SKOGSFORUM ARTIKEL 

  Gallring

Gallringskatastrofen i den Svenska skogen?

98 inlägg 38877 visningar 30 följer Svara, dela mm...   
Användarvisningsbild

Gallringskatastrofen i den Svenska skogen?  ARTIKEL

Fredrik Reuter  
#599677 På trettio år har virkesuttagen i Götalands förstagallringar ökat med knappt 70%, detta då snittuttagen enligt Riksskogstaxeringen var 45 kubikmeter per hektar 1989 och vid senaste mätning låg uttaget på 75 kubikmeter per hektar (skogskubikmeter).

Kontentan av detta kan enligt simuleringar bli att gallringsuttaget per hektar är upp till 50% för stort idag mot vad det borde vara för optimal virkesproduktion.

Diagram för gallringsuttag finner du en bit ner här i texten.

Men virkesförrådet ökar ju i Sverige?
Ja, på grund av effektivare skogsskötsel under hela 1900-talet, ett ändrat klimat och förädlade plantor så växer det så det knakar i Svenska skogen. Problemet är att slutavverkningsskogen skulle kunna innehållit 40% mer virkesvolym och detta kan då till stora delar bero på för höga uttag i våra gallringar. Svenskt skogsbruk spelar hockey utan skridskor för de såldes innan matchen började. Med andra ord, det går men det är långt ifrån optimalt och den stora förloraren är skogsägaren som tappar stora intäkter genom lägre volymer i den åtgärd som ger störst intäkt - föryngringsavverkningen, eller slutavverkningen som det också kallas.

Som lök på laxen står EU och knackar på och undrar varför vi inte har större kolsänka i Sverige, också här kommer skogsägaren troligtvis sitta med Svarte Petter.

Varför har ingen sagt något?
Jodå, tyvärr har scenariot funnits svart på vitt hela tiden, dock har det inte fokuserats på ämnet. Redan 1998 varnade Skogsstyrelsen genom Meddelanderapport Nr 1/98 där de gör en analys av hur den nya Skogsvårdslagen som trädde ikraft 1994 påverkat skogen. I rapporten står klart och tydligt bland annat att närmare hälften av gallringarna som utförts av storskogsbruket har för stora uttag, att gallringar utförs för sent och att ojämna och för stora uttag är ett problem. Anledningen anser Skogsstyrelsen då vara att större uttag ofta höjer nettot i gallringen och att de tidigare gallringsföreskrifterna har ersatts med allmänna råd i nya Skogsvårdslagen.

Observera nu att detta skrevs redan 1998, då hade vi enligt uttagskurvan här i tråden ganska låga uttag i gallringarna, det har eskalerat sedan dess, trots rapportens varningar!

Text från rapporten Nr 1/98:

Tidigare fanns regler om skyldighet att i vissa situationer gallra skog med hög täthet. Dessutom fanns detaljerade föreskrifter och allmänna råd som angav krav på hur gallringen skulle utföras med avseende på gallringsstyrka, skador och stickvägsareal för att anses främja skogens utveckling. I nuvarande skogsvårdslag finns inga bestämmelser för att kräva en gallring. Kraven på utförandet av gallringen uttrycks i mer allmänt hållna råd om trädens fördelning över arealen, lägsta volym efter gallring och begränsning av skador. Omfattningen på gallring styrs huvudsakligen av efterfrågan på virke och gallringens lönsamhet. Av särskild vikt för ett bestånds framtida utveckling är att den första gallringen görs vid rätt tidpunkt.


I rapporten “Kunskapsplattform för skogsproduktion”, Meddelande 1/2016, också från Skogsstyrelsen finns analyser och data, främst från 2013 och fram till 2016. Håll i dig nu!

Redan i inledningen under kapitlet gallring i rapporten ovan skriver författarna att de ser en trend att gallringar utförs för sent och vid för höga beståndshöjder. Förutom att det höjer risken för stormfällning så ökar också risken för höga uttag.

