På senare tid har något dock hänt. Det pratas mer om blandskog även från skogsägare. Är det barkborresituationen som gör att annat än produktionsförmåga nu vägs in mer i skogsbrukandet? Riskspridning? Varmare klimat?
En bra sak att göra om man ska ta sig an ett ämne är att försöka ta reda på hur det ser ut idag. Hur stor är andelen blandskog i Sverige idag? Är det som miljöorganisationerna säger att det mesta av den svenska skogen består av monokulturer av tall och gran där allt mer dessutom blir granskog? Eller finns det blandskogar idag?
Om vi tittar på data från Riksskogstaxeringen i den senaste sammanställningen från SLU: “Skogsdata 2019” så finns det ett speciellt temakapitel om skogens sammansättning där man även beskriver hur mycket som är blandskog.
Blandskog enligt riksskogstaxeringen
Om man utgår från Riksskogstaxeringens etablerade definition av blandskog som innebär att alla bestånd som INTE består av minst 65% av ett trädslag klassas som blandskog. Antingen som “Barrblandskog” där skogen domineras av barr (65% eller mer) men varken tall eller gran utgör minst 65% av volymen. Eller som “Blandskog” där varken löv eller barr har en högre andel än 65%. Då kan vi se att blandskogen idag står för drygt 20% av den produktiva skogsmarksarealen. Lägger vi till det som kallas lövskog (inkl. ädellövskog) så hamnar vi på 28% i hela landet som inte är “rena” gran- tall- eller contortabestånd.
Liten andel monokulturer
Enligt den här definitionen, med minst 65% andel av ett trädslag som gräns för att klassas som trädslagsrent, kan det ju ändå finnas upp mot 35% av andra trädslag. Det innebär ju att att en hel del av dessa bestånd knappast kan klassas som monokulturer. Därför gjorde SLU en separat redovisning i Skogsdata 2019, där man satte gränsen för trädslagsrena bestånd till 95% istället för 65%. Alltså nästan en ren monokultur. I denna körning blev andelen blandskogar betydligt högre. Hela 75 % av arealen! Lägger man även till lövskogarna så är bara 20% av Sveriges skogar monokulturer av barrträd. Hela 80% är skogar med fler trädslag eller med lövträd.
Vill ni läsa mer om de svenska skogarnas tillstånd så finns det mer i den här pdf:en (från sid 13 och framåt).
Olika typer av blandskog
Den vanligaste blandskogsformen är “Barrblandskog” med tall och gran. Tidigare har det varit vanligt att ställa fröträdsställningar även om man planterat gran vilket har lett till att det blir en viss volym tall i det nya beståndet. Om inte älgen har tagit allt så har röjaren säkert sparat bra tallar i granskogen eller sparat självsådda granar i tallbestånden. En annan variant på barrblandskog är den tvåskiktade där det växer in ett granbestånd under kronorna på den högre tallskogen på bra mark. 13,3% av den produktiva skogsmarksarealen består av barrblandbestånd. D v s bestånd med flera barrträd varav inget utgör 65% av volymen eller mer.
Den näst vanligaste blandskogen enligt Riksskogstaxeringen är “Blandskog”. Det innebär skog som har mindre än 65% barr men som inte heller har 65% eller mer av lövskog. En barr-lövblandskog helt enkelt. Här är nog de vanligaste kombinationer av tall och björk samt blandningar av gran och björk.
Om vi går tillbaka till “förhistorisk” tid, alltså innan vi människor började påverka skogarna och dess sammansättning i någon större omfattning, så var det vanligt med tal/löv-blandskogar i Götaland. Löv som kunde bestå av björk, ek, alm m fl trädslag. Granen fanns då inte så långt söderut i landet utan är en mer sentida kolonisatör.
Växer blandskogar bra?
Lars Lundqvist från SLU har lagt upp en utmärkt tråd här på forumet: Blandskogseffekt - vad är det och finns den?
