SKOGSFORUM ARTIKEL 

  Gallring

Skogsgödsling - När, var och hur?

22 inlägg 18876 visningar 14 följer Svara, dela mm...   
Användarvisningsbild

Skogsgödsling - När, var och hur?  ARTIKEL

Fredrik Reuter  
#585411 Skogsgödsling kan vara en lönsam åtgärd i din skog för att höja volymproduktionen. Tyvärr verkar dock gödsling av skog hamna lite i skymundan för andra skogliga åtgärder. Skogsforum fick chansen att besöka en pågående skogsgödsling med SG-systemet och Dala Skogsvitalisering och i denna artikel får du en fördjupning i ämnet skogsgödsling och en bild av hur det praktiskt går till.

1567692297_z-skogsgodsling-810e.jpg


Kalkammonsalpeter är grunden
Kalkammonsalpeter är det lite mer kemiska namnet på skogsgödslet som dominerar idag. Gödseltillverkaren Yara är dominerande tillverkare av kalkammonsalpeter och anpassar den delvis för spridning i skogen. Produktnamnet har du kanske redan listat ut - Skog-CAN.

I Sverige dominerar Yaras Skog-CAN för skogsgödsling, hädanefter använder vi därför mest produktnamnet här i artikeln. Viktigt att nämna är också att Skog-CAN säljs av SG-systemet (Skogens Gödslings AB) som numera är ett dotterbolag till det Norska bolaget Yara och SG-systemet säljer skogsgödsling som ett system, Skog-CAN inkl spridningen. Man kan beställa skogsgödsling via en virkesköpare eller skogsinspektor men också direkt via SG-systemet.

1567692297_skog-can-yara-storsack.jpg


Dolomitkalk och ammoniumnitrat är de stora beståndsdelarna i kalkammonsalpeter/Skog-CAN. Yara blandar också i bor och får genom dolomitkalken även med mangan i blandningen, just mangan verkar annars inte ha så stor betydelse för skogen. Kalken tillförs för att gödslingen inte ska bidra till försurning och ammoniumnitratet är själva kvävet som skapar turboeffekten på växtligheten. Ammoniumnitratet i Skog-CAN består till lika delar (13,5% vardera) av nitrat och ammonium och tillsammans gör de att Skog-CAN till 27% består av kväve.

Bor är försäkring
Man tillsätter grundämnet bor (B) i Skog-CAN för att tillväxteffekten i kvävet i sig självt kan skapa en borbrist i beståndet. Bor behövs också för tillväxten och det vore förargligt om man investerat i skogsgödsling och genom gödslingen själv skapar borbrist som kan sänka tillväxten.

150 kg är 555 kg
Mer eller mindre branschstandard har blivit att gödsla skog med 150 kg kväve per hektar (varför tar vi upp längre ner). Viktigt att komma ihåg är då att Skog-CAN endast innehåller 27% och därför måste man sprida 555 kg Skog-CAN per hektar för att kvävegivan ska bli 150 kg per hektar.


Tillverkning av Skog-CAN
Tro det eller ej, men kvävet i Skog-CAN utvinns ur vanlig luft som ju till 78% består av kväve. Genom två huvudprocesser skapas ammoniak som till slut blir ammoniumnitrat som blandas med kalk. Blandningen blir till kulor (granulat eller pellets) som är anpassad för skogsgödsling (de är lite större). Skog-CAN levereras i storsäckar om 1 ton, säckarna återvinns för övrigt.

Väl i skogen så löses kulorna upp av vattnet (dagg, regn eller markfukt) och tas upp av alla växters rötter. Träden har störst rötter i skogen så de tar mest av gödningen.

Man kan säga att gödslet är ett salt och eftersom den till nästan ⅓ består av ammoniumnitrat så är det oxiderande. Det märker entreprenören av på sina maskiner, men mer om det senare.

När gödslar man skogen?
Gödslingssäsongen är mellan 1 maj och 30 september. Även om Sverige är ett avlångt land så gäller dessa datum hela landet. Anledningen till att man sprider på sommarsäsongen har med temperaturen att göra, det ska vara minst 5 grader för att gödslet ska lösa upp sig och tas upp av rötterna.

