Det här är en av en hel serie trådar från Föreningen Skogens Höstexkursion 2019. Här hittar ni de andra trådarna:
Från Föreningen Skogens höstexkursion 2019 (starttråd)
Avverkning i Nyckelbiotop och naturvärden i kulturlandskapet
Douglasgran – resultat från nya försök
Hur sköter man generell naturvårdshänsyn?
Barkborreåret 2019
Skogsbruket har såväl från skogsägarorganisationer, skogsbolag och Skogsstyrelse successivt skärpt tonläget om att dagens viltskador är oacceptabla och många initiativ har dragits igång för att både skapa dialog mellan jakt och skog men även för att öka arealerna som föryngras med tall. Årets höstexkursion hade ett stort, informativt block som handlade om tall och viltskador. Jag ska här försöka att återge de viktigaste delarna.
Hur är det egentligen med tallen i Götaland?
Totalt sett så har tallen minskat något från 2006 till 2017 om man ser till Riksskogstaxeringens siffror över hur stor virkesvolym det finn på produktiv mark per trädslag. Tallen stod 2013/2017 (glidande femårsmedelvärden) för 28,5 procent av volymen jämfört med 30,1 procent 2006/2010. En minskning med drygt 5%. Granen har ökat med drygt 2% till 48,5% av förrådet under samma tid medan björken legat stabilt runt 10,7%. Övrigt löv har ökat med 4% till 12,3% av virkesförrådet på produktiv skogsmark.
Urban Nilsson från SLU i Alnarp berättade om utvecklingen av den yngre tallskogen. I åldrarna 15-30 år har arealandelen tallskog minskat med ca fem procentenheter men här är det inte granskogen som ökat utan främst olika typer av blandbestånd.
Yngre tallskogar hårt drabbade
Om man däremot tittar på de yngsta bestånden av tallungskog, mellan 1-4 meters höjd, ser det riktigt illa ut för tallen. I det något komplexa diagrammet här nedan visas den historiska tallandelen i vitt (upp till det översta strecket i stapeln), hur mycket som föryngfras med tall idag (orange) och hur stor andel av arealen som har mer än 1000 oskadade stammar (blått). I det högra diagrammet har man även räknat med hälften av de skadade stammarna i den blå stapeln då man antar att dessa bidrar till att bygga bestånd.
Inte för sent
Oavsett vilken av diagrammen man tittar på ser man att det ser riktigt dystert ut för de yngsta tallföryngringarna. Det är inte för sent att klara tallens framtid i Götaland enligt Urban Nilsson då andelen tall ännu inte minskat drastiskt. Men om vi inte gör något åt de yngre återväxterna nu så kommer det att ske en radikal försämring framöver.
Varför tall?
Tall klarar som bekant av att växa på torrare marker än vad gran gör, tack vare sitt djupa rotsystem. Något som tydligt syns i Götaland efter den tuffa torksommaren 2018. Tallarna trivs, är gröna, friska och välmående medan granarna på många ställen fortsatt haft det tufft. I en tid där klimatet blir varmare och torkstressen väntas öka är det god riskspridning att odla mer tall.
Högproducerande tall
Men det är inte enbart att tallen överlever bättre. Den producerar också mycket virke. Betydligt mer än vi tycks tro enligt Urban Nilsson, SLU. Det är svårt att hitta bra jämförelsedata mellan tallens och granens produktionsförmåga på jämförbara ståndorter men det finns några försök att titta på. Urban visade ett diagram med resultat från sju olika trädslagsförsök där tallen producerade mer volym än granen i sex av lokalerna. Den klarade att hänga med och t o m producera mer än granen ända upp i en G32:a.
Tallen är också en viktig del i födan för skogens klövvilt och därför behöver vi odla tall. Dels för att det ska finnas nog med mat till en sund viltstam. Men också för att det ska finnas så mycket tall så att viltets nödvändiga bete inte begränsar tallens möjlighet att utvecklas till värdefull skog.
Hur mycket tall äter viltet?
I de flesta fall när man pratar viltbete på tall så pratar man om älgen. Men det är flera andra klövvilt som också äter skott eller bark av tall: rådjur och hjortar. Troligtvis är det ändå älgen som står för det mesta av tallbetandet men rådjur och hjortar kan ha stor påverkan indirekt, genom att de betar bort andra växter som smakliga lövträd eller ris i fältskiktet som älgen annars hade ätit.
Vad äter älgen mer än tall?