Jag citerar Lars inledning här:
“Frågan om blandskog producerar mer eller mindre än trädslagsrena bestånd har diskuterats sen skogsforskningens gryning. Då och då kommer det nya studier som hävdar att man hittat en effekt, men den dominerande inställningen bland forskare som studerar virkesproduktion är att det inte går att påvisa någon blandskogseffekt om man ser till produktionen av stamved. Vad grundar man då det på och varför kommer det trots det nya studier som hävdar motsatsen? För att svara på det måste jag först gå igenom vad man egentligen menar med blandskogseffekt…...”
Och hans slutsats:
“Skillnader i beståndstäthet är den ena saken som krånglar till analyser av blandskogseffekt. Den andra är skillnader i produktionsnivå mellan trädslag. På en del marker producerar A bättre än B och på en del marker är det tvärtom. Sammantaget gör det här att det är svårt att konstruera invändningsfria studier. MEN, om det verkligen fanns en stor och tydlig blandskogseffekt så skulle den naturligtvis gå att hitta. Att det är så svårt talar för att den inte finns.”
Ska man utgå från det Lars skriver så finns det kanske inte så starka produktionsmässiga skäl att satsa på blandskog om man bara utgår från ren volymproduktion. Det finns dock andra försök och teorier som kan uppmuntra till att satsa på mer blandskog.
Blandskog av björk och gran
Exempel på ovanstående är de försök som Åsa Tham gjorde under 80- och 90-talet med gran under björkskärm. Det var en försöksserie som lades ut på nio olika lokaler i Sverige och där man bl a jämförde tillväxten i rena granbestånd med tillväxten i ett bestånd med gran under en förväxande björkskärm. Det senare kan man kalla ett tvåskiktat bestånd.
Granen i blandskogsförsöket tappade något i tillväxt mot de trädslagsrena granbeståden men det tappet uppvägdes med marginal av virket som björken producerade. Björkarna avvecklades när de var mellan 32 till 45-års ålder och om jag inte minns fel (lyssnade på Åsa Tham en gång när hon presenterade försöket på 90-talet) så hävdade hon att granen som stått under björkskärm så småningom växte ikapp den gran som fått växa själv. Här finns en bra beskrivning av den här försöksserien.
I några av försöken sparades 100 björkar per hektar för att växa vidare till timmerdimensioner. Det skulle vara intressant att se en sådan försöksyta idag om den finns kvar! Bestånd som idag borde vara mellan 53-66 år gamla.
Om man ska spekulera i en ev. blandskogseffekt så kan det ju vara som Lars skriver att det är stamantalet som gör att det växer mer. I de rena granbestånden stod det 2800 stammar per ha vid revisionstillfället och i blandbestånden stod det 2800 granar och 500 björkar. Totalt 3 300 stammar per ha. Vilket givetvis ger en högre tillväxt. Frågan är hur det hade sett ut om man istället sparat 3300 granar per ha?
En sak som dock talar för en björkskärm är att björkens och granens tillväxtrytm är olika. Björken är ett pionjärträdslag som startar snabbt och som snabbt kommer upp i höjd och även i dimension om den får utrymme. Granen är ett sekundärträdslag som startar lite långsammare. Skötselmodellen med björkskärm utnyttjar detta för att ta en tidig björkskörd utan att förlora möjligheten till en hög framtida granproduktion.
Några andra aspekter som är intressanta:
-Björkved har högre densitet än granved. Upp mot 100 kg mer per kubikmeter. Det påverkar inte virkespriset idag för massaved men möjligen för skogsbränsle. I en framtid kanske vikt/torrsubstans blir en viktig parameter?
-Ur ett sågtimmerperspektiv så bildas den sämsta s k juvenilveden under trädens 25 första levnadsår. Det innebär korta och sneda fibrer med dålig formstabilitet och hållfasthet. Ju mindre andel av sågstocken som består av den 25-åriga juvenilveden desto bättre trävarukvalité. Om granarna växer under skärm hålls deras diametertillväxt (och grendimension) tillbaka under de första decennierna vilket borde ge ett bättre timmer.
Positiva blandskogseffekter?
