mån 25 maj 2020, 21:35#646651Film om lövskog:
https://youtu.be/BEjIv7s3qK0
Inspirerar men kräver en del arbete för att lyckas, så enklast (för mig) att få mer löv är ju att röja fram naturliga björkbestånd. Har tre skiften idag med ren björk och område med bok/blandlöv. Skulle vara intressant om ngn gjort en kalkyl på naturlig föryngring björk och jämfört med gran/tall.
Alternativt skogsbruk, blädning och hyggesfritt
Lövträd som ger pengar
mån 25 maj 2020, 21:51#646655Det skulle behövas flera olika kalkyler för att få en eller flera rättvisa bilder över den ekonomiska utvecklingen.
Att man enkelt får björk på hygget utan insats är inte helt gratis i slutet ändå.
Det krävs kanske extra röjning istället som då riskerar att äta upp förtjänsten.
Samtidigt som plantor, plantör, markberedning kostar en slant det med...
Att man enkelt får björk på hygget utan insats är inte helt gratis i slutet ändå.
Det krävs kanske extra röjning istället som då riskerar att äta upp förtjänsten.
Samtidigt som plantor, plantör, markberedning kostar en slant det med...
mån 25 maj 2020, 22:11#646660
Det svåra med alla såna kalkyler är om man ska räkna på hela omloppstider. Både teknik och marknad förändras ju över tiden. Att däremot räkna på kortare perioder, från gallring till slutavverkning, 20-30 år, är lite mer överblickbart. Men även då blir det svårt att få relevanta jämförelser.
Ett alternativ är att inte räkna på totalvärden utan bara räkna på alternativkostnader/-intäkter: Vad blir skillnaden i intäkt/kostnad vid den nu planerade gallringen om du exv prioriterar si eller så när det gäller trädslagsblandning? Om du har möjlighet att gynna hyfsade björkar på bekostnad av gran, vad vinner du i intäkt nu? Vad kostar det i produktionsbortfall till nästa åtgärd?
Traktordave skrev:Skulle vara intressant om ngn gjort en kalkyl på naturlig föryngring björk och jämfört med gran/tall.
Det svåra med alla såna kalkyler är om man ska räkna på hela omloppstider. Både teknik och marknad förändras ju över tiden. Att däremot räkna på kortare perioder, från gallring till slutavverkning, 20-30 år, är lite mer överblickbart. Men även då blir det svårt att få relevanta jämförelser.
Ett alternativ är att inte räkna på totalvärden utan bara räkna på alternativkostnader/-intäkter: Vad blir skillnaden i intäkt/kostnad vid den nu planerade gallringen om du exv prioriterar si eller så när det gäller trädslagsblandning? Om du har möjlighet att gynna hyfsade björkar på bekostnad av gran, vad vinner du i intäkt nu? Vad kostar det i produktionsbortfall till nästa åtgärd?
mån 25 maj 2020, 22:11#646661Inspiration från Sätuna Säteri som satsat på ek, björk och hybridasp som komplement till gran/tall.
http://62.13.72.13/fb/SkogsEko/Skogseko%20nr%204%202018%20del%202/HTM/8/
Sidan 9-10.
Skulle vara intressant att göra ett reportage där om Torbjörn och Fredrik har vägarna förbi.
(Ber om ursäkt om inläggen inte passar in i diskussionen men tycker dom stämmer mot trådens titel. Annars får ngn flytta dom till ett bättre ställe...)
http://62.13.72.13/fb/SkogsEko/Skogseko%20nr%204%202018%20del%202/HTM/8/
Sidan 9-10.
Skulle vara intressant att göra ett reportage där om Torbjörn och Fredrik har vägarna förbi.
(Ber om ursäkt om inläggen inte passar in i diskussionen men tycker dom stämmer mot trådens titel. Annars får ngn flytta dom till ett bättre ställe...)
mån 25 maj 2020, 22:20#646666Prisutvecklingen på björktimmer har inte gjort det lönsamt att dana rak grov björk. Har man satsat på löv förstår jag att man kallar industrin för allehanda okvädningsord.
