Den statistik som finns över virkesvolymer och lager redovisas månader eller t o m årsvis i efterhand och den är dessutom behäftad med stora kvalitetsbrister och banala fel. Uppgifter om verkliga virkespriser saknas dessutom helt. Hur kan det vara så?
Låt oss först reda lite bland de olika datakällorna som finns för det svenska virkesflödet.
Edit: Tråden uppdaterad 30/9 där det korrigretats att SDC inte längre existerar som en organisation utan nu fullt ut ingår i Biometria.
SCB
Den svenska statistikmyndigheten har som ansvar att presentera viktig statistik. Däribland statistik över årlig avverkning samt lager av rundvirke. SCB presenterar även export- och importsiffror. SCBs uppgifter kommer dock mestadels från andra myndigheter och när det gäller skogen så är det Skogsstyrelsen som har ansvar för att sammanställa statistiken.
Skogsstyrelsen
Skogsstyrelsen sammanställer med hjälp av olika källor statistik för den årliga netto- resp bruttoavverkningen samt import och export av rundvirke liksom lagerförändringar. När det gäller virkespriser redovisas endast priser för leveransvirke men de omfattar inte mer ca nio procent av den svenska virkesmarknaden idag. De viktigaste källorna för Skogsstyrelsens virkesstatistik har varit data från SDC (mer om dem längre ner) samt enkätdata från virkesförbrukande industri.
Nettoavverkningen räknas fram “baklänges” genom att man utgår från skogsindustrins, d v s massaindustri och sågverk, totala virkesförbrukning under ett år. Dessa uppgifter har kommit från SDC men numera från Biometria (se nedan). Därifrån drar man (eller lägger till) nettot av import/export och nettoförändringen av virkesklagren som Skogsstyrelsen själva uppskattar via egna undersökningar.
Export/importuppgifterna kommer från SCB. I balansräkningen ingår även en uppskattning av uttag av brännved/energived för husbehov eller avsalu. Den uppskattningen kommer från Energimyndighetens undersökning (2013) “Produktion av oförädlade trädbränslen”. (Det här är i stort sett det enda virke som inte passerar någon virkesmätning.)
Med hjälp av alla dessa uppgifter får man fram hur mycket av industrins förbrukning som kom från den svenska skogen, även kallat nettoavverkningen. När man väl har nettoavverkningen räknar man sedan, med hjälp av data från Riksskogstaxeringen, fram den s k bruttoavverkningen. I den ingår utöver nettoavverkningen även sådant som lämnats i skogen som röjningsved och toppar.
Riksskogstaxeringen/Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU)
Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, genomför ända sedan tidigt 1920-tal en återkommande skogsinventering som kallas Riksskogstaxeringen. Den görs både med slumpmässigt utlagda och med fasta provytor. Där mäter man det mesta som går att mäta i skogen, bl a utförd avverkning.
Avverkningsberäkningarna görs med ett utökat antal provytor. Med hjälp av stubbinventeringar kan man bedöma avverkningsår, trädslag och diameter och sedan med hjälp av annan beståndsdata och formler räkna fram den avverkade volymen. Man bedömer också vilken typ av avverkning det handlar om. Slutavverkning, gallring eller övrig avverkning.
Riksskogstaxeringens säsong räknas mellan knoppsprickning till knoppsprickning. Alltså en 12-månadersperiod från april/maj ena året till april/maj nästa år. Riksskogstaxeringens data brukar ofta också redovisas i glidande tre- eller femårsmedelvärden. D v s genomsnittet för de tre eller fem senast uppmätta säsongerna.
SDC/Biometria
SDC står för Skogsbrukets DataCentral och det har varit landets inmätningsföreningars gemensamma dataföretag. Sedan 1 januari 2019 gick SDC upp som en integrerad del i inmätningsorganisationen Biometria. Biometria bildades i fjol när de kvarvarande regionala inmätningsföreningarna gick samman och Biometria ansvarar nu för hela inmätningen och redovisningen. SDC har innan dess sedan lång tid tillbaka varit den enda aktören som hanterat och redovisat inmätningsdata för den svenska virkesmarknaden. Man kan grovt förenklat säga att inmätningsföreningarna har mätt (med hjälp av virkesmätare och mätutrustning) och SDC har registrerar hanterat och redovisat all data till säljare och köpare. Idag utförs hela uppdraget av Biometria. Här nedan skriver jag Biometria/SDC som ett samlande begrepp för både nutid och det förflutna.
