Skogsröjning

Växer tall bättre på höjden i täta förband/stamkvistade

93 inlägg 13755 visningar 12 följer Svara, dela mm...   
Användarvisningsbild

Växer tall bättre på höjden i täta förband/stamkvistade

Torbjörn Johnsen  
#665484 Jag har precis lagt upp en tråd om Älgfoderodlares skogsskötselfilosofi. (Finns här: Annorlunda skogsskötsel hos Älgfoderodlare)
Han påstår på goda grunder att tallarna växer bättre på höjden när de står tätt och blir stamkvistade. Det skulle vara mycket intressant att veta om det finns någon forskning som stöder (eller förkastar) det här?

När jag pluggade skogstekniker i Värnamo för hundra år sedan (typ 1988-89) så hade vi något case om röjningsförband en gång. Det var vill jag minnas ett förbandsförsök i självföryngrad tall där det gick att se att tallen växte bättre på höjden i de tätaste förbanden. Jag har letat på nätet efter detta men hittar inget. Därför denna tråd med en fråga till:

1. Er som har koll på skogliga försök. Går det att hitta några sådana här försök/resultat?

2. Alla er andra som jobbar i era (och andras) skogar. Finns det fler med samma uppfattning som Älgfoderodlare? D v s att höjdtillväxten påverkas positivt av stamkvistning och ev även täta förband?



   TS
Stihl Motorsågar och Röjsågar
Användarvisningsbild

Re: Växer tall bättre på höjden i täta förband/stamkvistade

Lars Lundqvist SLU  
#665577 Kort svar, så jag inte glömmer tråden:

Du minns nog fel. Man räknar normalt med att övre höjden inte påverkas av stamantalet, och om den påverkas så ger tätare bestånd kortare träd. Konkurrens brukar vara den vanligaste förklaringen.

Men det finns en hel del som krånglar till det: Urvalseffekter, biomekanik (mer svajning ger kortare träd), skillnad mellan trädslag, osv., så det finns inte en enkel regel. Det är skillnad på tall och gran, och på löv och barr.

Avatar Fallback

Re: Växer tall bättre på höjden i täta förband/stamkvistade

busholle  Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#665585 Frågan är om inte stamformen lurar en? Tätare bestånd ger enligt mina erfarenheter slankare stamform och därmed en upplevelse av längre träd. Morotsformade träd upplever i alla fall jag som kortare än snygga cylinderformade stammar med upphissad krona. Lägger man till att undersidan på kronan är högt upp som vid stamkvistning eller mycket god kvistrensning så får man snart pelarsalskänslan även vid relativt kort och ung skog.

Användarvisningsbild

Re: Växer tall bättre på höjden i täta förband/stamkvistade

Torbjörn Johnsen  
#665589
Lars Lundqvist SLU skrev:Kort svar, så jag inte glömmer tråden:

Du minns nog fel. Man räknar normalt med att övre höjden inte påverkas av stamantalet, och om den påverkas så ger tätare bestånd kortare träd. Konkurrens brukar vara den vanligaste förklaringen.

Men det finns en hel del som krånglar till det: Urvalseffekter, biomekanik (mer svajning ger kortare träd), skillnad mellan trädslag, osv., så det finns inte en enkel regel. Det är skillnad på tall och gran, och på löv och barr.


Ok, men finns det några försöks/forskningsresultat att titta på?

   TS
Användarvisningsbild

Re: Växer tall bättre på höjden i täta förband/stamkvistade

Älgfoderodlare  
#669912
Torbjörn Johnsen skrev:
Lars Lundqvist SLU skrev:Kort svar, så jag inte glömmer tråden:

Du minns nog fel. Man räknar normalt med att övre höjden inte påverkas av stamantalet, och om den påverkas så ger tätare bestånd kortare träd. Konkurrens brukar vara den vanligaste förklaringen.

Men det finns en hel del som krånglar till det: Urvalseffekter, biomekanik (mer svajning ger kortare träd), skillnad mellan trädslag, osv., så det finns inte en enkel regel. Det är skillnad på tall och gran, och på löv och barr.


Ok, men finns det några försöks/forskningsresultat att titta på?


