Alternativt skogsbruk, blädning och hyggesfritt
Hyggesfritt affärsmodell?
fre 03 apr 2020, 11:59#635292Specialsortiment handlar i första hand om hur du behandlar stammarna efter att träden fällts och inte om hur träden ser ut. Det är ju inte så att vissa träd per definition ÄR specialsortiment.
fre 03 apr 2020, 12:16#635299Jag tycker ju att om en stam håller kvalitet för ett specialsortiment så ska jag behandla den som en sådan. Annars så har jag apterat vårdslöst.
Nu var det inte apteringen som var min poäng utan vådan av att jaga de värdefullaste träden och lämna resten.
Nu var det inte apteringen som var min poäng utan vådan av att jaga de värdefullaste träden och lämna resten.
Senast redigerad av Skogsola fre 03 apr 2020, 12:19, redigerad totalt 1 gång.
Rottne F12, Volvo EC70, Valtra A75, Kranman P25
Stihl MS 201,241,261,362, RS460,480,490, Jonsered 2253WH
Stihl MS 201,241,261,362, RS460,480,490, Jonsered 2253WH
fre 03 apr 2020, 12:44#635308
Det är en klassisk ingrediens i nästan alla de "alternativa" system som har föreslagits de senaste 150 åren runt om i världen. Det finns en spridd uppfattning om att så länge man inte tar ut för stor andel av träden eller volymen så får man automatiskt "bättre" skogar framöver. Men det finns inga fältdata som stödjer den idén.
Skogsola skrev:Nu var det inte apteringen som var min poäng utan vådan av att jaga de värdefullaste träden och lämna resten.
Det är en klassisk ingrediens i nästan alla de "alternativa" system som har föreslagits de senaste 150 åren runt om i världen. Det finns en spridd uppfattning om att så länge man inte tar ut för stor andel av träden eller volymen så får man automatiskt "bättre" skogar framöver. Men det finns inga fältdata som stödjer den idén.
fre 03 apr 2020, 13:01#635310Modellen hyggesfritt är jag uppväxt med, vad absolut ingen hit.
Tog bort just de träd som borde tas ned, grova och eller övergrova + de som var eftersatta.
Så gick vi över område efter område, högg på vintern och körde ut det på vårkanten. Där låg sedan vältan/vältorna och virkesinköparen kom.
OCH där stod vi med mössan i hand
Virkesinköparen bjöd ett pris - take it or live it. Fick senare veta att de som avverkat betydligt mer självklart? fått ett bättre pris.
Nu gjorde vi allt detta manuellt och räknade inte på kostnaden för avverkning och utkörning, huvudmålet var självfallet ett bra pris men annars var huvudmålet att sköta skogen optimalt - HYGGESFRITT.
Tänker man göra motsvarande idag gäller det att man få "bra" betalt, i alla fall för den fördyrande kostnaden som blir för avverkning och utkörning.
Vem - vilka är villiga att gå med på detta?
Vem vilka efterfrågar specialsortiment, inget som direkt annonseras ut?
Trots att vi bedrivet hyggesfritt fick vi vintern 71 (tror jag) ändå en massa vindfälle och toppbrott ojämnt utspridda över 100 ha, ett evighetsjobb att ta reda på alla dessa 😈
Anmäler jag idag ett avverkningsuppdrag kan jag få ett fast jämnsöverpris/sortiment, bestämd medellängd men inte minst en FAST avverkningskostnad.
Hör jag i förväg med några lokala inköpare vet jag senare hur jag ska bete mig.
Tog bort just de träd som borde tas ned, grova och eller övergrova + de som var eftersatta.
Så gick vi över område efter område, högg på vintern och körde ut det på vårkanten. Där låg sedan vältan/vältorna och virkesinköparen kom.
OCH där stod vi med mössan i hand
Virkesinköparen bjöd ett pris - take it or live it. Fick senare veta att de som avverkat betydligt mer självklart? fått ett bättre pris.
Nu gjorde vi allt detta manuellt och räknade inte på kostnaden för avverkning och utkörning, huvudmålet var självfallet ett bra pris men annars var huvudmålet att sköta skogen optimalt - HYGGESFRITT.
Tänker man göra motsvarande idag gäller det att man få "bra" betalt, i alla fall för den fördyrande kostnaden som blir för avverkning och utkörning.
Vem - vilka är villiga att gå med på detta?
Vem vilka efterfrågar specialsortiment, inget som direkt annonseras ut?
