lör 19 sep 2020, 07:52#667202
Fastighetsägarperspektivet
Friluftsorganisationerna arbetar aktivt med att ändra allemansrätten genom att förflytta sedvanas intigritetsavstånd från 70 meter till ett mycket kortare avstånd samt att införa att marken inte får se privat ut. Myndigheterna stödjer denna viljeinriktning men den är varken förankrad hos den breda allmänheten eller fastighetsägarna.
Grunden till konflikterna avseende strandskyddet ligger i den förändrade tillämpningen mer än i lagändringen 1 juli 2009.
Privatiseringsproblemen är störst vid de fastighetsägare som inte ägare en sjötomt men ligger när vattnet, (sommarstugägare)där sker en annektering och privatisering av annans mark (kommunal eller privat). Denna privatisering borde i första hand stävas genom tillsyn men är ytterst ovanligt i kommunerna.
Fastighetsägare måste kunna gå till Sveriges rikes lag och ta reda på vilka rättigheter och skyldigheter han har. Det är i dag omöjligt.
Tillsynen
Naturskyddsföreningen arbetar aktivt med att anmäla ”privatiseringar” till myndigheterna. Som förelägger fastighetsägarna att upphöra att utnyttja sin fastighet på ett sätt så att den ser privat ut. Att privat mark inte får se privat ut har två syften, dels att allmänheten skall tro att marken inte är privat och därför inte respektera hemfridszonen och dels för att
fastighetsägaren inte skall kunna hävda att de har tagit marken i anspråk vilket har betydelse vid dispensprövningar.
Enligt de senaste tre årens rättspraxis så är utemöbler, flaggstänger, rabatter, planteringar, båtar på land, gräsmattor privatiserande och ett brott mot strandskyddsbestämmelserna om de tillhör ägarna. Tillhör de däremot någon som utnyttjar marken allemansrättsligt så är de ej privatiserande.
Många är de fastighetsägare som helt felaktigt av myndigheter har tvingats till åtgärder att ta bort utemöbler, flaggstång, gräsmattor med hot om eller vid vite. Dessa åtgärder får dessutom konsekvenser för fastighetsägarens framtida användning då det blir svårare att hävda att hela fastigheten är ianspråktagen.
Myndigheterna har säkert inte medvetet lurat fastighetsägarna men deras okunskap har lett till stort lidande för de fastighetsägare som drabbats.
Privatiserat
Privat mark anses vara privatiserad när den ser privat ut. Beroende på när i tiden det skett så är det tillåtet eller otillåtet. Om privatiseringen påbörjades på den tiden det var lagligt att utnyttja sin mark för egen rekreation och friluftsliv så ingår den delen av marken i hemfridszonen under förutsättning att hemfridszonen inte blir för stor för då ingår den inte i hemfridszonen och är då olaglig och måste tas bort. Men om däremot någon som utnyttjar marken allemansrättsligt glömmer kvar solstol och bord så är det inte olagligt, för någon annan än markägaren kan inte privatisera privat mark.
Rent språkligt kan man inte privatisera privat mark eller kommunalisera kommunal mark däremot kan man kommunalisera privat mark och privatisera kommunal mark.
Var det svårt att läsa? Lite väl snurrigt? Det är precis vad det är.