mer om Sågtimmer
• Kolla in hela forumet
• Se vad som skrivs just nu

Logga in för att se de bilder eller dokument som författaren har laddat upp.

Du måste vara medlem för att logga in. Det är gratis att bli medlem och registreringen går fort, Välkommen!

Skapa konto

MvH Fredrik (tidigare admin@skogsforum). Rapportera virke i vår nya virkesrapport! Det finns inga dumma frågor! Var med och diskutera skog!

[Daniel Ivarsson]

fre 26 mar 2021, 17:01#706647 Vi får helt enkelt sälja idén med kilsågade golv som förr i tiden. Större sågutbyte. Snyggt är det också.

[halvproffs]

fre 26 mar 2021, 17:30#706650 Precis som jag tänkte. Vadå förhoppningsvis inte koniska? Finns ju brädklädning med koniska brädor med lockläkt.
Problemet är väl att det ska gå snabbare än fort inom sågindustrin och fastkörd i gamla mönster.

Det som inte kan lagas med silvertejp är inte värt att lagas

[skogshare]

fre 26 mar 2021, 17:41#706652 Vill gärna flytta nedanstående kommentar från Podcast-tråden hit där den givetvis hör hemma

Med Armas spännande artikel om sågutbyte i iskogen, minns jag att tyskarna åtminstone tidigare satte stort värde på kvistrent sidoutbyte och och föredrog en optimal postning framför en snabbt flöde av virket genom de olika såglinjerna. Sågverken köpte då timret som helstam, ofta på auktion eller enligt prislistor där priserna för gran steg ordentligt upp till minst 40 cm under bark mittmätt, vilket ledde till en betydligt större andel grov skog än i Sverige. Så det är inte konstigt att sågutbytet i Tyskland är betydligt högre än hos oss. För det grövre virket menar också jag att det måste ligga högre än de 60 % som Armas skriver i iskogen.

Vore spännande om någon har möjlighet att få fram en översiktlig information om vilka priser, dimensioner och leveransvillkor som gäller för grantimmer i Tyskland  idag.

Om priserna för grovt timmer fortfarande ligger kvar på en markant högre nivå än i Sverige vore det kanske idé att genom Sydved eller liknande skapa en pool för vad vi kallar övergrovt timmer för leverans till tyska sågverk. 

[alias]

fre 26 mar 2021, 17:59#706659 Finns det någon trendlinje över tid för sågutbytet (tänker i takt med att det blivit färre och större sågar och att man sågar allt snabbare)?

Har ett företag sågverk och massabruk intill varandra så får sannolikt sågverket stå stilla om det råder råvarubrist då alternativkostnaden att dra ner produktionen i bruket historiskt har varit klart högre.
Tänker att det kan vara bättre TB för företaget att reducera bort en stor del av sidoutbytet och skicka in i massakoket istället för att såga ut en halvdåligt betald sidobräda samt att mäta in timmervolymer och skicka direkt i massakoket istället för att t.ex. importera marginalvolymer.

Finns det någon signifikant skillnad i sågutbyte mellan rena sågverksföretag och företag med en produktmix av sågade trävaror/massa/papper?

Tror vi att det är fysiska begränsningar i råvarans egenskaper eller teknisk utrustning i sågverken som skapat skillnaderna i statistiken, eller är det marknaden/produktprissättningen som gör det?

Hade t.ex. Tyskland haft lika högt sågutbyte om de hade haft en större massa- & pappersindustri?

Bara mina fem ören...

MVH
Alias

"Investera i mark, jag har hört att det inte tillverkas längre!"
-Mark Twain

[th]

lör 27 mar 2021, 03:25#706733

Precis som jag tänkte. Vadå förhoppningsvis inte koniska? Finns ju brädklädning med koniska brädor med lockläkt.
Problemet är väl att det ska gå snabbare än fort inom sågindustrin och fastkörd i gamla mönster.

Håller med, varför detta fokus på att allt som sågas skall vara fyrkantigt?
När man sågar till sig själv så blir det ju en hel del reglar med lite vankant som är fullt användbara till många olika konstruktioner.
Och varför skall t.ex. underbrädor i panelen vara fyrkantiga? De flesta underbrädor här hemma som är orginal från 1800-talet är okantade, det är bara locken som är kantade.

[Mangan]

lör 27 mar 2021, 11:39#706763

Problemet är väl att det ska gå snabbare än fort inom sågindustrin och fastkörd i gamla mönster.

Jag tror det är kunderna som hellre vill ha en fast dimension än att anpassa varje planka/regel för sig. Inte många lägger kilsågat golv nu, och hu mycket dyrare skulle det inte bli? Snarare lägger man "träfaner på sågpspån", formstabilt och väldigt likformigt.

Förhållandet mellan kostnaden för arbetskraft och kostnaden för råvara har ändrats mycket, nu gäller det att hålla nere arbetskostnaden hos slutkunden. Raka och likformiga produkter gör att arbetet går snabbare.

Snarare har sågverken fått anpassa sig, än att vara fastkörda i gamla mönster.

Självvald väg i egen skog

[Mangan]

lör 27 mar 2021, 12:01#706766 Googlade lite tysktalande sågverk (Tyskland, Österrike, Schweiz), fick fram att dimensionerna skall helst ligga runt 15-55 cm, längder 4-6 m.

Här är ett Schweiziskt företag som säljer rundvirke:

https://www.lehmann-gruppe.ch/holzwerk/ ... iment.html

Här hittade jag de ganska nya reglerna för rundvirke i Tyskland:
https://www.rvr-deutschland.de/struktur.php?id=47

Här är en lätt översikt (på tyska 🙂 ) med bilder:
https://v2.verband-crm.de/dateien/9239- ... -tanne.pdf

Självvald väg i egen skog