2019 kommer ca 40.000 hektar att gödslas i Sverige varav ca 8.000 hektar med skotare. Totalt kan det finnas så mycket som 140.000 hektar som är gödslingsbar, vi gödslar alltså idag ca 30% av det som kan gödslas. Trenden är nu att mer areal gödslas.

1567692297_skogsgodsling-sverige-2019-tartdiagram.jpg


Äldre tallbestånd 10 år innan slutavverkning
Rubriken ovan verkar blivit en devis på vilka bestånd man ska gödsla. Det är enligt Lars Wirén på SG-systemet dock en onödigt snäv begränsning som bygger på att man vill hämta hem vinsten så fort som möjligt. Medelålders och äldre skog ger alltså bättre avkastning. All barrskog kan dock gödslas och dessutom i princip i vilken ålder som helst.

Forskning visar dessutom att vid en jämförelse mellan gödsling i ett T24 (tallbestånd) och ett G24 (granbestånd) så svarade granen bäst på gödsling genom att producera 1 - 2 m3sk mer per hektar än tall. Här ska man kanske inte jämföra T24 mark mot G24 mark rakt över men faktum är att gran verkar svara bättre på gödsling generellt.

Anledningen till att det blivit en devis med tallbeståndet ovan kan vara en förlegad bild från 20 - 30 år tillbaka i tiden. Då var ett tallbestånd med högre kvalitet mer värt i timmerprislistan än gran dito.

150 kg kväve är egentligen 300 kg
Något som kanske kan kallas en myt är det faktum att standard idag är en giva om 150 kg kväve per hektar när man gödslar. “Det har bara blivit så” säger viss expertis men faktum är gränsvärderna är 300 kg genom gödsling tillsatt kväve under en omloppsperiod och max 200 kg kväve per hektar vid ett enskild gödslingstillfälle. Detta gäller Svealand inkl Gävleborg, för Norrland exkl Gävleborg gäller max 450 kg per omloppstid (150 kg mer än Svealand). Anledningen är främst att man helt sonika antagit att skogsägaren planerar två skogsgödslingar per bestånd och omloppstid och genom detta fördelar den totala givan 50/50 men det är ganska ofta som åtgärden stannar vid en gödsling.

Norrland och Svealand får gödsla skogen
Ganska anmärkningsvärt är att rekommendationen i Skogsstyrelsens allmänna råd att man inte ska gödsla i Götaland. Enda undantaget är område 2 på gödslingskartan som börjar med ett smalt stråk i norra Dalsland och växer sedan sig större till nordöstra Götaland. Här får man gödsla i samband med GROT-uttag och då enbart i granbestånd.

1567692297_godslingskarta.jpg


Eftersom detta är en rekommendation i Skogsstyrelsens allmänna råd så får du frångå den, men inte om du är certifierad enligt FSC eller PEFC (eller båda). Då måste du följa rekommendationen.

Skogsstyrelsen anger att främsta syfte till att man inte gödslar skogen i Götaland är att kvävenedfallet var och delvis är stort i detta område, det är helt sonika från Europas konsumtion med fabriker i främst Storbritannien och Tyskland som “gödslar Götaland gratis”.

Skogsgödsling görs i skogar som har ett ståndsortsindex mellan 16 och 30 (T och G). Under 16 så bär sig inte investeringen trots att skogen ändå svarar på åtgärden och över 30 så finns redan tillräckligt med kväve, här är det andra näringsämnen som då saknas men kanske främst vatten.

Eftersom det finns mycket tallskog i Götaland inom spannet T16 - T30 så känns Skogsstyrelsens rekommendation förlegad. Skogforsk har efter försök i Sydsverige också bevisat detta och kanske är det så att det enligt kartan ovan är så enkelt att det största kvävenedfallet sker efter västkusten och det är utifrån detta som beslutet tagits: https://www.skogforsk.se/kunskap/kunska ... llbestand/.

Vad ska inte gödslas och vad kan bli fel?
Gödsling kan leda till övergödning. Övergödning av sjöar och vattendrag är naturligtvis inte bra. Därför är det viktigt att inte gödsla i eller intill: sjöar och vattendrag, myrar och våtmarker, formellt skyddad mark, hänsynskrävande biotoper och tomtmark.
Det är alltså viktigt att inte tillföra kväve i vattendrag och sjöar. Att sprida på berghällar är inte ekonomiskt försvarbart och kan leda till ansamlingar som når vattendrag, dessutom kan lavar och liknande skadas. Lämna alltid skyddszoner om minst 10 meter från vägar och annans mark.