Vidare kan vi se data från Riksskogstaxeringen i dokumentet som faktiskt visar på att vi flera år under nutid höggallrat skogen i förstagallringen. Höggallringen har i princip alltid varit big no-no men tydligen så är vi och nosar därikring. Hursom så var det längesedan det i snitt var modesta låggallringar - de så kallade “kvalitetsgallringarna” eller den likformiga gallringen som den per definition kallas, är vanligast de år som inte höggallring är det.

1576078575_gallringskvot-sodra-sverige-diagram.jpg


Går vi vidare i rapporten kan du se diagram som visar medelhöjder vid första- och senaregallring per landsdel. Devisen, till och med från skogsindustrin, är att förstagallringen ska utföras när beståndet har en medelhöjd på mellan 12 till 14 meter. För Götaland så bröts 15-metersgränsen redan år 2000!

1576078575_medelhojd-gallring-riksskogen.jpg


Uttag i gallring över tid
Här nedan ser du färsk data som Skogsforum beställt av SLU Riksskogstaxeringen som visar uttag i första- och senaregallring över tid, från när mätserien började 1989 till 2015. All data är glidande femårsmedel. Och det är här vi kan knyta tillbaka till inledningsstycket - uttagen i förstagallring har ökat med som mest knappt 70% (Götaland) sedan 1989.

1596019516_gallringsuttag-norrland-forsta-senare-gallring.jpg

1596019516_gallringsuttag-svealand-forsta-senare-gallring.jpg

1596019516_gallringsuttag-gotaland-forsta-senare-gallring.jpg

1596019516_gallringsuttag-riket-forsta-senare-gallring.jpg


Röjningsberget ökar gallringsuttaget
Det är lätt att lägga ihop 1 och 1, röjer man inte så kommer gallringsskogen att innehålla mer kubikmeter när skördaren står på vändplan. Så är det, men det viktiga är att titta på vad expertisen säger (i Skogsstyrelsens Meddelande 1/2016):

Det är viktigt att se första gallring i ej röjda, eller svagt röjda bestånd (så kallade konfliktbestånd) i huvudsak som en skogsvårdande åtgärd, för att restaurera beståndet. Det innebär att låggallra, med ett svagare uttag än om beståndet varit röjt, för att så många kvarvarande stammar som möjligt ska ha tillräcklig grönkrona för att kunna reagera på utglesningen i beståndet och klara snöbrottsrisken. Det betyder att avverkningen, som visserligen kan resultera i ett relativt stort uttag uttryckt i ton biomassa per hektar, kommer att bestå av träd med liten till mycket liten medelstam och därför vara kostsam.

Sett ur ett skogligt perspektiv så kan man alltså inte säga att det är berättigat med volymökningen i gallringsuttaget, även om vi inte röjt, för man måste vara försiktig med konfliktbestånden.

§10 kurvan
Skogsvårdslagen har den såkallade §10 kurvan (paragraf-tio-kurvan) som ska gälla som krav att inte för stora uttag görs i skogen vid avverkning. Problemet är bara att kurvan är så erbarmligt lågt satt att man kan jämföra det med att för att komma under den så är det som att åka fast för fortkörning på en motorväg - med cykel.

1576078575_paragraf-10-kurvan-skogsvardslagen.jpg


Skjut inte pianisten!
Innan någon skuld utdelas så är det viktigt att säga - skjut inte pianisten. I detta fall är pianisten skogsentreprenören och/eller skördarföraren. I samband med att vi granskade detta ämne så pratade vi också med flertalet skogsentreprenörer varav samtliga vill vara anonyma. Många vittnar om att uttagen är för stora och anledningen till detta är inofficiella, muntliga råd från virkesköparen.

Vi har hört berättelser från gruppen ovan om att virkesköpare vid besök i skogen anser att de tagit för lite och för klent, något som ger en dyrare avverkning och mindre volym. Rådet är då att “gå på grövre”. Liknande berättelser finns om att lägga vägar där skogen är extra tät för att på detta vis få med sig extra volym. Det som är skrämmande är att några av berättelserna handlar om så kallade inspektorer som jobbar på en skogsägarförening.

