ons 17 mar 2021, 16:20#706543
Hela diskussionen för eller emot kalhuggning är full av dåligt grundade påståenden tycker jag. Det gäller båda sidorna i debatten.
Med risk för att bli den mest hatade medlemmen på forumet så tycker jag att båda sidorna borde se sig själva i spegeln.
Det är några saker som vi alla vet eller åtminstone borde veta. Hur vacker än en teori verkar på pappret så är den värdelös om den inte stämmer någorlunda överens med naturlagarna och anpassar sig till vad som är praktiskt möjligt.
Det här tycker jag borde ingå i en grundkurs för miljömuppar:
-Slutar vi att hugga ned skog och såga till virke så får framtida generationer välja med att bygga sina hus av betong och plast som båda är stora miljöbovar eller bo i jordkulor. Andra alternativ finns inte. Enligt utsago från folk som har bott i jordkulor så är det en så pass ohälsosam boendeform att invånarnas produktivitet i princip upphör och skattebetalningsförmågan uteblir.
-För att tall skall växa krävs det åtminstone en hygglig glänta. Man får aldrig igång tall i tät skog.
-Brännved av hyggesavfall ersätter delvis olja och kol som energikällor. Ökar den nationella och individuella självförsörjningen. Förbättrar möjligheterna att klara sig på måttliga inkomster. Nästan lika mycket koldioxid kommer ut om man låter det ruttna i skogen.
-När trä används till att bygga hus är kolet uppbundet så länge huset står.
Det här tycker jag borde ingå i en grundkurs för kalhuggare:
-Skall vi kunna bygga hus eller snickra möbler och annan livets nödtorft av trä så behövs det sågvirke av god kvalitet. Massaved och flisved gör ingen nytta i sammanhanget.
-Skall vi kunna producera sågvirke av god kvalitet förutsätts att man driver skogsbruket på ett vis som är inriktat på sågvirke inte på pappersmassa.
-Hårt gallrad jämngammal plantskog som drivs efter nuvarande läror och kalhuggs efter kortaste möjliga omloppstid ger frodvuxet grovkvistigt virke som även om det nätt och jämt uppfyller diameterkrav och rakhetskrav ändå egentligen bara duger till formbräder och massaved.
-En verkstad som lägger upp sin produktion för att primärt tillverka svarvspån gör ingen stor vinst när kunderna frågar efter hydraulcylindrar. Även om skrothandlaren betalar 700 kronor per ton för svarvspån. Samma sak gäller skogsbruket. Får man hyggligt betalt för sågstock medan massaved knappt ger huggningskostnaden tillbaka skall man inte göra allt för att öka massavedens andel.
-Monokulturer är känsliga för sjukdomar och parasiter.
-Glömde sista punkten: Kol bundet i ungskog som blir massaved är bara bundet en kort tid innan det är ute i omlopp igen. Kol som är bundet i gamla träd som blir sågvirke som blir hus kan vara bundet i århundraden. Därav följer att om skogsbruket skall bidra till klimatmålen blir det långa omloppstider och stor andel sågvirke och minsta möjliga andel massaved och så brännved av resten.
Sedan när vi alla har gått grundkursen kan vi diskutera i hurudana proportioner det är bäst att blanda kontinuitetsskogsbruk och kalhuggning.
Jag tror vi kan hitta en skälig kompromiss.
Senast redigerad av Torleif ons 17 mar 2021, 17:04, redigerad totalt 1 gång.