Trots att vi bedrivet hyggesfritt fick vi vintern 71 (tror jag) ändå en massa vindfälle och toppbrott ojämnt utspridda över 100 ha, ett evighetsjobb att ta reda på alla dessa 😈
Anmäler jag idag ett avverkningsuppdrag kan jag få ett fast jämnsöverpris/sortiment, bestämd medellängd men inte minst en FAST avverkningskostnad.
Hör jag i förväg med några lokala inköpare vet jag senare hur jag ska bete mig.
fre 03 apr 2020, 14:11#635330En affärsmodell, helt klart om den är långsiktig...
Svårare att svara på.
Svårare att svara på.
Vedeldande skogsägare, leker med motorsåg på vintern å grävmaskin på sommaren.
fre 03 apr 2020, 18:28#635386@jannee
En metod kan ju utföras på många olika sätt med varierande resultat. Tex finns det ett antal "katastrof" gallringar och slutavverkningar. Inte slutar vi att bruka på det viset för det?
Hyggesfritt betyder inte att bara "plocka russinen i kakan". Det finns flera metoder och filosofier.
Jag tror att grundtanken från företaget jag mötte är att ha en flerskiktad skog med höga värden både natur och virke.
Hur man kommer dit är en annan nöt o knäcka.
En metod kan ju utföras på många olika sätt med varierande resultat. Tex finns det ett antal "katastrof" gallringar och slutavverkningar. Inte slutar vi att bruka på det viset för det?
Hyggesfritt betyder inte att bara "plocka russinen i kakan". Det finns flera metoder och filosofier.
Jag tror att grundtanken från företaget jag mötte är att ha en flerskiktad skog med höga värden både natur och virke.
Hur man kommer dit är en annan nöt o knäcka.
the problem is not the problem the problem is your attitude about the problem
TS
fre 03 apr 2020, 18:56#635389De största missförstånden brukar vara att man underskattar hur långsamt allt går i den typen av skog och att tall inte kan föryngra sig och växa upp om man inte glesar ut så mycket att det blir fröträdsställning. Granplantor ställer om och växer extremt långsamt så fort det börjar bli skiktning. Femtio år för att nå brösthöjd är ett bra riktvärde.
fre 03 apr 2020, 19:30#635399Hur fungerar det rent ekonomiskt för ett sådant företag som har det som affärmodell? och hur fungerar det med t ex pefc eller fsc i "lokala" sågverk? Flyttkostnaderna borde även de bli rätt höga då det ofta är mindre bestånd...
Men är det bara 10 år skogen behöver stå orörd så ja nog borde man kunna hitta kunder ifall man får bra betalt...
Men är det bara 10 år skogen behöver stå orörd så ja nog borde man kunna hitta kunder ifall man får bra betalt...
Skogsvårdsentreprenör i norr
fre 03 apr 2020, 19:31#635400Vänd på det hela och fråga varför har vi frångått hyggesfritt.
Självklart finns det flera typer av skogsägare och de som inte räknar krasst ekonomiskt utan värderar andra värden kan säkert föredra hyggesfritt.
Även på väldigt små fastigheter är det säkert många som INTE värderar sin arbetstid som satsat på hyggesfritt.
Men som samhället i dag fungerar är det ekonomin som styr valen för de flesta av oss.
Finns det någon som helst ekonomisk fördel med hyggesfritt kan det säkert återkomma men inte annars, i alla fall inte i någon större skala.
Själv kan jag inte se någon som helst fördel med hyggesfritt.
En markberedd kalfälla är kanske inte vacker att se på men....
När plantorna väl tagit sig börjar det bli vackert och bättre blir det för varje år som går.
Tillfredsställelsen att röja fram, senare gallra, den skog man själv vill ha är oersättlig.
När förstagallringen är gjord och du går där och plockar svamp är värt mycket
Dessutom blir allt bätre eftersom att åren går.
Som grädde på moset har allt varit effektivt lättskött.
Själv tror jag inte risken för vindfälle är större i en tätsluten homogen granskog än vad den är i hyggesfria skiften.
Det är dessa "förbannande" kantzoner som uppstår när man gör slutavverkningar som kan vara förödande.
Självklart finns det flera typer av skogsägare och de som inte räknar krasst ekonomiskt utan värderar andra värden kan säkert föredra hyggesfritt.
Även på väldigt små fastigheter är det säkert många som INTE värderar sin arbetstid som satsat på hyggesfritt.
