Japans skog lik Svensk skog men ändå inte
Tabellen nedan innehåller data över Japans skogar och skogsbruk jämfört med Sverige. Som du ser så har Japan liknande arealer skog och även den årliga bruttotillväxten liknar Sveriges.
Data / Land | Japan | Sverige |
---|---|---|
Skogsmarksareal (milj hektar) | 25 | 28 |
Virkesförråd (miljarder m3) | 5,2 | 3,5 |
Avverkning (miljoner m3) | 21 | 90 |
Import (miljoner m3) | 52 | 6 |
Total råvaruförbrukn. (miljoner m3) | 73 | 96 |
Antal skogsägare | 830000 | 330000 |
Privatägd skog andel, % | 60 | 50 |
Exportvärde 2017, miljarder SEK | 222 | 150 |
Exportvärde per m3, kr | 3041 | 1563 |
Bruttotillväxt per år (miljoner m3) | 100 | 115 |
Nettotillväxt per år (miljoner m3) | 69 | 10 |
Plantproduktion/år (miljoner) | 60 | 350 |
Vanligaste trädslaget | Kryptomeria | Gran |
Data i tabellen ovan kommer Skogsstyrelsen, SLU, FAO och Japans statistikmyndighet. En passus är nettotillväxten per år som är ett viktat värde för både Japan och Sverige. Detta är generellt ett värde som det tvistas om. Jag tror dock inte att siffrorna är helt fel.
Barr dominerar även i Japan
Kryptomeria (Cryptomeria japonica) med det inhemska namnet 'Sugi', dominerar i Japans skogar. Denna Japanska cypress är ett barrträd som innehar 57% av den Japanska skogens virkesförråd. Efter sugi kommer svarttallen med 11% av förrådet. 10% av Japans virkesförråd består av lövträd.
Man kan alltså se lite likheter med Sverige här. Gran har det senaste decenniet varit det största trädslaget i Sverige (även om tallen gick om gran i senaste Riksskogstaxeringen). Sverige har sedan ca 18% lövträd i skogen.
Japan bygger virkesförråd och är duktiga på förädling
I de rapporter jag läst om Japans skogar och skogsbruk så slås man av att det finns ett fokus att bygga virkesförråd. Man lägger relativt stor vikt att följa de olika globala miljömål att minska växthuseffekten genom att binda kol i sina skogar. Och man kan säga att de har lyckats. Som du ser i tabellen ovan så är Japans virkesförråd 5,8 miljarder kubikmeter (2018), detta kan jämföras med Sveriges 3,5 miljarder kubikmeter. Per hektar blir siffrorna:
Japan: 208 m3/ha
Sverige: 125 m3/ha
Tittar man sedan på avverkning så blir det ganska intressant. Japan avverkar modesta dryga 21 miljoner kubikmeter vid den senaste mätningen. Här ligger Sverige som bekant på runt 90 miljoner kubikmeter. Japans råvarförbrukning ligger dock på 73 miljoner m3 att jämföra med Sverige dryga 90 miljoner kubikmeter.
Skillnaden är att Japan importerar stora mängder rundvirke som de sedan vidareförädlar och säljer vidare på export. Det verkar dessutom som att de är duktiga på det. Exportvärdet från Japans skogsindustri låg 2018 på 222 miljarder SEK. Jämfört med Sveriges exportvärde på 150 miljarder SEK så har Japan nästan 50% högre exportvärde.
Utslaget per kubikmeter så har Japan ett exportvärde på drygt 3.000 kr/m3 medans Sverige har 1.500 kr/m3.
Lägger man därtill att Japans nettotillväxt i skogen (att bygga levande virkesförråd är en investering) årligen är nästan +60 miljoner kubikmeter jämfört med Sverige så kan man nästan bli lite avundsjuk ... ?
Många skogsägare i Japan
På skogsägarfronten så dominerar de små privata skogsägarna. Totalt har Japan 830.000 privata skogsägare och många äger fastigheter som är mindre än 10 hektar. Tillsammans äger de privata skogsägarna i Japan 60% av Japans skogar.
Se texten ovan som en start på en förhoppningsvis spännande tråd om skillnaderna i skogsbruket. Som kuriosa kan sägas att Japan inte verkar bedriva trakthyggesbruk, däremot har de ett starkt fokus på gallring och här gäller nog till stor del manuellgallring. Japan har nästan 50.000 aktiva skogsarbetare (2018) och gallrar årligen nästan en halv miljon hektar skog. Medeluttaget per hektar är 20 kubikmeter. Detta kan jämföras med Sveriges medeluttag på drygt 70 kubikmeter per hektar.