Jag är fullkomligt övertygad om att maskinförarkåren och skogsentreprenörerna vill göra ett så bra jobb som möjligt mot slutkunden, alltså skogsägaren. Tyvärr gör den pressade vardagen och de informella instruktionerna att jobbet kanske inte alltid blir i symbios med slutkundens önskan, så, skjut inte pianisten!

Stämmer data från Riksskogstaxeringen?
Detta är en berättigad fråga och naturligtvis en fråga vi ställt oss ett antal gånger i samband med granskningen inför denna tråd. Det finns givetvis nackdelar med provytor (fasta och slumpade) och risken är att de kanske inte speglar den generella skogen. Men det finns ändå evidens för att datan ändå inte är helt fel, snarare att den kanske stämmer ganska bra:

Skogsentreprenörernas och maskinförarnas åsikt. Det verkar råda konsensus att det gallras för hårt.
Laserdata som bland annat finns på “Skoglig grunddata” på Skogsstyrelsens kartverktyg. Här verkar virkesförrådet i vissa jämförda gallringsbestånd vittna om att gallringarna är för hårda.
Vi har gjort egna mätningar, bland annat när vi testade Arboreal och Katam apparna för beståndsmätning. Det är förvånansvärt många gallringar som är mycket hårt gallrade.
Våra Gallringsdagar säger allt. Majoriteten av besökarnas spontana uttalande om gallringsområdena har varit “har de ens gallrat här”. Man är van att se glesare gallringsskog.
Storskogsbruket säger själva till Skogsstyrelsen (ref Meddelande Nr 1/2016) att för hårda uttag är ett problem som är svårt att komma till rätta med.

Men det kanske mest uppenbara torde vara att Tyskland har gått om oss i virkesförråd, Tyskland har halva skogsarealen fast ändå större virkesförråd än Sverige. Snittvolymen per hektar är 330 m3f/ha - dubbelt upp mot oss (Ref: Skogsnationen Tyskland nu ikapp Sverige? ).

Varför har det blivit såhär?
Ja, varför har det blivit såhär? Troligtvis har du räknat ut det redan när du kommit såpass långt i texten, men en stor orsak är den nya skogsvårdslagen som driftsattes 1994. Den nya lagen är mycket mer liberal och kanske också anledningen till att Skogsstyrelsen slutade att göra egna gallringsuppföljningar 1997.

Ytterligare en orsak är att skogsägaren vill ha ett netto på gallringen. Då är det lätt att vänta några år och låta beståndet växa till sig, problemet då är att det är mycket lätt att ta för mycket för att få det fint för “köttögat”.

En tredje parameter är Sveriges fokus på fiber, alltså massa och massaved. Skogsindustrins “hjärta” har de senaste decennierna varit massafabrikerna. Sågverken har å andra sidan behandlats smått styvmoderligt när de inte kan visa lika höga vinstmarginaler som massabruken och detta smittar av sig ända in i gallringsskogen.

Är det så farligt då?
Tja, det beror på hur man ser det. Men ur ett skogsägarmässigt, ekonomiskt, perspektiv så är risken överhängande att man tappar stora intäkter genom mindre sågtimmervolymer i slutavverkningen, detta har vi skrivit om i tråden Varför tappar skogsägare 20% av intäkten i slutavverkning?.

Ekonomin brukar väga tungt så det borde finnas incitament att få till bättre gallringar. Något som (tyvärr) kan verka förmildrande här är att de hårda gallringarna gör att stormfällningarna ökar, kanske också rötrisken hos främst gran. Ett sådant påverkat skifte är det enkelt att döma ut när man vandrar runt med virkesköparen och slutavverkning sker i förtid. Det finns alltså en risk att man får en dold förskjutning av slutavverkningsåldern och detta i sin tur gör att man som skogsägare målar in sig i ett hörn där man måste slutavverka alt gallra med bra netto för att klara ekonomin.

Att då ställa om till gallringar som inte ger lika stora intäkter OCH dessutom hålla på slutavverkningsskogen gör att intäkterna under en period blir låga. Finns ingen höjd för detta får man ett självspelande piano som kommer sätta skogsägarens årliga intäktsbas för en lång tid framöver.

