tis 02 jun 2020, 17:29#648083
Jag är timmerman och snickare och driver 4 hektar skog självverksamt....... och det här är mina tankar i ämnet:
Dagens skogsbruk där man gallrar för hårt för att gallringarna skall gå ihop ekonomiskt och till slut bara får ett "restbestånd" som det hette förr av kvistiga lösväxta stammar i stockdimension som dessutom huggs ned innan de är fullmogna är ju som system helt uppbyggt kring massaindustrins behov. Genom mitt yrke vet jag ju vad resultatet blir. Bedrövligt virke vilket i förlängningen leder till att allt fler saker måste tillverkas av andra material till exempel metall eller betong eller plast eftersom det inte går att tillverka av usel träråvara.
Om man å andra sidan driver skogsbruket så att man plockar ut sågvirke och låter resten bli kvar i skogen så som de gjorde på 1890-talet då vet vi som har facit i hand att de var på god väg att förstöra skogens genetiska sammansättning när skräpträden fick stå kvar och föröka sig medan de finaste stockträden plockhöggs bort.
Så..... som jag ser det står vi med två misstag bakom oss och för att möta miljöproblemen behöver vi hitta en tredje väg.
Hurudan den är kan jag inte svara på men när jag sätter in skogsbruket i ett större system så får jag i alla fall en del tankar och ideer som jag tycker borde vara värda att fundera på.
1.Jag tror på småskaligt självverksamt skogsbruk. För att då kan skräpet bli ved åt skogsägarens familj och det innebär mindre belastning på den begränsade tillgången på koldioxidneutral energi. Att samla ihop hyggesrester med stora maskiner och köra dem till värmeverk har ju visat sig ge ett väldigt dåligt energinetto. Jag har sett siffror som tydde på att den utvunna värmeenergin närapå gick åt i dieselolja för att utvinna den. Som självverksam småskogsägare vet jag att egenproducerad ved har ett energinetto på minst 80%. Det vill säga för att utvinna värme motsvarande 1000 liter eldningsolja går det åt högst 200 liter diesel och bensin oftast betydligt mindre. Den skillnaden tycker jag att samhället borde utnyttja...... och då blir det självverksamt småskogsbruk.
Samtidigt får man tillgång till eget virke som går att få sågat på bysågen. Det är en bra biinkomst. Se punkt 2.
Våra 4 hektar är i minsta laget men genom att vi även hugger en del ved och vindfällen i andras skog (det är lovligt i Finland) och genom att traktorn är 49 år gammal och även används till annat så går det runt. Fast egentligen tror jag att minimiarealen för bärkraftig verksamhet är ett 6 hektars extraknäck......... och maximiarealen är heltidsarbete på några hundra hektar.
2. En miljömässigt hållbar ekonomi kommer av nödtvång att snurra långsammare. Därför är det en klar fördel när folk har tillgång till biinkomster som egen ved och eget virke som ju minskar behovet av köpevaror. De hjälper till när man är arbetslös någon månad i året under lågsäsong.
3. Skihuspapper behöver vi alla. Andra pappersprodukter också. Fast jag är helt säker på att pappersbehovet för en vanlig familj går att halvera eller rentav dra ned till en fjärdedel. Vi vet sedan förr att det gick bra att köpa dagligvaror som inte var packade i femdubbla förpackningar av plast och papper med så litet innehåll i förpackningen som möjligt. Inte heller behöver vi störtfloden av reklamblad och reklamtidningar som flödar in i postlådorna varje dag. Då minskar behover av papper.
3. Med minskat pappersbehov följer färre massafabriker och mindre behov av massaved.
4. Med mindre behov av massaved kan man lägga om skogsbruket med större inriktning på sågvara av god kvalitet. Som vi alla vet ökar utbytet av sågad vara i förhållande till stockvolymen när skogen blir grov eftersom mindre går i bakan när krökningen inte är lika brant. Skräpträd och skatar ger en del massaved men sågvaror är det primära och efter det kommer brännved åt skogsägaren.
5. Med bättre tillgång på sågvara av god kvalitet kan vi ersätta en del av de energikrävande materialen stål, betong och plast och aluminium med fullgoda hållbara produkter av trä och därmed minska koldioxidutsläppen.
6. När mer trä används i hus och möbler och annat så är koldioxiden bunden där i många år efter att trädet fälldes. Till det kommer en längre omloppstid i skogen som innebär att mer koldioxid är bunden i växande träd enligt punkt 4.
7. Om vi skulle använda det bättre virket till att bygga bättre och hållbarare hus med mycket trämaterial skulle koldioxiden hållas bunden där i större mängd under längre tid. Det skulle ge ökad åtgång på sågvaror och därmed bibehållna eller stigande stockpriser för skogsägarna trots ökad produktionsandel.
Jag satte in numreringen bara för att kunna hänvisa till olika punkter när vi diskuterar. Det här är ingen fastslagen religion utan bara mina tankar och förslag att diskutera från.
Kort information om skogsforum.se