En annan aspekt man måste ha med sig är att gödsling bygger volymen på barren. Träden får större vindfång och kan lättare knäckas av snötyngder (snöbrott). Normalt har man vid en gödsling koll på att detta inte ska hända och det viktigaste är att gödsla rätt bestånd och inte för tidigt efter gallring.

Vilken skog kan jag gödsla?
Rent tekniskt kan nästan all skog gödslas. Miljökrav men främst ekonomiska aspekter gör dock att vissa bestånd utmärker sig som lämpliga att gödsla. SG-systemet talar om Skogforsks sju baskrav att uppnå för att beståndet ska gödslas:
Det ska vara barrdominerad (1) skog på fastmark (2) med podsoljord (3). Skogen ska vara frisk och välsluten (4) av medelgod bonitet, SI 16-30 (5) och ska vara gallrad minst en gång (6). Viktigt här är att beståndet får bygga upp sig 2-3 år efter gallring innan gödsling. Till sist ska inga åtgärder planeras kommande 8-12 år (7).


Skogsgödsling kräver samråd
Planerar du att utföra en skogsgödsling så måste du anmäla detta för samråd med Skogsstyrelsen, detta minst sex veckor innan planerad åtgärd. Blankett att fylla i och skicka in hittar du här: https://www.skogsstyrelsen.se/globalass ... balken.pdf

Ingen gödsling av löv
Av princip så gödslas inte lövbestånd. Inte heller bestånd som har över 20% andel av löv. Anledningen är troligtvis så tråkig att löv generellt gett sämre rotnetto de senaste decennierna och därför har det inte forskats tillräckligt på gödsling av lövträd. En annan del kan vara att gödslingseffekten inte riktigt blir lika stor då lövträd till skillnad från vår gran och tall tappar sina löv på hösten. Här kan en del av gödsling då gå förlorad. På gran och tall stannar de nu boostade barren kvar över vintern och är sedan på våren fulla av klorofyll att gassa sig i solen med.

Ekonomin i skogsgödsling
Priserna för att gödsla ligger under 2019 på mellan 3.000 - 3.500 kr per hektar. Detta innefattar då både gödslet och spridningen med skotare (totalkostnaden). Gödseleffekten måste fördelas över tid och vanligt är då att räkna på en 10-årsperiod, detta eftersom effekten avtagit efter ca 10 år. Som kalkylunderlag kan du räkna med en volymeffekt på grund av gödslingen på runt 15 m3sk per hektar över denna tioårsperiod. Utifrån detta får du själv göra dina egna beräkningar, det är egentligen för många parametrar för att göra konkreta exempel här i tråden. Ett alternativ är att titta på SG-systemets exempel: https://www.sg-systemet.com/wp-content/ ... n_2011.pdf

Klimatnyttan?
Om du tröttnat på att räkna på real- och internräntor ovan så kan ett alternativ till att investera i gödsling vara för klimatet. Krasst sett så boostar man boniteten vid gödsling. För att synliggöra detta i text kan man förenklat säga att man gör blåbärsmark av lingonmark och blåbärsrismarken drar åt gräshållet. Under tiden gödslet har sin effekt ska då sägas. Vid antagandet att man ökar volympoduktionen med 15 m3sk per hektar på en 10 årsperiod så kommer skogen nettobinda (avdrag för utsläpp vid åtgärden är då gjorda) ca 10 ton CO2 mer än utan gödsling. Man brukar säga att koldioxidavtrycket för en privatperson i Sverige är ca 11 ton koldioxid per år. Gödslar du då 10 hektar så har du skapat nollutsläpp för dig själv!

Skogsgödsling med Dala Skogsvitalisering AB
Uppslaget för denna artikel var att Faluentreprenören Dala Skogsvitalisering var och skogsgödslade hos Torbjörns bror Göran Johnsen söder om Grums i Värmland. Göran hade i sin tur beställt och planerat ihop med Mellanskog. Jag gjorde slag i saken och åkte och besökte både Göran och Dala Skogsvitalisering.