Ska man tolka det uteblivna svaren som att det inte finns någon forskning eller ? Det jag kanske kan ångra lite idag, är att jag inte gjorde några mätningar i mina ungtallskogar innan jag började stamkvista dom. Nu är jag ju fortfarande inte utan ex. som jag kan göra det på. Men det går ju även att mäta höjden på mina bestånd o ett antal av likåldriga bestånd på motsvarande marker här uppe. Jag ska märka upp ett antal icke ännu kvistade Tallar som jag ska göra mätningar på före o efter för att följa upp under ett antal år. Men även ha lika många referensträd som inte kvistas. Men kanske också då ta med träd i olika täta bestånd samt de som står även mera fritt. Nu är ju säsongen för att kvista Tall över för i år. Så det får bli nästa år som jag börjar mäta. Hur många träd kan det vara lämpligt att man tar med i en sån studie ?

Avatar Fallback

Re: Växer tall bättre på höjden i täta förband/stamkvistade

Skogsola  Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#669941 Om det är så, så kullkastas många principer och bonitering efter övre höjd får omprövas.

Användarvisningsbild

Re: Växer tall bättre på höjden i täta förband/stamkvistade

Älgfoderodlare  
#669947
Skogsola skrev:Om det är så, så kullkastas många principer och bonitering efter övre höjd får omprövas.


- Ja, men det kanske kommer att påverka mest hur ex. skötselråden är idag då det gäller ungtallbestånd o då främst vid röjning. Då dessa råd oftast utgår ifrån att ALLA skogsägare ska tänka storskaligt o alla göra lika för att man tror det blir bäst så. Då kan ju andra erfarenheter / kunskaper spela roll för hur mindre skogsägare bör eller kan sköta sina ungtallbestånd för bättre volymutveckling över tid med alternativa åtgärder. Det ska ju bli spännande att se via mätningar hur o om de mer subjektiva intrycken blir att bestå när det gått några år o jag får mer mätresultat.

Användarvisningsbild

Re: Växer tall bättre på höjden i täta förband/stamkvistade

Torbjörn Johnsen  
#670027 Jag har letat lite efter forskningsresultat men har inte hittat så mycket. I några skrifter om röjning står att sambandet mellan förband och höjdtillväxt är obefintligt men jag hittade ett intressant examensarbete från Linnéuniversitetet som heter "Röjningsformen och stamantalets effekt på höjd och diametertillväxt i toppröjda och konventionellt röjda tallbestånd"

Exjobbet tar bl a upp hur s k toppröjning påverkar röjbeståndets fortsatta tillväxt och jämför med resultatet i konventionellt röjda bestånd. Med toppröjning menas att röjstammen kapas en bit upp, ovanför gröna kvistar så att den fortfarande lever (och konkurerrar) men inte hämmar de kvarvarande oröjda träden. Toppröjningen ger effekten av ett högre stamantal efter röjning än vad konventionell röjning ger men de toppröjda stammarna förväntas självgallras över tid.

Här finns några intressanta citat:

Höjdtillväxten ökade mer i de toppröjda än i de konventionellt röjda bestånden efter röjning. Dock visade diametertillväxten ingen signifikant skillnad mellan röjningsformerna.


samt

Eftersom höjdtillväxten stimuleras av trängsel (Pettersson, et al. 2012) och trängseln finns kvar i toppröjning (Karlsson & Albrektson. 2000a), skulle toppröjning kunna ge ökad höjdtillväxt i jämförelse med konventionell
röjning. I kombination med tillbakahållen diametertillväxt vid trängsel (Pettersson, et al. 2012) skulle då stammarna få en liten avsmalning på samma sätt som i täta bestånd (Karlsson, et al. 2002).


och med slutsaten:

Undersökningen visade en signifikant skillnad (p-värde 0,024) mellan hur höjdtillväxten i de toppröjda och konventionellt röjda bestånden reagerat på röjning. Innan röjning låg höjdtillväxten i snitt på 2,41 respektive 2,94 dm /år i de toppröjda respektive konventionellt röjda bestånden. Höjdtillväxten var alltså något högre i bestånden för konventionell röjning innan röjning. Efter röjning var dock höjdtillväxten högre i de toppröjda bestånden med en
tillväxt på i snitt 4,95 dm / år medan de konventionellt röjda växte i snitt 4,44 dm/ år. Toppröjningens effekt på höjdtillväxt visade då en ökning med i snitt 2,54 dm medan konventionell röjning ökade i snitt 1,51 dm (Tabell 1).