Annika Felton från SLU berättade om ett stort forskningsprojekt för att undersöka vad älgarna egentligen äter. Jägare från hela Götaland deltog i arbetet med att skicka in vominnehåll från mer än 500 skjutna älgar under jaktsäsongen 2014/2015. Därefter ägnade forskarna lång tid till att sortera, analysera och väga vominnehållet. På så sätt fick man en detaljerad bild över vad älgarnas kost bestått av.
Mest tall men lite RASE
Samtliga älgar som undersöktes hade ätit tall och tall utgjorde också den största andelen från en enskild foderart. Efter tallen kommer sedan i fallande ordning lingon, ljung, sälg/salix, ek och blåbär. Fältskikstväxterna lingon, ljung och blåbär utgjorde tillsammans nästan lika stor andel i älgmagarna som tallfodret och RASE (Rönn, Asp, Sälg & Ek) bara hälften så mycket som tallen. Av RASE var det sälg och ek som var främst förekommande. Andelen från rönn och asp var i genomsnitt mycket liten.
Lövmixdiet ger större kalvar
Att andelen RASE är låg betyder inte att älgen inte föredrar dem utan snarare att de inte är tillräckligt frekventa. Variationen mellan olika älgar och olika regioner är givetvis stor men forskarna har identifierat några huvudtyper av ”menyer”:
-Lövmixdieten
-Barrdieten
-Jordbruksdieten.
Den diet som ger sundast älgar och högst (kalv)slaktvikter är lövmixdieten som kännetecknas av mycket lövträd, ”lagom” mycket tall och stor mångfald av växter (men ingen stödutfording).
Slutna skogar ger mindre ris
Att älgen äter så pass mycket ris från fältskiktet (blåbär, lingon, ljung) visar att det inte bara är ungskogen som är viktig för viltbetet. Ett problem i sammanhanget är att det inte bara är tall och RASE som minskar i omfattning utan det gör även risväxterna i fältskiktet. En del av detta går säkert att härleda till hårdare betestryck men del kan även tillskrivas att skogarna blir mer slutna. Det kan man t ex se genom att även mark som har bottenskikt (främst mossor) minskar i omfattning.
Viltskadorna illustrerade med demohägn
På fastigheten Lindhult finns viltdemohägn som sattes upp på ett tallplanterat hygge 2010. Hägnet är utformat i två olika avdelningar och runtomkring finns ett stort, ohägnat referensområde. Det som var intressant att se var att det ena hägnet hade nätets nederdel monterad ca 50 cm upp från marken. Det här innebär att rådjuren och mindre vilt har kunnat passera fritt under nätet men däremot inte älgen.
Stor skillnad
Inne i hägnet växte friska tallar med god höjd, raka stammar och långa toppskott. Det gällde i båda hägnen så rådjuren hade uppenbarligen inte gett sig på tallen. Utanför hägnet fanns enstaka plantor kvar av de ursprungligt planterade men mest såg man där hjälpplanterade och självföryngrade granplantor. Det såg inte ut att vara ett lika gammalt hygge och såväl virkesvolym som biomassa skilde markant.
Om man jämför de båda hägnen så kunde man se att tallen såg likartad ut i båda två. Däremot var det betydligt mer löv (björk, rönn, asp) i det hägn som även stängt ute rådjuren. I det här hägnet kunde man även se en hel del rallaros/mjölkört men det fanns inte i ”rådjurshägnet”.
Mer mat & färre älgar
Lösningen för att få upp mer oskadad tall är, mot rådande kunskapsbakgrund, generande enkel: Plantera mer tall! Skjut mer älg! Om än svårare att genomföra. Men det går! Hasse Bengtsson och Tomas Andersson från Södra berättade om projekten Mera Tall och Kraftsamling Tall. Bl a i ett exempel från Uppvidinge kommun. Där hade skogsägarna ökat tallföryngringen markant samtidigt som älgstammen hade reducerats med 30% sedan 2010. Resultatet blev helt acceptabla viltskador på tall men också en sundare älgstam med ökade slaktvikter. Både skogsägare och jägare var mycket nöjda. Arbetet kräver ett gott lokalt samarbete mellan markägare och jägare. En annan framgångsfaktor som samtliga verkade vara helt överens om är att frågorna om jakt, betestryck och viltfoder måste hanteras lokalt av de som berörs. Inte centraliserat på myndighetsnivå.
Här finns en länk till foldern Mera tall
Logga in för att se de bilder eller dokument som författaren har laddat upp.
Du måste vara medlem för att logga in. Det är gratis att bli medlem och registreringen går fort, Välkommen!
Skapa konto
Kort information om skogsforum.se