I princip ensamma på marknaden
Ganska intressant är det faktum att DSV i princip är ensamma i Sverige om att sprida skogsgödsel med skotare. Beställer du skogsgödsling som privat mindre skogsägare är det alltså sannolikt att DSV kommer på besök. I norra Sverige (främst) finns en handfull med entreprenörer som istället sprider skogsgödsel med helikopter. Helikoptermetoden kan vara fördelaktig på otillgängliga stora, ensliga, skogsområden som ska gödslas men inte på mindre områden som dessutom har nära till väg.

1567692297_dsv-maskintrailer-dubbla-810e.jpg


Dubbla, extrakorta, 810:or
Dala Skogsvitalisering har efter många år i branschen hittat ett för dem optimalt system. De kör med två John Deere 810E skotare i par och lastar dessa på en extra lång maskintrailer med en ombyggd lastbil med kran som dragare.

Anledningen till detta är att de blir effektiva med två maskiner samt att de kan hjälpa varandra vid svårigheter. Naturligtvis blir det också trevligare att jobba två och två. De jobbar alltså i par och totalt är det 3 par “gubbar” som alternerar genom att köra skotarna fyra dagar i sträck och sedan en veckas vila. När de fyra dagarna kommer så är det hårt arbete som gäller och långa dagar. Det är ju oftast så att man plöjer på om man ändå bara har en husvagn att gå hem till. Gödselspridaren som sitter på varje 810:a kan lastas med max sex storsäck Skog-CAN, alltså 6 ton. Detta räcker då till att sprida 150 kg kväve på nästan 11 hektar. 22 hektar när de kör i par. Skiftenas utseende och terräng gör att tidsåtgången är väldigt olika men målet runt 50 hektar per arbetsdag.

Det blir alltså en effektiv enhet där båda kör skotare och sedan hjälps de åt att flytta till nästa objekt, den ena kör lastbil med maskintrailer medans den andra tar servicebilen med husvagnen efter.

1567692297_jd-810e-skogsgodsling.jpg


Skogsgödsling är som sagt säsongsarbete och när hösten kommer väntar annat arbete samt storservice och rostbekämpning av “mopederna” som förarna kallar 810:orna.

Skogsgödsling sliter på maskinerna
Eftersom ammoniumnitratet är starkt oxiderande så rostar i princip allt som kan rosta i rasande takt. När 801:orna är på service hos John Deere så får de alltid kommentarer om hur hårt de slits i jämförelse med vanliga skotare. En skruv som inte är rostfri lever inte länge på ekipagen och mycket är därför specialbyggt.

För att hålla nere vikten har dessutom 810:orna (som f.ö är de sista som levererats i Sverige) beställts utan kranar. Man lastar gödsel med lastbilskranen och i skogen så klarar man sig länge utan kran. Är olyckan framme har de en lös vinsch som monteras i fronten på den skotare som inte har problem och sedan hjälps de åt att ex komma loss från en fastkörning.

Eftersom de bestånd som kan gödslas ofta är utspridda över en egendom så innebär det mycket hjulning för maskinerna. Band och kedjor med brodd är inte att tänka på, de kör med två par obroddade kedjepar på varje skotare. Eftersom de hjular så mycket så är det förbrukningsvaror. De kedjor de visar mig när jag är på besök är från juni i år och har kanske 30% kvar innan den är slut(!).

Kartor är A och O
Efter att besökt Dala Skogsvitalisering så framkommer ganska snart vad som är det viktigaste för att få deras verksamhet att snurra - data och kartor!
I princip i varje diskussion så mynnar det ut i hur viktigt det är med data och aktuella kartor för att skogsgödslingen ska gå smidigt och smärtfritt.

Och egentligen är det ganska enkelt. Finns inga kartor, snitsling eller data så har föraren inte en aning om hur vägsystemet är uppbyggt i beståndet, vart virket har dragits och vad som är basväg eller backstick. Förutom en mer eller mindre konstant osäkerhet för föraren så riskerar entreprenören att få rejält mindre med intäkter då betalningen sker i spridda ton och inte timkörning.