Tyvärr leder priset till att man kapar lövet och gynnar det som ger betalt. Man kan ju fortsätta att tro på löv fast man vet hur det är men att i det läget klanka ned på omgivningen verkar märkligt.
Jag sparar gärna raka stammar av löv i min skog men någon vinst ser jag inte i förfarandet. Får jag nåt snickardille har jag så mycket björktimmer att jag kan såga till ett golv eller två.
Tyvärr leder priset till att man kapar lövet och gynnar det som ger betalt. Man kan ju fortsätta att tro på löv fast man vet hur det är men att i det läget klanka ned på omgivningen verkar märkligt.
Jag sparar gärna raka stammar av löv i min skog men någon vinst ser jag inte i förfarandet. Får jag nåt snickardille har jag så mycket björktimmer att jag kan såga till ett golv eller två.
Vedeldande skogsägare, leker med motorsåg på vintern å grävmaskin på sommaren.
tis 26 maj 2020, 07:52#646687Björk är det ett bra trädslag som går att använda till mycket.
Jag har några gamla reden som är gjorda i björk..timmerreden alltså.
Jag sågar gärna björk och bygger av, har lagat en hel del väggar i huset.
Boverket har någon regel att man inte får använda lövvirke till konstruktioner.
En lite underlig regel om man i dagens samhälle vill öka andelen lövvirke som ska användas...eller är det så att barrveden är överlägsen när det gäller för konstruktionsvirke?
Varför då kosta på och försöka sälja in löv isåfall?
Jag föryngrar enbart med hjälp av naturen själv, det som är starkast får växa och bilda bestånd, nu är min skog nästan enbart löv, men ser att granen börjar komma underifrån.
Den tar nog över var det lider...
Tall finns men bara på fläckar..
Björk,asp,rönn, sälg,al är det som är de dominerande trädslagen idag på min fastighet.
De får växa så tills jag röjer eller hugger ved. Men att börja såga lövvirke i större skala och börja sälja själv,, aldrig.
Dels finns inte intresse men sedan finns ingen vidare kalkyl på detta för att jag skulle överväga det ens, hobbyverksamheter har jag så det räcker ändå..
Jag har några gamla reden som är gjorda i björk..timmerreden alltså.
Jag sågar gärna björk och bygger av, har lagat en hel del väggar i huset.
Boverket har någon regel att man inte får använda lövvirke till konstruktioner.
En lite underlig regel om man i dagens samhälle vill öka andelen lövvirke som ska användas...eller är det så att barrveden är överlägsen när det gäller för konstruktionsvirke?
Varför då kosta på och försöka sälja in löv isåfall?
Jag föryngrar enbart med hjälp av naturen själv, det som är starkast får växa och bilda bestånd, nu är min skog nästan enbart löv, men ser att granen börjar komma underifrån.
Den tar nog över var det lider...
Tall finns men bara på fläckar..
Björk,asp,rönn, sälg,al är det som är de dominerande trädslagen idag på min fastighet.
De får växa så tills jag röjer eller hugger ved. Men att börja såga lövvirke i större skala och börja sälja själv,, aldrig.
Dels finns inte intresse men sedan finns ingen vidare kalkyl på detta för att jag skulle överväga det ens, hobbyverksamheter har jag så det räcker ändå..
tis 26 maj 2020, 08:15#646688Finns studier om asp som konstruktionsvirke.
https://www.atl.nu/skog/aspens-kvalitet-overraskar/
https://www.atl.nu/skog/aspens-kvalitet-overraskar/
tis 26 maj 2020, 08:25#646690Linneuniversitetet i Växjö forskar om hur asp kan användas till konstruktionsvirke. Hållfasthet och andra kritiska egenskaper ligger i nivå med granen (eller högre) men det finns ingen standard för hur man klassar eller beskriver aspens virkesegenskaper: Öka lövanvändningen - bygg med asp!
tis 26 maj 2020, 08:35#646692Det som stör mig i den funderingen är inte studier eller försök utan att svenska myndigheter går ut och ger mer eller mindre ett förbud emot att använda ett eller flera lövträd som konstruktionsvirke..
Det är helt enkelt inte rätt, och nu ger jag INTE vatten på Ulfs kvarnhjul, det får han sköta själv.