Men som samhället i dag fungerar är det ekonomin som styr valen för de flesta av oss.
Finns det någon som helst ekonomisk fördel med hyggesfritt kan det säkert återkomma men inte annars, i alla fall inte i någon större skala.
Själv kan jag inte se någon som helst fördel med hyggesfritt.
En markberedd kalfälla är kanske inte vacker att se på men....
När plantorna väl tagit sig börjar det bli vackert och bättre blir det för varje år som går.
Tillfredsställelsen att röja fram, senare gallra, den skog man själv vill ha är oersättlig.
När förstagallringen är gjord och du går där och plockar svamp är värt mycket
Dessutom blir allt bätre eftersom att åren går.
Som grädde på moset har allt varit effektivt lättskött.
Själv tror jag inte risken för vindfälle är större i en tätsluten homogen granskog än vad den är i hyggesfria skiften.
Det är dessa "förbannande" kantzoner som uppstår när man gör slutavverkningar som kan vara förödande.
fre 03 apr 2020, 19:56#635407
Du har rätt!!
För mig krävdes halva livet att förstå just det du skrev. Tänk om jag förstått det från början.
Lars Lundqvist SLU skrev:De största missförstånden brukar vara att man underskattar hur långsamt allt går i den typen av skog och att tall inte kan föryngra sig och växa upp om man inte glesar ut så mycket att det blir fröträdsställning. Granplantor ställer om och växer extremt långsamt så fort det börjar bli skiktning. Femtio år för att nå brösthöjd är ett bra riktvärde.
Du har rätt!!
För mig krävdes halva livet att förstå just det du skrev. Tänk om jag förstått det från början.
Vedeldande skogsägare, leker med motorsåg på vintern å grävmaskin på sommaren.
fre 03 apr 2020, 19:59#635410
Sånt visste min pappa men han hann inte förklara det innan han dog. Som tur är har jag inte så mycket gammelskog att fjanta runt i och tro att jag gjorde rätt. Men det lilla jag förvaltat skulle ha skördats för 20 år sedan. Då hade jag haft ett bestånd som räntats.
jannee skrev:Vänd på det hela och fråga varför har vi frångått hyggesfritt.
Självklart finns det flera typer av skogsägare och de som inte räknar krasst ekonomiskt utan värderar andra värden kan säkert föredra hyggesfritt.
Även på väldigt små fastigheter är det säkert många som INTE värderar sin arbetstid som satsat på hyggesfritt.
Men som samhället i dag fungerar är det ekonomin som styr valen för de flesta av oss.
Finns det någon som helst ekonomisk fördel med hyggesfritt kan det säkert återkomma men inte annars, i alla fall inte i någon större skala.
Själv kan jag inte se någon som helst fördel med hyggesfritt.
En markberedd kalfälla är kanske inte vacker att se på men....
När plantorna väl tagit sig börjar det bli vackert och bättre blir det för varje år som går.
Tillfredsställelsen att röja fram, senare gallra, den skog man själv vill ha är oersättlig.
När förstagallringen är gjord och du går där och plockar svamp är värt mycket
Dessutom blir allt bätre eftersom att åren går.
Som grädde på moset har allt varit effektivt lättskött.
Själv tror jag inte risken för vindfälle är större i en tätsluten homogen granskog än vad den är i hyggesfria skiften.
Det är dessa "förbannande" kantzoner som uppstår när man gör slutavverkningar som kan vara förödande.
Sånt visste min pappa men han hann inte förklara det innan han dog. Som tur är har jag inte så mycket gammelskog att fjanta runt i och tro att jag gjorde rätt. Men det lilla jag förvaltat skulle ha skördats för 20 år sedan. Då hade jag haft ett bestånd som räntats.
Vedeldande skogsägare, leker med motorsåg på vintern å grävmaskin på sommaren.
fre 03 apr 2020, 20:05#635413Bästa kantarellställen hittar man absolut inte i gammelskog. Dom plockar man i ca 30 årig blandskog, gärna i sydsluttning. Ibland lurar dom en och finns i massor på "fel"plats.
Vedeldande skogsägare, leker med motorsåg på vintern å grävmaskin på sommaren.
Hej Gäst! Jag heter Fredrik och driver denna sajt. Jag skulle gärna vilja tipsa dig om hur du kan få ut mer av skogsforum. Klicka på de knappar som passar dig här intill (minifönster öppnas).