Varför satsa på frötall eller skärm?
Jo, det finns många goda skäl att använda en sådan metod. Oavsett om man tänker plantera ny skog eller om man istället vill försöka sig på självföryngring eller sådd. Här är några av de mest uppenbara fördelarna:
1.
Man får fler plantor per hektar med fröträd än utan. Speciellt om man markbereder. Fler plantor = mer älgmat och därmed större chans att tillräckligt många tallar (eller andra träd) klarar sig så att man får en fin skog. Att spara fröträd är det mest kostnadseffektiva sättet att få många plantor per hektar.
2.
Fröträden hämmar gräskonkurrens. Träden fortsätter att ta upp vatten och näring vilket gör att man inte får samma explosion av växtlighet som om man tar ner rubbet. Men tallarna hindrar ändå inte etableringen av plantorna som får det ljus och den näring de behöver de första åren.
3.
Fröträden avlastar snytbaggeangrepp från plantorna. Snytbaggarna kan göra näringsgnag på bark även i talltoppar och då behöver de inte äta lika mycket på de små plantstammarnas bark.
4.
Fröträd/skärm ger bättre klimat för plantorna. Om det är marker med risk för vår och försommarfrost kan det göra stor skillnad. Effekten består dels i att temperaturen närmast marken blir något högre under en skärm men också av att plantorna skuggas. Skuggningen lindrar de direkta frostskadorna som annars blir värre om frostnupna plantor utsätts för starkt solljus direkt efteråt.
5.
Fröträden får en bra värdetillväxt om de får stå några år. Det här är en balansakt mellan att satsa på stark värdetillväxt på fröträd eller att ta ner dem tidigt för att ge en etablerads föryngring bättre förutsättningar. Ju svagare bonitet, desto större näringskonkurrens för plantorna om fröträden står kvar (och tvärs om). Har man väldigt fin rotstockskvalité på tallarna kan det ändå vara värt att låta dem stå några år extra för att att maxa ekonomin. Det gör många kronor i skillnad om fina rotstockar tillåts bli 3-4 cm grövre i topp. Förutsatt att inte tallplantorna dör av beskuggning givetvis.
6.
Man tappar inte lika mycket tillväxt i hyggesfasen. Fröträden kan varje år producera en betydande andel av vad hela det borthuggna beståndet gjorde innan avverkningen. När de sedan avvecklas efter några år har man en tallplantering på gång i full tillväxt.
7.
En tät fröträdsställning eller skärm minskar vind och solexponeringen mot närliggande beståndskanter. Hugger man ett slutavverkningsbestånd som angränsar direkt mot granskog i gallringsåldern så behöver man ingen kristallkula för att inse att det kan orsaka problem i form av vindfällen och barkborreangrepp.
8.
Att ställa fröträd påverkar inte avverkningskostnaden för slutavverkningen av ursprungsbeståndet nämvärt eller alls. Möjligen kan markberedningen bli något mer tidskrävande. Man sänker ju uttaget i kubikmetrar vid den första avverkningen om man sparar fröträd men dessa kubik finns ju kvar att hugga vid ett senare tillfälle. Avverkningskostnaden för fröträd är inte heller orimlig jämfört med om man hade huggit dem direkt. En attraktiv post med tallar av god kvalité är normalt inte svårsålt.
9.
Det är fint att se på ett bestånd med fröträd eller skärm. Högst subjektivt och enbart ett "mjukt värde" men det kan vara viktigt för både skogsägaren själv och andra som ser eller vistas markerna. man kan ju lite slarvigt uttryckt säga att man bedriver ett hyggesfritt skogsbruk med större kontinuitet utan att fördenskull ge avkall på produktion eller avverkningsmöjligheter.
Det finns säkert fler fördelar så bara fyll på.
Nackdelarna då? Finns de egentligen?
Det kan ju inte vara så att det bara är fördelar att spara fröträd för då skulle det väl göras mer av det i så fall? De nackdelar som det pratas mest om, i alla fall när man ska sälja sin avverkning till en virkesköpare, är nog så vitt jag förstår följande:
-Vindfällen! Allt kan blåsa ner och det är dyrt att hämta vindfällen.
Ja, kommer det en Gudrunstorm precis när det är nyavverkat så blir det givetvis så. Men då är det heller inte bara fröträden som blåser ner. Andelen vindfällen i en fröträdsställning som blåsewr ner kan nog antas ha ett visst samband med antalet fröträd per ha. Ju tätare träden står desto färre blåser ner. Men visst, något träd kommer säkert att tippa. Och ska man ta in en virkesköpare för att komma och hugga och frakta ut enstaka träd så blir det dyrt. Men enstaka träd kan ju lika gärna ligga? Man kanske kan skjuta lite på naturhänsynen vid första avverkningen och spara lämnandet av naturvårds- och evighetsträd (inkl lite död ved) när man avvecklar fröträdsställningen?
-Förädlade plantor växer bättre! Med självföryngring missar man den möjligheten.
Ja, så är det säkert men plantor som hamnar i älgmagar växer inte alls. Att plantera tall idag är p g a den höga viltstammen i mnga delar av Sverige i princip att kasta pengarna i sjön. Men det går ju att plantera under en fröträdsskärm också om man vill ha den möjligheten. Det blir ingen större prisskillnad att plantera under skärmen än på ett helt kalt hygge.
-Det blir så mycket röjning!
Här har vi det värsta "ickeargumentet" av dem alla. Att välja mellan att behöva röja ordentligt för att man har väldigt många stammar per ha som passerar viltsäker höjd mot att inte ha något att röja för att viltet har käkat upp det mesta borde vara ett enkelt val.
-Tallarna hinner ändå inte få någon värdetillväxt innan det är dags att ta ner dem om inte plantorna ska dö.
Nja, det beror nog på många olika saker men om man har lite bättre tallboniteter så bör man kunna hålla fröträden 5-6 år efter avverkningen. Kanske t o m längre om rotstockskvalitén är riktigt bra. Då får man definitivt en värdetillväxt.
Här kommer lite bilder och en filmsnutt från en självföryngring under fröträd som jag tittade till häromdagen:
Logga in för att se de bilder eller dokument som författaren har laddat upp.
Du måste vara medlem för att logga in. Det är gratis att bli medlem och registreringen går fort, Välkommen!
Skapa konto
Kort information om skogsforum.se