Det belyser däremot hur pass dålig koll våra svenska myndigheter har på sina underlag men ändå tar ett beslut...
Det är helt enkelt inte rätt, och nu ger jag INTE vatten på Ulfs kvarnhjul, det får han sköta själv.
Det belyser däremot hur pass dålig koll våra svenska myndigheter har på sina underlag men ändå tar ett beslut...
tis 26 maj 2020, 08:51#646694Hur mycket duglig asp finns att tillgå? Det skall nog vara förädlat plantmaterial. Om inte aspen växer i sagoskogen vill säga.
tis 26 maj 2020, 09:04#646698Finns det sådana förbud?
Det finns en virkesklass "D" som avser konstruktionsvirke av lövträ:
Frågan är om det är förbjudet att använda lövträ i konstruktion eller om det bara är traditionen som gör att det inte används?
Det finns en virkesklass "D" som avser konstruktionsvirke av lövträ:
En klass som i princip inte används i Norden, är konstruktionsvirke av lövträ. Dessa kallas ”D” (för ”decidous” – lövträ) följt av klassens karaktäristiska böjhållfasthet. Lövträ håller för mycket höga böjspänningar!
Frågan är om det är förbjudet att använda lövträ i konstruktion eller om det bara är traditionen som gör att det inte används?
tis 26 maj 2020, 09:06#646699Här lite jämförelse med rör inte ett finger skogen och granplanteringen, jag tror en stor del av "hemligheten" ligger i att det är en blandskog.
Du måste vara medlem för att logga in. Det är gratis att bli medlem och registreringen går fort, Välkommen!
Skapa konto
Logga in för att se de bilder eller dokument som författaren har laddat upp.
Du måste vara medlem för att logga in. Det är gratis att bli medlem och registreringen går fort, Välkommen!
Skapa konto
TS
tis 26 maj 2020, 09:18#646700
Skulle tro att det är mest tradition.
Jag har bara sett angiven dimension på byggritningar ej angivet trädslag.
Sen är der inte lätt att få reglar och plank raka efter sågning och torkning så det är nog ett rejält hinder för aspens användning.
Kvarterssågning blir för omständigt och dyrt.
Vinterrojan kanske kan ta fram fakta?
Torbjörn Johnsen skrev:Finns det sådana förbud?
Det finns en virkesklass "D" som avser konstruktionsvirke av lövträ:En klass som i princip inte används i Norden, är konstruktionsvirke av lövträ. Dessa kallas ”D” (för ”decidous” – lövträ) följt av klassens karaktäristiska böjhållfasthet. Lövträ håller för mycket höga böjspänningar!
Frågan är om det är förbjudet att använda lövträ i konstruktion eller om det bara är traditionen som gör att det inte används?
Skulle tro att det är mest tradition.
Jag har bara sett angiven dimension på byggritningar ej angivet trädslag.
Sen är der inte lätt att få reglar och plank raka efter sågning och torkning så det är nog ett rejält hinder för aspens användning.
Kvarterssågning blir för omständigt och dyrt.
Vinterrojan kanske kan ta fram fakta?
Det som inte kan lagas med silvertejp är inte värt att lagas
tis 26 maj 2020, 09:20#646701
En gran och en tall från ett "inte rört ett finger" bestånd!
Jag kan kalla det vad jag vill ingen har ändå en aning om varifrån stubbarna kommer.
Du måste vara medlem för att logga in. Det är gratis att bli medlem och registreringen går fort, Välkommen!
Skapa konto
En gran och en tall från ett "inte rört ett finger" bestånd!
Jag kan kalla det vad jag vill ingen har ändå en aning om varifrån stubbarna kommer.
Logga in för att se de bilder eller dokument som författaren har laddat upp.
Du måste vara medlem för att logga in. Det är gratis att bli medlem och registreringen går fort, Välkommen!
Skapa konto
Vedeldande skogsägare, leker med motorsåg på vintern å grävmaskin på sommaren.
Hej Gäst! Jag heter Fredrik och driver denna sajt. Jag skulle gärna vilja tipsa dig om hur du kan få ut mer av skogsforum. Klicka på de knappar som passar dig här intill (minifönster öppnas).