För dig som planerar gödsling är det därför mycket viktigt att du samlar data och kartor innan du beställer åtgärden. Det börjar med något så banalt som att hitta avställningsplats för gödslet som levereras innan maskinerna kommer. Det är lastbil med släp som ska ställa av exakt antal storsäck på strategiska platser och dessutom kunna vända och köra ut igen.

Nästa sak är att planera körningen i bestånden. Har du själv mycket kunskap om din skog så underlättar det väldigt om du i alla fall snitslar basvägar. Har du möjlighet så försök att få tag på digital data från skördarens förra besök, då kan man återanvända skördarspåren i skogsgödslarens dator, detta är något som underlättar enormt. Vet du om att det kan bli aktuellt med skogsgödsling gör du också god sak i att spara ev broar och överfarter för diken och vattendrag, detta så man köra där skördaren och skotaren kört. Finns genvägar över grannens mark så måste du även har klargjort med denne innan start.

1567692297_korspar.jpg


Gedigen återkoppling
När skogsgödslingen är utförd så får du som markägare tillbaka data på utförd gödsling. Det är bland annat kartor på gödslade objekt med spridningstäckningen markerad. Det kommer från datorn i maskinen där föraren styr hur spridningen i beståndet ska ske. Detta blir lite av ett kvalitetssystem då man enkelt kan se hur givan är utspridd i beståndet. Det syns också att Dala Skogsvitalisering har stor kunskap i skogsgödsling. Om de efter samtal med markägaren har möjligheten att fördela givan utifrån hur beståndet ser ut. Kommer de till ett område i objektet som de ser skulle må extra bra att gödsling så kan de köra på lite extra just där. Det samma gäller det omvända givetvis.

“- Försök det med en helikopter du...” avslutar Anders Gunnarsson vårt möte i skogarna runt Segoltan.

1567692297_anders-gunnarsson-dsv.jpg


En kortare video från besöket:





   TS
Malwa
Avatar Fallback

Re: Skogsgödsling - När, var och hur?

isteskog  
#585421 Samma gäng som var här i grannbyn och gödslade! Finns under En skogsbondes vardag. 🙂 🌲

Användarvisningsbild

Re: Skogsgödsling - När, var och hur?

Lars Lundqvist SLU  
Användarvisningsbild

Re: Skogsgödsling - När, var och hur?

svampbob  
#585482
Lars Lundqvist SLU skrev:Senaste nytt om gödsling:

https://www.slu.se/globalassets/ew/ew-c ... 1_2019.pdf


Att gödslingens effekter klingar av med tiden är väl inte särskilt förvånande.

Påståendet nedan hade jag gärna sett några mer konkreta belägg för. Borde dom inte ha haft en referens med till den forskning som har påvisat detta?

"Upprepad gödsling har visat sig kunna ge fortsatt positiv reaktion på tillväxten, men den blir då något lägre för varje upprepning av gödselgivan."

Användarvisningsbild

Re: Skogsgödsling - När, var och hur?

Lars Lundqvist SLU  
#585485
svampbob skrev:Påståendet nedan hade jag gärna sett några mer konkreta belägg för. Borde dom inte ha haft en referens med till den forskning som har påvisat detta?

Dom tyckte antagligen att detta dels är allmänt känt och dels inget som ingick i deras studie så därför behövdes ingen referens, men det kan vara värt att påminna om det.

Användarvisningsbild

Re: Skogsgödsling - När, var och hur?

Lars Lundqvist SLU  
#585486
svampbob skrev:Att gödslingens effekter klingar av med tiden är väl inte särskilt förvånande.

Att det inte syns nån effekt alls av gödslingen efter 33 år är kanske förvånande? Förklaringen är att i det här beståndet gav gödslingen ingen ökad höjdtillväxt och när kronan återgått till normal storlek så anpassar sig stammen så småningom efter det, och gödslade och ogödslade träd ser likadana ut.

Avatar Fallback

Re: Skogsgödsling - När, var och hur?

339  
#586266
Lars Lundqvist SLU skrev:
svampbob skrev:Att gödslingens effekter klingar av med tiden är väl inte särskilt förvånande.

Att det inte syns nån effekt alls av gödslingen efter 33 år är kanske förvånande? Förklaringen är att i det här beståndet gav gödslingen ingen ökad höjdtillväxt och när kronan återgått till normal storlek så anpassar sig stammen så småningom efter det, och gödslade och ogödslade träd ser likadana ut.