Enligt finska forskare, t ex Jyrki Raulo (Björkboken, Skogsstyrelsen), bidrar björken till att “väsentligt förbättra markens kemiska, fysikaliska och andra för trädens tillväxt och sunda utveckling nyttiga egenskaper.”
Han skriver bl a:
“När björken uppträder som blandträd förbättrar den på många sätt barrskogens och framför allt granskogens ekologiska förhållanden. Björkens förna är mer näringsrik och lättare nedbrytbar än barrträdsförnan. Björkförnan verkar också nedbrytande på mosskiktet, vilket bl a leder till att genomluftning av humus och markens ytskikt förbättras. Också markens surhetsgrad minskar och markens mikroorganismer aktiveras då björkens andel i blandskogen ökar. En annan viktig effekt är att örter, gräs och annan vegetation gynnas av rikligt björkinslag.
Björkens rotsystem tränger djupare ned i marken och döda björkrötter förmultnar snabbare än tall- och granrötter. I blandskogen fungerar björken på detta sätt som markluckrare. Tallens och granens rötter har visat sig växa längs rotkanaler som öppnats av björken för att på detta sätt kunna tränga djupare i tät jord.” (Björkboken, Skogsstyrelsen)
Vidare skriver Raulo att björkinblandning förbättrar granbeståndens nederrbörds och ljusförhållanden. Att snö och tjäle smälter snabbare och att blandbestånd i allmänhet är motståndskraftigare mot olika skadegörare samt att björkens förna gynnar marklevande mikroorganismer som hindrar tillväxten av farliga rötsvampar vilka trivs på barrträd. Snacka om kinderägg!
Skötselprogram
SLU har efter Åsa Thams björkskärmsförsök tagit fram följande skötselråd. Jag tror att de även liknar den s k Kronobergsmetoden som togs fram under 90-talet.
Etablering av blandbestånd av gran och björk. T ex på hygge som markberetts och där det planterats gran alternativt där granen kommer som självsådd under björkuppslag. Utnyttja naturligt föryngrad björk.
-Röj björkarna första gången när de är 3-5 meter höga (5-7 år gamla). Spara 2500 - 3000 björkar per hektar. Granen röjs normalt inte.
-När björkarna är 7 - 9 meter höga röjs/gallras de till 1000 - 1500 stammar/ha. (Röj vid behov bland granarna)
-När björken vuxit ytterligare till 10-12 meters höjd (ca 20 års ålder) gallras den till 500 - 800 stammar/ha. (Röj vid behov bland granarna)
-Björkskärmen avvecklas vid 30-40 års ålder beroende på markens bördighet. Björken ger då en skaplig virkesvolym som det dessutom visar sig gå att avverka på ett effektivt sätt med gallringsskördare enligt Skogforsk:
Här finns lite mer att läsa om kombinationen björk och gran i blandskog:
Gran under skärm (Skogskunskap.se)
Lågskärm av björk på granmark - ett kostnadseffektivt sätt att öka lövandelen? (Skogforsk)
Några synpunkter på blandskog, (Skogskompetens syd, SLU)
Lågskärm av björk på granmark – skötsel, drivningsteknik och ekonomi (Skogforsk)
Avveckling av lågskärm ger ett bra resultat men det kostar (Skogforsk)
Barrblandskog
Den vanligaste nu förekommande blandskogen i Sverige är barrblandskogen. Den består främst av tall och gran i blandning (i enstaka fall med Contorta) men inget trädslag utgör mer än 65% av volymen. Vi hittar barrblandskogen på vart sjunde hektar i landets skogar. I de skogar som klassas som granskogar eller tallskogar kan det också ingå upp till 34% av “de andra” barrträden.
En typisk anläggning av barrblandbestånd är att gran planteras efter markberedning och att tall etablerar sig genom självsådd. Några tallar överlever viltet och växer in i granbeståndet. Eller tvärt om att tall planteras eller sås efter markberedning och att självföryngrad gran växer in i tallbeståndet.
