mån 08 maj 2017, 13:37#454310
SkogForsk presenterade förra veckan en stor studie om hur storskalig användning av hyggesfria metoder påverkar bl a virkesproduktion, avverkningskostnader, klimatnytta, rennäring, artbevarande mm. Studien baseras inte på fältförsök utan den är ett försök att med hjälp av samlad kunskap simulera några olika nivåer av tillämpad hyggesfri skötsel. De tre scenarier som beskrivs är:
HF10 10 procent av den produktiva skogsmarken, utöver frivilliga avsättningar i NO- och NS-bestånd, brukas med blädning i granskog. Nivån på naturhänsynen motsvarar skogsbrukets målbilder. Den låga arealandelen gör att effekterna på landskapsnivå ändå blir måttliga i de flesta avseenden.
HF3030 procent av den produktiva skogsmarken brukas med blädning i granskog. Det innebär att hälften av all granskog brukas med blädning. Konsekvenserna för de olika faktorerna drar åt samma håll som i HF10, men är oftast större sett på landskapsnivå.
HF100 100 procent av all produktiv skogsmark brukas med hyggesfria metoder. Granbestånden med blädning och tall-, bland- och lövbestånd med överhållen skärm. I detta scenario sköts all produktiv skogsmark med hyggesfria metoder.
Scenariot är något av en extrem och det kan ifrågasättas om det är realistiskt. Kan vi verkligen föryngra all skog i Sverige med blädning och naturlig föryngring under skärm?
Kort sammanfattat kan slutsatserna beskrivas så här:HF10-Måttlig effekt på landskapsnivå
-Virkesproduktionen förväntas sjunka med 2%
-Hela minskningen består av granmassaved
-Minskad möjlighet till GROT-uttag
-Något ökade kostnader för drivning och transport, lägre kostnader för skogsvård
-Något försämrad totalekonomi för skogsägarna
-Ökad risk för rotröta och drivningsskador
-Minskad risk för skador av snytbagge (uteblir i blädningsskogen)
-Betydande positiva effekter för kontinuitetsberoende växt- & djurarter
-Ingen eller marginell påverkan på störningsberoende arter
-Något försämrad klimatnytta (p g a minskad tillväxt och minskade GROT-uttag)
-Ökad nytta för rennäringen med förbättrat trädlavsbete och skydd förutsatt att kontinuitetsytorna hamnar "rätt".
-Viss positiv påverkan på upplevelsevärden och viss ökning av svamp och bär.
-Positiv påverkan på småvilt men ingen påverkan på älgstam.
HF30-Virkesproduktionen förväntas minska med cirka 5–6 procent.
-Minskningen består till största del av granmassaved men även viss minskning av gransågtimmer.
- Möjligheten att ta ut GROT minskar betydligt.
-Kostnaderna för drivning och transporter ökar medan kostnader för skogsvård minskar.
-Försämrad totalekonomi för skogsägaren.
-Ökat behov av lövinblandning i ungskogarna på den del som sköts med trakthyggesbruk (för att klara total lövandel)
-Förhöjd risk för rotröta och drivningsskador. Snytbaggeproblem uteblir på de blädade arealerna.
-Den minskade hyggesarealen medför viss ökad risk för viltskador (främst älg) om viltpopulationerna inte anpassas.
-Betydande positiva effekter för kontinuitetsberoende växt- & djurarter Nyttan är dock inte så mycket större än i HF10.
-De störningsgynnade arterna börjar påverkas negativt vid denna nivå av blädad granskog i landskapet.
-Den minskade tillväxten och mindre möjligheter till grotuttag försämrar skogsbrukets långsiktiga klimatnytta.
-Minskade möjligheter att förflytta genetiskt material för att uppnå bättre klimatanpassning.
-Ökad nytta för rennäringen med förbättrat trädlavsbete och skydd men inte så stor skillnad mot HF10.
-Viss positiv påverkan på upplevelsevärden och viss ökning av svamp och bär.
-Småvilt gynnas av den större variationen i landskapet medan fodertillgången för klövvilt nu påverkas negativt.
HF100-Virkesproduktionen förväntas minska med cirka 20 procent.
-Minskningen består till större del av virke i massavedsdimensioner, men även betydande minskning av sågtimmervolymer. Både tall gran, och lövsortiment påverkas negativt.
-Möjligheten att ta ut grot är nu mycket liten åtminstone om man har krav på ekonomi i verksamheten.
-Kostnaderna för drivning och transporter ökar medan kostnader för skogsvård minskar.
-Betydande försämrad totalekonomi för skogsägaren.
-Ökande behovet av lövinblandning i ungskogarna på den del som sköts med föryngring under högskärm.
-Risken för rotröta och drivningsskador ökar samtidigt som stormskadorna kan minska genom uteblivna hyggeskanter. -Snytbaggeproblem uteblir på de blädade arealerna.
-I tallskärmarna kan vi förvänta oss ökade vindskador med risk för märgborreskador som följd.
-Minskade hyggesarealer samt högskärmar minskar fodermängden i landskapet och risken för betesskador ökar.
-Betydande positiva effekter för kontinuitetsberoende arter, gäller även för arter knutna till tall och lövträd.
-Störningsgynnade arter kopplande till gran påverkas negativt.
-Störningsgynnade arterna knutna till tall och lägre boniteter gynnas.
-Betydande försämring av skogsbrukets långsiktiga klimatnytta p g a minskad tilväxt och minskat GROT-uttag
-Uteblivna möjligheter att förflytta genetiskt material för att uppnå bättre klimatanpassning.
-Rennäringen får en betydande positiv effekt p g a ökad tillgång på trädlavar.
-Upplevelsevärden påverkas positivt eftersom högskärmar upplevs mer positivt än kalhyggen.
-En positiv påverkan på svamp och blåbärsproduktion kan förväntas.
-Småvilt gynnas av den större variationen i landskapet medan fodertillgången för klövvilt nu påverkas starkt negativt.