Syftet med de svenska inmätningsföreningarna var att de skulle vara en oberoende part där virkesköpare och virkessäljare var lika starkt representerade. Idag har det dock skett en förskjutning så att köparna i praktiken har en starkare position. Läs mer om det i tråden Virkessäljarna har inte 50% röster i Biometria
Skördardata
En källa till data över avverkad skog är den skördarmätning som görs av alla träd som avverkas med maskiner. Kanske 95% av all avverkning i Sverige idag. I Finland använder man skördarens data direkt som virkesmätning och som underlag för betalning till skogsägaren. I Sverige har det arbetssättet ännu inte slagit igenom men alla större virkesköpare använder skördarnas (och skotarnas och lastbilarnas) data i sin övervakning av virkesflödet. Här har man verkligen koll på avverkningsutfall i realtid.
Stora skillnader mellan Skogsstyrelsen och SLU
Mot bakgrund av att metoderna är olika är det kanske inte så konstigt att det skiljer mellan Skogsstyrelsens data över netto/bruttoavverkning och Riksskogstaxeringens motsvarande siffror. Skogsforum har uppmärksammat skillnaderna tidigare i bl a tråden Olika avverkningssiffror från Skogsstyrelsen och SLU
Skogsstyrelsen har uppmärksammat problemet och de skriver bl a i årets rapport “Bruttoavverkning 2017 och preliminär statistik för 2018” att:
“Under hösten 2019 kommer Skogsstyrelsen och Riksskogstaxeringen att göra en gemensam kvalitetsstudie över våra respektive bruttoavverkningsmodeller. För Skogsstyrelsens del handlar det framför allt om att gå igenom de olika källor vi använder för att få en bättre uppfattning om deras kvalitet och i slutändan kvaliteten på vår statistik över bruttoavverkningen.”
Trots att SLU/Riksskogstaxeringen verkligen mäter stubbarna samt har ett statistiskt stort underlag för att få vettiga siffror på riksnivå har Skogsstyrelsen, i alla fall tidigare, hävdat att deras siffror är säkrare.
Stora eftersläpningar
Det tar lång tid för både Skogsstyrelsen och SLU att redovisa aktuella siffror. Skogsstyrelsen fastställde nu i augusti 2019 de slutliga siffrorna för 2017 samtidigt som man lämnade preliminära siffror för avverkningsåret 2018. När det gäller Riksskogstaxeringen är de senaste uppgifterna man kan få där från säsongen 2017/2018 (12-månadersperiod från knoppsprickning till knoppsprickning).
Allt virke mäts av Biometria
Nu är det inte bara massaved och timmerstockar som körs från skogen till massabruk och sågverk som mäts av Biometria. Nej, de mäter in näst intill allt virke som hanteras inom skogsindustrin. En del volymer mäts flera gånger. Som t ex massaved som mäts för att läggas på terminal kan mätas in en gång till när det kommer in till bruket. Biometria mäter troligen också in det mesta av importvirket som den svenska industrin använder.
Biometria/SDC mäter inte bara rundvirke som massaved och timmer utan de mäter även flis. Som t ex bränsleflis och s k sågverksflis. Jag vill hävda att det i Biometrias/SDCs databaser finns perfekt realtidsinformation om det mesta av det svenska virkesflödet. Data om såväl volymer som pris och sortiment. Det här är uppgifter som skulle kunna redovisas flera gånger per år om Biometrias/SDCs ägare bara ville. Den här typen av redovisning finns sedan årtionden nämligen i våra båda grannländer Norge och Finland. Där redovisas både virkesvolymer och priser per sortiment och för olika regioner. Månadsvis!
Norge redovisar avverkning och pris per månad
I Norge mäts virket av Norsk Virkesmåling vilket motsvarar Biometria i Sverige vad gäller uppdrag och ägarskap. Virkestatistiken sammanställs sedan av det statliga Lantbruksdirektoratet, som jag skulle gissa är en kombo av Jordbruksverk och Skogsstyrelse om man jämför med Sverige.
Uppgifterna i Norge baseras på inmätningsdata av allt rundvirke utom brännved och de redovisas månadsvis. Man kan t ex redan nu (25 september) se volym och priser för augusti månad 2019.
Den norska redovisningen innehåller som sagt inte bara volymer utan även priser. Enligt Lantbruksdirektoratet redovisas priserna t o m inkl ev premier.
Volym per köpare och fylke (län)
Det går att få ut månadsvis statistik per fylke där man kan se varje köpare och hur stora volymer varje företag har mätt in. Dessutom kan man ladda ner excelfiler med en massa intressant information. Månadsvis redovisas t ex inmätta volymer och priser per sortiment fylkesvis. Det enda man inte verkar kunna göra är att koppla virkespris till köpare och det kan ju vara en rimlig integritetsfråga.
