Dokumentet är på 81 sidor och finns för nedladdning i PDF-format nedan.
Att kalla sorteringen av virke för krånglig kan vara dagens understatement, lägger man förutom kvalitetsklasser också till hållfasthetsklasser så blir det än värre. Och då har vi bara tagit upp den sågade varan. Innan sågning så klassas timmerstockarna i olika klasser.
Något som kan förbrylla en aning är ingressen i dokumentet. Där står att i de nordiska länderna tillverkas sågat virke av furu (Pinus sylvestris) och gran (Picea abies). Det känns lite snävt, eller? Varför nämns inte löv eller för den delen lärk eller contorta?
Visst, 98% är kanske gran och tall men som branschorganisation får man inte glömma bort de andra träslagen.
I dokumentet finns annars väldokumenterat om alla kvalitetskrav, postningsmönster med förklaring om vad som är en bak, en bräda och en planka. Vidare alla fel som kan finnas i den färdiga trävaran och vilken klass den i så fall faller under.
Kvalitetsklasserna som tas upp i dokumentet är OS 1, OS 2, OS 3, OS 4, Kvinta (5), Utskott (6) och Klass 7. Detta är inte EU-standard utan den kvalitetsklassning man istället kan se i en byggvaruhandel är G4-X.
Översatt blir det ungefär:
OS 1 - Ingen
OS 2 - Ingen
OS 3 - G4-0
OS 4 - G4-1
Kvinta - G4-2
Utskott - G4-3
Klass 7 - G4-4
Den vanligaste kvaliteten i våra bygghandlar är G4-3 och blir då översatt till Utskott.
Denna kvalitetsklass får inte blandas ihop med hållfasthetsklassen C14 - C40. Troligtvis finns det reglar i C14 som håller kvalitetsklass G4-3 medans ex C24 troligtvis håller G4-1 eller därikring.
Ganska intressant annars att en regel G4-3 får innehålla 30% fast röta mätt i sidans yta och även djupgående röta.
Här kan du läsa hela kompendiet: https://www.svenskttra.se/siteassets/6- ... ng2020.pdf
MvH Fredrik (tidigare admin@skogsforum). Rapportera virke i vår nya virkesrapport! Det finns inga dumma frågor! Var med och diskutera skog!
Kort information om skogsforum.se