Barrblandbestånd kan odlas på ett brett spektra av boniteter. Kanske inte på de magraste lingonmarkerna som ju passar dåligt för granen. Speciellt om det blir varmare och torrare framöver. Men på medelgoda och bättre marker (blåbärsis och bättre) passar barrblandskogar bra. Enligt Urban Nilsson på SLU i Asa så hänger tallens tillväxt med granens förvånansvärt bra även upp i relativt höga boniteter. Enlig försöksresultat kan tallen producera lika bra eller bättre än gran ända upp mot ståndortsindex T32/G32.
Minskar rotrötan!
Det finns många teorier om fördelarna med barrblandskogen men en av de viktigaste skälen, förutom själva idén med riskspridning, är att tallinblandning i granskog verkar minska rotrötefrekvensen på granen. Det finns både äldre och nyare svenska studier (Rennerfelt 1946, Piri et al 1990, Lindén & Vollbrecht 2001) som samtliga visar att frekvensen rotröteangripna granar minskar med ökad inblandning av tall och/eller björk. Resultaten är ganska övertygande och borde vara ett skäl i sig att satsa på mer blandskog. Frågan är om effekten är den motsatta för tallen som ju också kan drabbas av rotröta?
Här finns en video från Skogskunskap om blandskog av tall och gran:
Tall och björkblandskog
En variant av blandskog som det inte finns så mycket forskning kring är blandning av tall och björk. Både tall och björk är pionjärtädslag som vill ha ljus och utrymme så det är inte ett helt enkelt skötselkoncept. Det går t ex inte att jobba med flera skikt utan både tallen och björken måsta ligga ungefär lika i höjd. Om björken växer före tallen kan den kraftigt hämma tallarnas tillväxt. I vissa fall (när inte viltbetet är för hårt) kanske ett andra uppslag efter björk som röjts en gång passar bättre i trädhöjd med tallplantorna?
Tall/björkblandskogen kräver en aktiv skogsägare och ett aktivt arbete med röjsågen. Men då kan det ändå bli fina och växtliga bestånd på lite bättre tallmarker. Enligt svenska försök (SLU) kan volymproduktionen bli lika bra eller t o m högre än i ett rent tallbestånd på bättre tallmarker (T24). En positiv effekt, om än marginell, är att kvistdiametern på ungtallarna verkar bli klenare om de får trängas med björkar istället för andra tallar.
En skötselmodell jag sett i litteraturen är att ha 20-40% björkinblandning i tallskogen. Björken gallras successivt ut och från 50-60 års ålder blir det ett rent tallbestånd.
Jag har några sådana här tall-björkblandbestånd på mitt samvete. Jag röjde ett 15-årigt, självföryngrat tallbestånd med stort lövinslag i början av 80-talet och sparade ganska mycket björk men med bra avstånd till tallarna. Den här skogen är idag idag runt 55 år gammal och gallrad minst en gång så jag antar att lövandelen minskat. Ska se om jag kan fixa nån bild på beståndet framöver…
Ekblandbestånd
Nu kommer vi in på skogsbrukets värstingkoncept när det gäller tid och tålamod. Eken framställs som en framtida klimatvinnare med sin uthålliga tillväxt och den har ett värdefullt och eftertraktat virke. Men eken är tyvärr en långsam starter och den behöver mycket sällskap för att klara sig. I ungdomen bidrar den inte med mycket virkesintäkter men när skogen väl blir grov och gammal så kan det bli betydande virkesvärden. Eken är krävande när det gäller klimat och markförhållande och trivs bäst på bördiga och näringsrika jordar. T o m på lerjordar.
Ek som trädslag är en stor ljusälskare men den har också ett stort behov av att växa tillsammans med andra träd och buskar om det ska bli fina stammar. Det här är något som tagits fasta på i olika skötselmodeller som har sina ursprung i Danmark, från skånska gods och blekingska ek-entusisater. Mer om det nedan.