Motsvarande uppgifter finns ända nere på kommunnivå men dessa uppgifter uppdateras årsvis.
Öppen virkesredovisning även i Finland
Precis som i Norge så har man sedan decennier tillbaka en transparent redovisning av virkesmarknaden i Finland. I alla fall för de virkesvolymer som kommer från privat skog och det är ca två tredjedelar av hela den finska avverkningen.
Både volymer och priser redovisas månadsvis. Per sortiment och leveransform och geografiskt uppdelat. Sedan 1 januari 2015 är det den statliga institutionen och myndigheten Naturresursinstitutet (LUKE) som sammanställer uppgifterna. Tidigare var det skogsforskningsinstitutet Metla som redovisade data över finsk virkesmarknad.
I Finland finns ingen central virkesmätningsorganisation utan de finska uppgifterna samlas in från de finska skogsindustrierna som alla har avtal med LUKE om vilka uppgifter som ska sammanställas och hur ofta de ska levereras. Tre veckor efter månadsskiftet finns detaljerade, aktuella volym- och prisuppgifter att ta del av på LUKES sajt. En och en halv månad efter årsskiftet presenteras detaljerade uppgifter från hela det gångna året.
Här kan ni se och söka i den finska virkesstatistiken.
Varför saknas transparent virkesdata i Sverige?
Många länder har uppenbarligen en öppen redovisning av volymer och priser i virkeshandeln. Våra närmaste grannländer har haft det i decennier. Men varför har vi inte det i Sverige?
Eftersom Sverige har ett motsvarande centralt inmätnings- och redovisningssystem som Norge kan all denna data givetvis tas fram här också. Även om nuvarande datasystem hos Biometria inte är det mest moderna, så finns uppgifterna om inte ett knapptryck bort så i alla fall möjliga att sammanställa. Om viljan finns.
I Sverige är Skogsstyrelsen statistikansvariga för all officiell virkesstatistik. Regeringen beslutar i de stora dragen om vilka statistikområden som ska samlas in till SCB, men det är upp till varje ansvarig myndighet att besluta om hur det görs och i vilken omfattning/frekvens samt även metoderna för statistikinsamlingen.
Vem bestämmer egentligen?
Jag kontaktade produktansvarig för SCB-statistiken på Skogsstyrelsen, Stefan Karlsson. Han berättade att fram till slutet av 90-talet sammanställde Skogsstyrelsen virkes- och prisstatistik var fjärde månad (tertial) men att inmätningsföreningarnas styrelse (motsvarande nuvarande Biometria) sedan beslutade om årsvis statistikredovisning. Skogsstyrelsen får idag inte fram detaljerade prisuppgifter från Biometria/SDC utan de enda prisuppgifter man publicerar är priset för leveransvirke som enligt Stefan bara utgör en bråkdel av virkesmarknaden (ca 9%). Volymuppgifterna från Biometria/SDC levereras årsvis i efterhand och det finns osäkerhet om vilken kvalité dessa uppgifter har enligt Stefan.
Biometrias nya datasystem ger bättre marknadsdata
Skogsstyrelsen skulle gärna vilja ha bättre uppgifter enligt Stefan men han säger att det inte går enligt Biometria p g a att deras gamla datasystem Viol inte är byggt och anpassat för att vara en statistikkälla. Biometria inför nu nästa år ett nytt datasystem, Viol 3, och enligt Stefan Karlsson ska det här nu ge möjlighet för Skogsstyrelsen att få ut betydligt bättre och mer aktuell statistik över virkesvolymer och priser. Förhoppningsvis i nivå med den norska redovisningen. Enligt Stefan ska det i Biometrias nya datasystem gå att få ut volymer och prisuppgifter för alla leveransformer sortiment inkl ev premier. Något som enligt Stefan kan tyckas som en självklarhet i den tid vi lever i. Enligt Stefan Karlsson finns det ett genuint intresse från de flesta intressenter att driva på den här utvecklingen och han säger att Biometrias nya datasystem är planerat att starta efter årsskiftet 2020.
Bättre kvalité på virkesdata kommer även att hjälpa Skogsstyrelsen att få fram snabbare och mer exakta uppgifter över Sveriges netto- och bruttoavverkning. Idag är det ett stort problem enligt Stefan att man inte har full kännedom om kvalitétsnivån på den data man använder i beräkningarna och att det tar lång tid att få fram siffror.
Vad säger Biometria?
