lör 19 jan 2019, 20:39#545789
Håkan A: Nöden har ingen lag! I sådana situationer märker man om grannarna är av det rätta virket 🙂 Du har aldrig varit så populär va ?😉
Nej, dom kvällarna var min lilla stund i rampljuset!
För att komplettera med lite fakta kring dina övriga frågeställningar så tog Gudrun ca 1800 m3sk och Per ca 1500 m3sk, på 145 ha. Jämfört med många andra så drabbades jag i väldigt liten omfattning. Och det är utifrån det perspektivet man skall se mina kommentarer.
Det "positiva" i sammanhanget var i alla fall att det i huvudsak var slutavverkningsskog som föll. I yngre och medelålders skog var det bara strödda vindfällen och mindre hål som inte krävde någon ytterligare åtgärd efter att vindfällena var upparbetade. Stormupparbetningen efter Gudrun gjordes i flera olika etapper. Större ytor med stora virkesvolymer hanterades under vintern och våren. Jag minns att vi fick göra ett avbrott i upparbetningen då det kom blötsnö som följdes av ordentlig kyla, för stormbrötarna frös ihop så det var svårt för skördaren att dra loss stammarna. Losskapningen var också ett elände den perioden då man inte såg jord och sten i barken. Kunde man inte fila en sågkedja innan så lärde man sig då...! Strödda vindfällen och mindre grupper som låg skuggigt och fuktigt lämnades och hanterades inte förrän sensommaren 2006.
Hur som helst så redde problemen ut sig till slut, tyckte man. Ända tills januari 2007, då det var dags igen.
Tack vare erfarenheterna från Gudrun så upplevde i alla fall inte jag Per och dess konsekvenser som alls lika dramatiska som efter Gudrun. Det berodde säkert på att erfarenheterna från Gudrun fanns i minnet, det var inte alls lika stora volymer som fallit över stora områden och inte minst så var prisnivån betydligt bättre tack vare god konjunktur i skogen.
Föryngring efter stormarna började inte jag tänka på förrän till sommaren 2007. Orsaken var helt enkelt att det var så få av mina drabbade områden som gick att föryngra tidigare eftersom det fanns trädgrupper och enstaka träd kvar på alla stormdrabbade ytor. Detta såg naturligtvis annorlunda ut längre västerut där stormen lade omkull allt! Det tog fram till sommaren 2009 innan alla ytor städats färdigt för plantering.
Markberedning var inte aktuellt på mina drabbade områden då det i huvudsak var frisk eller fuktig mark som drabbats. En viktig orsak till att strunta i markberedning var att trots manuell losskapning blir alltid stubbar från rotvältor väldigt höga. Att ytterligare böka runt i detta med en maskin var inget alternativ. Det planterades täckrot gran omarkberett utom på några få områden med mycket gräs, där vi markberedde med flåhacka. Löv kommer gratis på dessa marker, och ädellöv med hägn var inte något alternativ. Ca ett hektar planterades med hybridlärk 2010, mest för att få det lite ljusare i närheten av en privatbostad. I princip samtliga mina föryngringar efter stormarna är röjda två gånger än så länge, en brunnsröjning och en ungskogsröjning.
Ytterligare faktorer som skapade arbete efter stormarna var granbarkborren. Om det var fällor och fångstvirke, eller bara tur som avgjorde vet jag inte, men lokalt drabbades vi inte speciellt hårt av skador. Men det fångades ganska många liter granbarkborre under några säsonger. Torrsommaren 2018 har varit betydligt värre ur ett granbarkborreperspektiv.
Ytterligare kuriosa kan vara utnyttjandet av "skräpvirke" från stormåren. Brutet, sprucket, rötskadat, barkborreskadat osv. Detta virke apterades till vissa längder och sorterades ut för sågning i egen regi. Det räckte mer än väl till en stallbyggnad på 90 kvadratmeter, och det finns inte många brädor eller plankor i bygget som kommer från virke som hade klassats som timmer vid mätstationen.
En slutsats jag dragit utifrån stormarna är att skogsekosystemet återhämtar sig, med eller utan mänsklig hjälp. Vårt mänskliga psyke och vårt ekonomiska system kan dock utsättas för allt för stor belastning vid storskaliga störningar, såsom storm eller brand. Erfarenheterna har också inneburit att jag själv strävar mot en större ståndortsanpassning i trädslagsval och skogsskötsel idag.