Skogsmiljö och Trädlära

Efter Gudrun: Vad hände sen?

30 inlägg 6508 visningar 9 följer Svara, dela mm...   
Användarvisningsbild

Efter Gudrun: Vad hände sen?

Traktorodds  
#545202 Hej forumet!
(Denna tråd kan också handla om stormen Per)

Jag är en Gotlänning som, efter att sett en halvtimmes dokumentär om stormen Gudrun på Youtube, fått en del funderingar. Först måste jag säga att jag blir chockad (igen) av att se fotona på förödelsen i skogen, shit, var det alltså så illa? Som ni förstår så såg det inte ut så här på Gotland med våra mestadels tallskogar, även om det blåste ner en del här också.

Jag kan antagligen inte förstå hur det kändes för dom värst drabbade, därför tänkte jag att ni många drabbade kanske kan berätta i den här tråden hur det var för er, framförallt hur ni gjort sen fram till dags datum?

1. Era egna unika berättelser!

2. Hur gick det att klara upp stormfällorna? (gärna bildr)

3. Hur tänkte ni vid återplanteringen? Annat trädslagsval om möjligt?

4. Ekonomiskt, hur gick det? Bl.a. fick man betalt eller dumpades priserna? (förstår att det är känslig fråga, dom som vill kan nämna något. Ekonomi är sååå kul att höra om! :oops: )

5. Hur ser skogarna ut idag? fullt upp med röjning? (gärna bilder!)

6. Med viss distans, hur känns det nu? Tänker att det kanske, möjligen, finns något positivt eller lärorikt. Känner ni optimism för framtiden och skogen idag?


Kom gärna med andra Infallsvinklar, frågor, svar och konstateranden!


Kan själv berätta att vi bara hade ett mindre stråk i en gammal granskog som blåste omkull totalt, där det måste ha dragit fram en riktigt byvind. stråket gick genom två grannfastigheter och var några hundra meter långt, kanske 50m brett, men där låg allt. Annars var det bara sporadiska vindfällen i vår skog. Tänkte att min lilla berättelse kan trigga igång er andra som varit med om "lite" värre saker :wink:

Kom ihåg, nu går vi mot ljusare tider :-bd 🤗



   TS
Användarvisningsbild

Re: Efter Gudrun: Vad hände sen?

Torbjörn Johnsen  
#545206 Vilket bra initiativ @Traktorodds! Det här kan bli en mycket intressant tråd och kan kanske bidra till visst hopp bland dem som blivit drabbade nu i vinter. Hoppas ni skriver lite om vad som hände sen efter Gudrun (och/eller Per)!

Användarvisningsbild

Re: Efter Gudrun: Vad hände sen?

Traktorodds  
#545218 Lägger upp bilder jag hittade i en dammig mapp! från vintern 15/16. visserligen inte från per eller Gudrun, men det är i stort sett den sista skogen på det skiftet med Gudrun stråket som åkte här! Nu är det snart åkermark här istället :wink: (svär jag nu? :oops: ) I alla fall ser man vad som kan hända när grannen avverkat. :-ss :-o ^#(^

   TS
Användarvisningsbild

Re: Efter Gudrun: Vad hände sen?

MilanJo  
#545485 Åh, vilket bra initiativ! För att inte "ordb-a" bara för att få meddelande om när det postas i tråden skriver jag några korta minnesbilder som dyker upp när jag tänker på främst Gudrun, men någon är nog från Per och är relaterat till min fars fastighet i mitten av Småland:

Att jag, när jag gick och kapade gammelgranar, hade bytt ut handsaxen i bältet mot en skurborste. Den använde jag när jag kapade rotstocken eftersom jord/grus av naturliga skäl hamnade just där när rötterna gick i vädret. Det sparade kedjan.

Att jag fick låna min äldsta brors mindre såg, förutom den vanliga 242:an(?) när vi gick och röjde upp i en gallring med tallskog eftersom det var bättre att jag hade den eftersom jag hade en "fallenhet" för att hela tiden klämma sågen och därmed behövde han komma och hjälpa mig loss hela tiden. På så sätt sparades tid som då var dyrbar i det eviga arbetet.