Jag pratade även med Biometrias Vd Peter Eklund om möjligheten att redovisa virkesdata på ett bättre och mer transparent sätt. Han säger att det nya datasystemet kommer att kunna leverera data motsvarande vad som presenteras i Norge när det väl är igång utan att han har exakt klart för sig hur det ser ut där. Men det är dock inget som det har fattats några beslut om i Biometrias styrelse ännu enligt Peter och det verkar inte som om frågan direkt varit uppe till diskussion heller. Det finns i alla fall enligt Peter Eklund inget beslut varken “för eller emot”. Han säger att det är helt upp till Biometrias ägare (köparna och säljarna) att besluta om man ska leverera öppen marknadsdata med priser och volymer.
Det nya datasystemet, Viol3, är försenat med flera år och enligt Peter är det nog snarare årsskiftet 2021 än 2020 som man kan räkna med att det är i gång. Men sedan ska man enligt Peter ha ett bra system som motsvarar den tid vi lever i och i det ingår även möjligheter till betydligt snabbare och mer omfattande statistikredovisning.
Varför redovisas inte öppen virkesdata i Sverige 2019?
I de flesta branscher är det självklart att man redovisar marknadsdata regelbundet och öppet. Pris och volym hör till det mest vanliga som redovisas men det kan handla om andra saker också. Jämför vi med lantbrukssektorn är det där självklart att Jordbruksverket månadsvis redovisar avräkningspriser för både animaliska och vegetabiliska avsaluvaror.
Ökad transparens i en marknad anses normalt sett gynna marknadens utveckling samt att marknaden blir mer dynamisk då marknadens aktörer förväntas agera med bättre kunskap inför sina beslut. En öppen och transparent marknad förväntas också få bättre följsamhet mellan pris på slutprodukter och priset på råvaran.
Statens roll
Hade bara viljan funnits så hade självklart också den svenska virkesmarknaden redovisats med större öppenhet. Även om Bometrias/SDCs datasystem må vara bristfälliga så handlar det nog mest om vilja för att få fram ett bättre flöde av aktuell marknadsdata. Jag skulle knappt tro att varken norrmän eller finnar har haft så mycket mer avancerade system utan där har man bestämt sig för vilken data som ska fram och hur ofta. En faktor är också hur hårt staten har tryckt på för att få till en öppen marknadsredovisning för virkeshandeln. Det är statens institutioner som presenterar virkesdata i både Finland och Norge och det är även dessa myndigheter som ställer krav på vilken indata de vill behöver. Även i Sverige är det statens myndighet som har ansvaret för skogsstatistiken. Men trots att Skogsstyrelsen har haft ansvaret (och viljan) att presentera bra och tillförlitlig data har man böjt sig för skogsindustrins representanter som inte vill bidra med data för en transparent redovisning.
I Sverige har Jordbruksverket granskat hur väl marknaden för lantbrukets produkter fungerar men mig veterligen har Skogsstyrelsen inte gjort motsvarande granskning av skogens marknad.
Prisdrivande?
Den svenska virkesmarknaden har tills nu varit hårt geografiskt indelad och den har styrts relativt kraftfullt av några få starka aktörer, främst från massasidan. Är det då så konstigt att detta “oligopol” inte är speciellt intresserade av en öppen redovisning av virkespriset per sortiment, månad för månad? Kanske tror de att en öppen prisstatistik skulle driva upp virkespriserna för mycket? Ja, det kanske skulle finnas en risk/möjlighet till det i det korta perspektivet men över tid handlar det nog mer om att det blir “rätt” pris som kan vara både högre och lägre än idag beroende på marknadsläget. Den norska virkesmarknaden är ju ett utmärkt exempel på att en öppen marknadsredovisning av virkesflödet under lång tid inte drev upp priset. Förrän fler svenska skogsbolag började öka sina inköpsvolymer av massaved i Norge. Exemplet med Jordbruksverkets öppna prisredovisning visar ju också att ökad transparens inte utgör en grund för att vara prisdrivande.
Vi håller tummarna!
Nu håller vi tummarna för att Biometria får igång sitt nya datasystem och att Skogsstyrelsen orkar sätta press på Biometrias intressenter att släppa ut bra marknadsdata från detta system. Vi tror att hela den svenska skogsnäringen på sikt har allt att vinna på att vi har en öppen och transparent virkesmarknad. Allt annat borde ju vara helt otänkbart. Om några månader är vi ju inne i 2020-talet!
Logga in för att se de bilder eller dokument som författaren har laddat upp.
Du måste vara medlem för att logga in. Det är gratis att bli medlem och registreringen går fort, Välkommen!
Skapa konto
Senast redigerad av Torbjörn Johnsen mån 30 sep 2019, 13:05, redigerad totalt 7 gånger.
Kort information om skogsforum.se