Katastrof är det väl ändå inte?
Att tappa 20% av intäkten i slutavverkning kan nog vissa kalla närapå katastrof. Men oavsett så finns det andra risker med gallringsuttagen och de kan visa sig fortare än vi anar.
Oavsett vad man själv tror och tycker om klimatet så har våra makthavare enats om att något måste göras. Här spelar skogen en stor roll i att binda koldioxid.
Vår bedömning är att i detta fall EU, aldrig kommer ha några bekymmer med trakthyggesbruket som bedrivs i Sverige, detta så länge majoriteten av den avverkade skogen blir långlivade slutprodukter, med andra ord - trävaror till ex hus.

Men i tråden På liv och död med EU:s taxonomirapport om skogen ser vi redan nu tecken på att EU kommer att fokusera på att kolinbindning i skog ska bli så bra den kan bli. Problemet här blir att gallringen nästintill till 100% ger massaved som blir till massa som blir till ex hushållspapper. Över hälften av den koldioxid som bundits upp i massaveden eldas upp i sulfatbruket och hushållspappret har en kort livslängd. Med andra ord; gallringsvirket är troligtvis inte lika klimatsmart som slutavverkningsvirket.

Här har också EU troligtvis identifierat Sveriges gallringar och som du kan se i bilden nedan (som är från länken ovan) så avverkar vi redan tillväxten i Götaland.

1576078575_harvesteing-intensity.jpg


Anledningen till att vi avverkar tillväxten i Götaland beror till stor del på gallringarna, detta då gallringsvolymen växlar mellan 30 - 40% av den totala avverkningen. Södra skogsägarna presenterade siffror på Gallringsdagarna ifjol som visar att gallringsvolymen på (troligtvis) medlemmarnas egna fastigheter överstiger volymen från slutavverkning, se bilden nedan från seminariet som ett exempel då medlemsskogarna inte representerar all skog i Götaland.

Kontentan blir att man kan se dagens gallringar som riskprojekt som genererar mindre intäkter för skogsägare över en omloppstid och väcker frågor inom EU. Tillsammans kan ordet katastrof nämnas om skiten skulle träffa fläkten.

1576078576_sodra-avverkning-seminarie18.jpg


Vad kan vi göra åt detta?
Om vi ska värna om landsbygden och utveckla det Svenska skogsägandet till det bättre så måste troligtvis något göras. Risken finns annars att ex EU ser igenom våra försök att beskriva vår förträfflighet i skogen och den dagen kan definitivt ställa saker på sin spets.

Vi ska definitivt fortsätta gallra skogen men gallra den tidigare och med mindre uttag. För att detta ska kunna gå så måste skogsägarna ställa krav, något som också singlar ner till skogsentreprenörerna och deras ersättning. Maskinförarna finns redan där, skogsmaskinerna lika så. Kunskapen i maskinförarledet finns också. Det handlar om ändrade direktiv och en ersättning baserad på dessa nya direktiv. Inte om att gallra senare och öka uttagen för att ersättningen även ska räcka till entreprenörer och skogsägare.

I all enkelhet; förstagallra under 14 meters höjd, kör man med stickvägsgående skördare och 20 meter mellan vägarna så ska man max gallra ur 300 träd per hektar i all skog som inte är väg, annars är man troligtvis över uttagen i mallen om det är en normalt röjd gallringsskog. Är det bra bonitet så räcker det kanske med denna gallring.

Det handlar inte ens om maskintyp eller gallringssystem. Det enda man skulle kunna diskutera är att framtidens skördare i så fall blir mer renodlade slutavverknings- eller gallringsskördare. För stickvägsgående gallringsskördare så bör kanske kranlängden ökas och aggregaten minskas i storlek och vikt.

På ett sätt skulle man kunna se detta som att det skulle kunna finnas fyra vinnare med detta; skogen, skogsägaren, skogsentreprenören/föraren och maskintillverkaren.Förlorare i det korta perspektivet är massabruken, de kanske måste börja öka importen och även minska sin vinstmarginal från säg 30% till 20%. Men, som vi skrivit om tidigare, på sikt finns fem vinnare då en skev marknad på sikt oftast bara har förlorare.

