mån 25 jan 2021, 09:52#696429halvproffs skrev:Så kan man ju tycka om man är Ordf i skydda skogen. Men vi andra som får slåss för att behålla vår mark och som är omöjligt att vinna pga av den sk demokratin från EU och svenska staten.
Vi förlorade 2ha för kraftledningen för en struntsumma, 2.2ha för torvbrytning också för en struntsumma. 1ha för 47 öre m2 för Rv56 och mark i nedre dalälven genom natura 2000. Totalt över 10% av min mark. Avverkningar sker nu i förmodligen kommande höga naturvärden för att inte marken konfiskeras. Tycker du det är rätt?
Hej! Jag är inte längre ordförande för Skydda Skogen, men fortfarande aktiv!
Jag tycker det finns stora problem med den industriella "kolonialism" som sker (och skett i stor skala) på lands- och skogsbygderna. Som markägare skulle jag vara betydligt mer oroad över olika industriintressens anspråk på råvara och på markerna, eller för infrastruktur, än för att myndigheter identifierat naturvärden (tidigare nyckelbiotopsinventeringarna) på ens fastighet. Nyckelbiotoper som de sedan registrerat på någon enstaka procent av den totala skogsmarken. Du lyfter torvbrytning som ett sådant exempel. Många andra markägare blir mindre glada över att bli granne med en stor vindkraftspark, bli granne med ett kalhygge på grannfastigheten som skapar en granbarkborre-känslig kantzon, eller att bli granne med en gruva eller en bergtäkt.
Jag ser markägande som ett ansvar och ett stort privilegium. De flesta svenskarna äger inte skog och mark (om man inte räknar statens skogar, och de förvaltas ju inte i enlighet med folkviljan direkt!). Vi som äger mark, från vår familjs få hektar, till stora markägare, har ett grundansvar att förvalta dessa marker för kommande generationer och så att de ekosystemfunktioner vi alla är beroende av, och den mångfald som finns där, inte hotas.
Många skogsägare verkar tro att virkesköparna och pappersindustrin, med den prissättning de levererar, är på småskogsägarnas sida. Flera stora skogsnäringsaktörer går till hårt angrepp mot allt som konkurrerar om råvaran. Dit hör reservatsbildning, ekoturism, och andra sätt att bruka skogarna, som leder till större andel timmer. För markägare är det väl bra att det finns många sätt att bruka sin skog på och flera olika sätt att stapla olika värden, eller hur? Tycker föreningen skogens mångbruk är något på spåret när de listar 100 små och stora sätt att nyttja skog på:
https://www.skogensmangbruk.se/artiklar ... a-mangbrukJag tycker också det är konstigt att många markägare röstar på partier som vill sänka anslaget till ersättning för reservats- eller biotopskydd, och till avtal. Detta samtidigt som de protesterar mot att de inte får någon ersättning. Det blir lätt lite motstridiga bud.
Att vissa markägare känner sig orättvist behandlade kan jag däremot förstå. Stora aktörer kan komma undan med att kalavverka tusentals hektar naturskog och bara avsätta 5 procent till naturvård, medan någon liten markägare som har 45 hektar skog totalt, kunde få 27 hektar nyckelbiotopsklassad. För att råda bot på delar av denna problematik tror jag det vore bra att en naturvårdsfond stiftas - det är en viktig rättvisefråga. Genom ett "naturvårdsbidrag" som finansieras av att en viss del av all virkeshandel går öronmärkt till en naturvårdsfond, skulle ett mer rättvist ersättningssystem kunna delfinansieras av bolagen och skogsägare själva. Det innebär att små markägare med stor andel skyddsvärd skogsmark får ersättning av skogssektorn som helhet. Stora markägare som avverkar stora delar av sitt innehav, kommer då i praktiken bli de som betalar in mest i fonden.
Många markägare är inte alls emot naturvård eller reservatsbildning!
En undersökning som genomförts av Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen (2018) visade att en majoritet av markägare (ca 70-80 procent) är helt eller delvis positivt inställda till att biotopskydd och naturvårdsavtal tecknats för deras mark.
Senast redigerad av Viktor Säfve mån 25 jan 2021, 10:12, redigerad totalt 3 gånger. 