Då slipper man ödsla mer tid på detta om man ska testa gödsla eller inte! :grin:

Avatar Fallback

Re: Skogsgödsling - När, var och hur?

Magnus84  
#586425 Är det någon som känner till några skogsgödslande entreprenörer som arbetar i södra Västerbotten?

Användarvisningsbild

Re: Skogsgödsling - När, var och hur?

Johnny 68  
#589662 Ny

Användarvisningsbild

Re: Skogsgödsling - När, var och hur?

multiw  
#619391 Hej! Kan någon hjälpa mig att förstå rapporten från SLU som publicerades i forumet. Jag planerar att skaffa utrustning för traktorn å gödsla så mycket jag kan på mina marker. Men blev lite osäker när jag läste rapporten. Ger inte gödslingen någon ökad volym om man gödslar 40-50 årig skog? Hinner ogödslad skog växa ikapp? Jag tänkte att jag gödslar vart 10år.... Ja om de är lönsamt alltså. Jag bor 5mil väster om Örnsköldsvik. Ska jag satsa på gödsling? Mina skogar är snart röjda å jag tänker mig nästa steg var gallra igenom (men försiktigt) å sedan gödsla så mycket de går fram till slutavverkning. Målet är högre volym å kortare omlopps tid. Är jag ute å cyklar om jag gör så? Är självverksam förutom vid slutavverkning.

Avatar Fallback

Re: Skogsgödsling - När, var och hur?

surjämten  
#619440 Någon som gödslat manuellt?
Hur många hektar skulle ett fotbollslag gödsla manuellt under en dag?
OM ni gödslade manuellt, hur skulle ni sprida o hur nära stammen skulle ni gödsla? 🙃

Avatar Fallback

Re: Skogsgödsling - När, var och hur?

Sture Andersson  
#629904 Läste detta och det verkar ju som man inte behöver köpa skogs can ,bara dyrt tydligen .Nån som har koll på vad man köper då ,har ingen koll på gödsel ,tänkte sprida med traktor eller för hand,verkar enklast med småsäckar.Men kanske betydligt billigare med storsäck .https://www.skogforsk.se/kunskap/kunska ... i-godslet/

Avatar Fallback

Re: Skogsgödsling - När, var och hur?

Icegrip  
#629917
surjämten skrev:Någon som gödslat manuellt?
Hur många hektar skulle ett fotbollslag gödsla manuellt under en dag?
OM ni gödslade manuellt, hur skulle ni sprida o hur nära stammen skulle ni gödsla? 🙃



Jag har gödslat 3 ton manuellt. :geek: Hur mycket du hinner beror på hur beståndet ser ut, var du har gödslet placerat och din egen fysik.

Försökte sprida så jämnt jag kunde och loggade med GPS hur jag gått. Man brukar ju säga att ett träd har rötter lika långt ut som trädet är högt. Därför tror jag inte på punktgödsling.

I samband med gödslingen la jag ut ett gäng provytor som jag kommer följa upp.

Avatar Fallback

Re: Skogsgödsling - När, var och hur?

Icegrip  
#629918
Sture Andersson skrev:Läste detta och det verkar ju som man inte behöver köpa skogs can ,bara dyrt tydligen .Nån som har koll på vad man köper då ,har ingen koll på gödsel ,tänkte sprida med traktor eller för hand,verkar enklast med småsäckar.Men kanske betydligt billigare med storsäck .https://www.skogforsk.se/kunskap/kunska ... i-godslet/


Jag har köpt gödsel på http://www.Fodercentralen.se

Köpte Yara Axan, samma kvävetyp som SkogCan, men utan Bor.

Avatar Fallback

Re: Skogsgödsling - När, var och hur?

barbarossa  
#644636 Hur är det att gödsla ny röjt tallbestånd på 20år?på torr mo/grov mo mark.isf vad ska man gödsla med?

Fredrik Reuter
Hej Gäst! Jag heter Fredrik och driver denna sajt. Jag skulle gärna vilja tipsa dig om hur du kan få ut mer av skogsforum. Klicka på de knappar som passar dig här intill (minifönster öppnas).