Skogsstyrelsen kanske skulle få i uppdrag att återstarta sin gallringsinventering? Inventeringen görs idag av virkesköparna men av någon outgrundlig anledning finns aldrig resultaten för öppen beskådan.

Sammanfattningsvis så bör något göras och det är brummet från gräsrötterna tillsammans som kan få saker i rullning. Därför får du gärna dela med dig av denna artikel, sprida den till nära och kära och givetvis diskutera här i artikeln. Hittar du några fel är du välkommen att höra av dig, trots digert arbete med detta så är det så omfattande att det kan smugit in sig fel.

Mer i ämnet finns i trådarna Varför tappar skogsägare 20% av intäkten i slutavverkning? och Alldeles för låga slutavverkningsvolymer.

Edit: Tyvärr gav oss SLU fel data vid publiceringen av denna artikel. Anledningen till felet var enligt SLU att man bytte skattningsmodell 1997 och data före 1997 måste behandlas annorlunda än dito efter 1997. Kontentan är att uttagssiffrorna mellan 1989 och 1996 är ändrade sedan första publicering. På de ställen i texten där detta påverkats har vi ändrat fakta.



   TS
Malwa skogsmaskiner för gallring
Användarvisningsbild

Re: Gallringskatastrofen i den Svenska skogen?

halvproffs  Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#599682 Är det någon som blir förvånad? Det är ju det som iste och jag poängterade i tråden 20% i förlorad avverkningsvolym.
Det som är bra med bolagsgallringara är att du kan skjuta en älg på 400m utan att träffa ett träd 😉

Avatar Fallback

Re: Gallringskatastrofen i den Svenska skogen?

isteskog  
#599687 😀 😀

Avatar Fallback

Re: Gallringskatastrofen i den Svenska skogen?

boksson  
#599699 Kan skriva under på att vägar dras i de mer timmerrika delarna. Rätt irriterande faktiskt.

Användarvisningsbild

Re: Gallringskatastrofen i den Svenska skogen?

Vedproducent  
#599703 Trenden har ju varit åt fel håll i många år. Det är alldeles för stora maskiner i gallringarna. Det börjar ju bli ett större och större intresse för små maskiner. Det är ju bra men var är maskinerna för den stora massan? En skotare tex. som Minibrunetten på 80-talet som lastade 7500 kg och totalvikt lastad ungefär samma som John Deeres minsta skotare 910 väger tom.

Så jag håller inte med om att maskinerna finns i dag som det skrevs. Inte för den stora massan. Ingen av dom största maskintillverkare har ens en skotare anpassad för en vettig gallring. Ja det är faktiskt så illa.

Användarvisningsbild

Re: Gallringskatastrofen i den Svenska skogen?

Göt  
#599708 Är väl kanske så ur ett skogsägarperspektiv är att man vill få ut pengar, när man tar ut skogsköparen, och därför gör man större uttag för att få ett högre netto. Har sett andra köpare som ser till att försöka få med lite slutaverkning när man gallrar så man inte får ett negativt resultat på gallringen. Och med det kan göra ett normalt uttag i gallringen. Så i slutändan så kanske det är vi skogsägare som är problemet....Var väldigt mycket klagande en period på skogsköparna när gallringarna gjorde att kunden nästan blev skyldig på kuppen...

Avatar Fallback

Re: Gallringskatastrofen i den Svenska skogen?

bengt.a  Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#599712 Kan inte något om grundytor m.m. Förstagallringen ska väl knappt ens gå jämt upp, jag vill då ha träd till timmer kvar i en andragallring, och definitivt m3 kvar i slutavverkning.

Avatar Fallback

Re: Gallringskatastrofen i den Svenska skogen?

hardman  
#599733 Skippa första gallring och gör en hård sista röjning i stället.
De funkar fint för egen del.
Tycker de är vansinnigt att dra in stora maskiner i en första gallring.
Men det är min åsikt.

Avatar Fallback

Re: Gallringskatastrofen i den Svenska skogen?