I ett nyhetsbrev från SLU i Alnarp som kom ut helt nyligen berättar nyblivna ekdoktorn Linda Peterson att eken behöver hjälp på traven. Virkesförrådet av ek ökar visserligen i Sveriges skogar men det är nästan uteslutande äldre ekar som bidrar med sin tillväxt. Antalet klenare och yngre ekar, mindre än 10 cm i brh diameter, har minskat kraftigt sedan 1980-talet. Eken har svårt att föryngra sig naturligt trots att många ekplantor etableras vid rikliga ollonår. Men sedan klarar de inte att fortsätta växa för att det är för lite ljus, för mycket konkurrens eller att det helt enkelt blir uppätna av klövviltet. Eken står högt på menyn!
Stängsling och ljusinsläpp är ett måste för att kunna etablera ek. En variant är också kontrollerad bränning av undervegetation. De små ekplantorna har djupa rötter och kommer igen även om skottet bränns av men undervegetationen hålls tillbaka.
Blandskog av ek, gran och björk
En variant på ekblandskog är att plantera ekar i glesa förband. De planteras i grupper om 3-4 ekar med 7-10 meters förband. Mellan de här grupperna planteras andra och mer snabbväxande trädslag. T ex gran eller björk. Eller varför inte andra trevliga lövträdslag som körsbär eller ask? Ibland planteras öven andra lövträd/buskar i anslutning till ekgrupperna som t ex avenbok eller hassel.
Tanken med den här mosaiken är att man börjar gallra i granen (eller björken) när den kommer upp i 20-25 årsåldern. Samtidigt tar man successivt bort ekar i de små ekgrupperna så att bara den bästa blir kvar i varje grupp. Ev andra lövträd runt ekgrupperna lämnas om de inte hindrar ekarnas höjdtillväxt. Efter kanske 50 år är alla granar eller björkar som planterats mellan ekarna bortgallrade och kvar finns ett förband med ekar runt 7x7 meter (ca 200 st/ha). Dessa ekar glesas sedan ut så att det, när ekarna är avverkningsmogna efter 100-120 år, bara finns kanske 50 rakstammiga och grova ekar kvar per hektar (runt 15 x 15 m förband). Det låter lite men varje rotstock lär betinga ett mycket högt värde om ekarna har skötts på ett bra sätt.
En av de viktigaste faktorerna för att få bra ekkvalité är att ha skuggande växtlighet runt ekstammarna. Om stammarna blir direkt solbelysta växer det ut s k vattskott vilket försämrar virkeskvalitén. Det kan vara större buskar eller mindre träd som klarar att växa under ekens kronor.
Ekblandskog kan vara ett intressant men långsiktigt alternativ för den som har bra mark i rätt klimatläge. Lyckas man etablera ett bra bestånd kan eken bli en vinnare i ett framtida varmare klimat.
Blandskog av ek och tall - back to the roots?
Som inledningsvis påpekades så täcktes i alla fall södra delarna av landet av tall/löv-blandskogar innan människan började påverka skogen. En sådan kombination var tall och ek, två pionjärträdslag som gillar värme och ljus. Frågan är hur man kan återskapa sådana skogar och vad de i så fall producerar i virkesväg? Forskningen om detta är vad jag förstått tunn i dagsläget men nu är Skogssällskapet med och finansierar ett blandskogsprojekt där Skogforsk ska testa tall, björk och ek i blandskog.
För er som ännu inte fått nog av att läsa om blandskog kommer här lite fler tips:
Röjning för blandskog
Blandskog, en mångfald av möjligheter (Skogskunskap.se, Video)
Blandskog (Skogskunskap.se)
Vad har ni för egna erfarenheter när det gäller att etablera och sköta blandskogar? Vad har ni för blandskogar på era marker?
Logga in för att se de bilder eller dokument som författaren har laddat upp.
Du måste vara medlem för att logga in. Det är gratis att bli medlem och registreringen går fort, Välkommen!
Skapa konto
Senast redigerad av Torbjörn Johnsen ons 08 jan 2020, 16:57, redigerad totalt 1 gång.
Kort information om skogsforum.se