Det finns inga tidigare studier gjorda på toppröjningens effekt på höjdtillväxt på tall att jämföra detta resultat med, men studier finns på björk och toppröjning. Studien av Karlsson & Albrektson (2000b) visade en tendens till ökad höjdtillväxt (p=0,086) och att toppröjning på 70 % av medelhöjden ökade mest på höjdtillväxten jämfört med ingen röjning, toppröjning på 40 % av medelhöjden och att konventionell röjning hade lägst höjdtillväxt. Även om Karlsson & Albrektsons (2000b) undersökning gjordes på björk och inte tall, så visar den liknande resultat som denna studie gällande höjdtillväxt i toppröjning jämfört med konventionell.


Så frågan är om det inte finns en positiv effekt i höjdtillväxt vid tätare förband? Det skulle vara intressant att veta vikka resultat Pettersson et al 2012 kom fram till? Någon som vet vilken studie eller rapport som avses?

   TS
Användarvisningsbild

Re: Växer tall bättre på höjden i täta förband/stamkvistade

Älgfoderodlare  
#670028 - Ojdå, ser man på ! Bra jobbat Torbjörn ! Sen kan man ju för all del fundera på om toppröjning kontra att låta de undertryckta som ändå självgallras, få stå kvar med likartad effekt på tillväxten av huvudstammarna. För jag ser det nog att om man skulle få någon skada / avgång på de tänkta huvudstammarna i ungskogsfasen, har man ändå kvar de som kan " ta över " vid bortfall. Frågan är ju också om hur seriöst jag ska göra dessa mätningar nu o i framtiden, då det verkar finnas lite forskning men kan antas ha stor effekt på tillväxten. Mätningarna i studien anges ju med 2 decimaler. Men jag får väl ta det som en läroperiod. Sen verkar ju inte mina obs vara så galna i alla fall då ! ?

Avatar Fallback

Re: Växer tall bättre på höjden i täta förband/stamkvistade

Elmhult  
#670031 Växer snabbare = kortare tid de utsätts för viltbetning?

Avatar Fallback

Re: Växer tall bättre på höjden i täta förband/stamkvistade

goodman  
#670033 Torbjörn: Här är källan till Pettersson et.al.

Pettersson, N., Fahlvik, N. & Karlsson, A. (2012) Röjning. Skogsskötselserien. Skogsstyrelsen

Användarvisningsbild

Re: Växer tall bättre på höjden i täta förband/stamkvistade

Lars Lundqvist SLU  
#670034 Höjdtillväxt stimuleras inte av trängsel. Det är en spridd missuppfattning att träd kämpar för att nå ljuset. Träd på våra breddgrader har ingen brist på ljus. Man kan inte öka deras höjdtillväxt genom att placera strålkastare ovanför dem.

Den Pettersson et al. (2012) som det hänvisas till är, precis som goodman skriver, kapitlet Röjning i Skogsskötselsserien. Där står att:

"Röjning påverkar de kvarvarande träden påtagligt. Diametertillväxten ökar, grenarna blir grövre, trädet blir stabilare. Barrvirke som bildas under några år efter röjningen blir mjukare. Höjdtillväxten påverkas inte."

"Röjning påverkar de kvarvarande träden. Diametertillväxten ökar, grenarna blir grövre, trädet blir stabilare och virket som bildas under några år efter röjningen blir mjukare. Det enda som inte påverkas är höjdtillväxten."

"Röjningsförbandet påverkar normalt inte höjdtillväxten. Vid de vanligen använda röjningsmetoderna och förbanden har man i flera undersökningar inte kunnat påvisa någon mätbar påverkan på höjdtillväxten."

Avatar Fallback

Re: Växer tall bättre på höjden i täta förband/stamkvistade

Hanatorp  
#670035 Innebär det att det är bördigheten i backen enkom som påverkar höjdtillväxten?

Användarvisningsbild

Re: Växer tall bättre på höjden i täta förband/stamkvistade

Torbjörn Johnsen  
#670041 Det verkar finnas en omfattande serie röjningsförsök utförda av Sven-Olof Andersson under 50-talet. Går det att hitta information eller publicerade resultat från dessa?

   TS
Användarvisningsbild

Re: Växer tall bättre på höjden i täta förband/stamkvistade

Lars Lundqvist SLU  
#670058 De finns publicerade i serien Rapporter från institutionen för skogsproduktion, om jag minns rätt. Den finns knappast digitaliserad.

Fredrik Reuter
Hej Gäst! Jag heter Fredrik och driver denna sajt. Jag skulle gärna vilja tipsa dig om hur du kan få ut mer av skogsforum. Klicka på de knappar som passar dig här intill (minifönster öppnas).