Mangan  Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#599740 Gallringsfritt? Jo, det är billigast och ger högst volym i slutavverkningen! Och mest natur och miljövänligt, inga körskador i gallring, inga maskiner som förstör.

Avatar Fallback

Re: Gallringskatastrofen i den Svenska skogen?

marcus1  
#599743 Problemet är ej om man använder sig av en beståndsgående eller en mellanstor skördare det är uttaget samt skotaren storlek som är problemet.
En olastad gallrings skotare har blivit dubbelt tyngre på de sista 20 åren.
En annan orsak är många markägares vilja att åtgärden skall ge pengar och inte har tid att vänta tills bestånden är fullväxta, det i kombination med massaindustrins intresse för massaved så blir slutresultatet detta, samma som att pissa i byxorna.... .

Avatar Fallback

Re: Gallringskatastrofen i den Svenska skogen?

Axl  
#599759 Det är mycket skylla ifrån sig här. Kunden har alltid rätt, gör man som skogsägare en tydlig beställning så lär man få skogen gallrad som man vill. Om man däremot skippar röjningen och den enda gallringsinstruktion man ger är att det inte får kosta något så lär uttaget bli för högt.

Användarvisningsbild

Re: Gallringskatastrofen i den Svenska skogen?

Vedproducent  
#599770
Axl skrev:Det är mycket skylla ifrån sig här. Kunden har alltid rätt, gör man som skogsägare en tydlig beställning så lär man få skogen gallrad som man vill. Om man däremot skippar röjningen och den enda gallringsinstruktion man ger är att det inte får kosta något så lär uttaget bli för högt.

Absolut så ligger största ansvaret på skogsägaren. Gäller att bevaka sina intressen.

Avatar Fallback

Re: Gallringskatastrofen i den Svenska skogen?

Hugin  
#599833 Tack, Fredrik!

Logiskt, väl (ny-)tänkt, analyserat och välformulerat! En röst som hittills varit alltför svag och inte ens förstådd av producentledet (= skogsägarna) utifrån ett skogsägarperspektiv. Allt i förhållande till den, motsatt, starka massaindustrin (förmodligen också utan baktankar, men styrd av sina ekonomiska strävanden?).

Här har du verkligen "vänt på kuttingen" och får oss, förhoppningsvis, att tänka till och överväga att tänka nytt ... !

Avatar Fallback

Re: Gallringskatastrofen i den Svenska skogen?

Chainsaw Charlie  
#599835 Faktum är att det har gallrats för hårt på gallringsdagarna också. När man även med små maskiner kommer under 20 m²/ha i grundyta efter gallring så blir det tillväxtförluster.

Men det finns entreprenörer där ute som gör försiktiga uttag och lägger vägarna i naturliga luckor. Innan man låter en okänd entreprenör gallra får man väl titta på en gallring denne har gjort tidigare och bilda sig en egen uppfattning.

Användarvisningsbild

Re: Gallringskatastrofen i den Svenska skogen?

Uvskogen  Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#599848 Så intressant och lärande tråd! :-bd

Finns en hel i den som talar för ett utökat användande av små maskiner i tidiga gallringar. Försiktig första gallring som man sen kan komplettera med enstaka "veduttag" fram till avverkning. Tror också på att har man möjlighet att dra ut på den i tid, gör det. Då hinner man tänka efter, efterhand.

För egen del så har jag accepterat att lönsamheten och likviditeten i skogen kommer vid avverkningen, i bästa fall. Ungefär som med grönsakslandet. Däremellan får man glädjas av tillväxten av skog och värde kombinerat med enstaka smakprov. :smile:
Intressant vore att få veta från "bankfolk" vad som värderas högst, en försiktigt gallra skog eller en maximalt gallrad enligt exemplen ovan? Kan en skog med stor volym på tillväxt ges högre värde? Kan man i så fall belåna den högre och placera pengarna till högre avkastning än räntan? Då kan man få ett "netto" den vägen kanske.

Fredrik Reuter
Hej Gäst! Jag heter Fredrik och driver denna sajt. Jag skulle gärna vilja tipsa dig om hur du kan få ut mer av skogsforum. Klicka på de knappar som passar dig här intill (minifönster öppnas).