tis 23 feb 2021, 09:53#702214
Josephine skrev:[Denna söndagen den 21:a februari 2021 uppmättes + 17,9 grader i Bryssel. Så hög temperatur så tidigt på året finns >aldrig< tidigare uppmätt här.
Kanske inte i modern tid, men granarna har definitivt upplevt det tidigare.
Man räknar med att de tidigaste barrträden dök upp för 150-200 miljoner år sen, och dagens gran blev en egen art för 15-20 miljoner år sen.
Det kanske svåraste när det gäller skog och skogsbruk är tidsskalan. Det allra mesta sker långsamt, nästan omärkligt, och kräver tidsperspektiv som vi människor har svårt att hantera. Vad gör du om 20 år, eller 40 år? Har du full koll på det? Naturligtvis inte. Men den som brukar skog på våra breddgrader måste hela tiden tänka och planera med den tidshorisonten, minst!
Det som händer med granskog nere på kontinenten är möjligen en ekonomisk katastrof för skogsägarna, men det är ingen ekologisk katastrof. Kampen mellan granbarkborre och gran är ungefär som kampen mellan vinterkräksjuka och människa. Det känns för djävligt ett tag, men sen kommer man igång igen. Även om huvuddelen av granarna dör så blir det inte steril öken. Det kommer nya träd och blir skog igen.
Det som kritikerna av skogsbruk tycks ha svårast att förstå är att ingen idag aktiv skogsbrukare planterar gran på ett hygge för att tjäna pengar. Man planterar gran därför att man är övertygad om att de människor som är aktiva om 80-100 år, alltså dagens skolbarns barnbarn, kommer att ha lika stort behov av trä och träfibrer som vi har. Det skulle naturligtvis vara fullt möjligt att köra "hyggesfritt" och bara plocka ut det bästa ur skogarna idag, så som man gjorde i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. Men det skulle ge våra barns barnbarn skogar med hälften av dagens tillväxt och mindre än det som vore avverkningsbart med god ekonomi.
Men problemen med biologisk mångfald då? De är verkliga och måste lösas. Dels med skyddade områden och dels med mer funktionell hänsyn i den brukade skogen. Bättre buffertzoner längs bäckar och våtmarker, mer av viktiga substrat som lämnas i anslutning till hyggen, osv. Det är en långsam förbättringsprocess. Men det blir sakta bättre.
Man kan jämföra med biltrafik. Det skogsbrukets kritiker gör idag är jämförbart med om man så fort det har skett en trafikolycka skulle skrika "förbjud all biltrafik och återgå till häst och vagn!". Det har vi inte gjort. Vi har istället gjort vägarna och bilarna säkrare, eftersom vi behöver bilarna. På samma sätt är det med skogen. Vi behöver virke för en hel massa ändamål, och med en växande befolkning på jorden kommer vi behöva producera ännu mer.
Hyggesfritt då? Det fungerar i skogsekosystem där trädslagen är anpassade till ett liv med "intern beståndsdynamik" och inte storskaliga störningar, exempelvis regnskog. Våra trädslag är alla, utom gran, anpassade till att återkolonisera efter storskaliga störningar som skogsbrand, eller istid! Ett kalhygge är inget onaturligt för tall, björk, asp, osv utan ett tillfälle som de är anpassade till att utnyttja och har utnyttjat i miljontals år.