Pappas kommentar när vi efter ett par månader satt i en bil på väg mot Skåne från nordöstra Kronoberg. När vi kom ner mot sydväst förstod han det faktiskt var ännu värre där neråt. Han kanske inte blev mer lättad för det, men att se att det fanns ett ännu värre helvete än det han själv hade hemma på gården gav kanske lite proportioner.

När jag var i utmarkerna på fastigheten och inte riktigt kände igen mig och efter ett telefonsamtal fick konstaterat att jag hade gått en timme i statens skog och arbetat upp gran. Staten kontaktades men man hade inget emot att någon hade tagit sig an detta på frivillig basis.

När jag var ute och red i ett oupparbetat område på en visserligen smidig liten häst, men han fastnade med magen när vi var mitt över en gigantisk gran och det tog mig en timme att få honom loss. Kommer än idag inte ihåg om det blev framåt eller bakåt. Att han hette Rapid hjälpte inte den gången......

Vill verkligen uppmuntra till er som har längre berättelser och bilder, ni som arbetade er igenom detta var FANTASTISKA! (Varför har inte Skogsforum hjärtan-smileys?)

Användarvisningsbild

Re: Efter Gudrun: Vad hände sen?

Traktorodds  
#545522 Tack för det bra och intressanta inlägget @MilanJo, Då vart tråden officiellt igång!

Det där med att inte känna igen sig i sin egen skog var något jag inte hade tänkt på, men tror jag kan förstå. Måste kännas helt surrealistiskt?


Sen låter det som att du blev extrainkallad ut i skogen för att hjälpa din far/familj? Blev det början på din skogliga karriär?


Jag kom även att fundera på hur det var för er alla att över huvud taget ta sig fram till skogsskiftet ni skulle jobba på. Hur gick det till med upparbetning av skogsvägar? gjordes det gemensamt med gemensamma beslut i vägföreningar eller liknande, eller blev det till å vänta på att andra skogsägare skulle fixa sitt?

Att arbeta gratis för staten rekommenderar jag inte!

   TS
Användarvisningsbild

Re: Efter Gudrun: Vad hände sen?

MilanJo  
#545543
Traktorodds skrev:Tack för det bra och intressanta inlägget MilanJo, Då vart tråden officiellt igång!

Det där med att inte känna igen sig i sin egen skog var något jag inte hade tänkt på, men tror jag kan förstå. Måste kännas helt surrealistiskt?


Sen låter det som att du blev extrainkallad ut i skogen för att hjälpa din far/familj? Blev det början på din skogliga karriär?


Att arbeta gratis för staten rekommenderar jag inte!


Den skogliga banan började runt -83 med frösådd, utmärkt barnarbete, liksom det relaterade att "dra ribb" i sågverket på gården. Maskinellt började det senare, men har inte jobbat så mycket sedan Per, mest lite röjning och ta ner "vedträn", men en även en del hästrelaterat skogsarbete. Att jag hjälpte till var nog inte en kommendering, det var bara något självklart....

Finns det länkar till den film du pratar om? Eller andra, minns bara en film jag såg på svt något år efter Gudrun och att jag var på en utställning på Smålands Museum runt 2007, den var mäktig/tung.
Finns reportageböcker?
Tidningsreportage som ligger öppna för läsning?

Avatar Fallback

Re: Efter Gudrun: Vad hände sen?

gnisten83  Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#545551 På eftermiddagen (Gudrun) blåste de endel men grabben o jag åkte ner till Karlshamn för att hälsa på några vänner o hade tänkt åka hem sen på kvällen så jag tackade nej till öl till maten.
Man hörde att de blåste mer och mer och vid 18tiden gick strömmen uppe på Pengarberget i Karlshamn och då förstod jag att vi inte kunde köra hem på kvällen.
De blev några whiskey innan vi försökte sova sen.

När vi skulle köra hem sen var vägen helt upp uppröjd till Svängsta men sen började sick sackande med träd som var avkapade så man precis kom förbi och vid en väg till Ringamåla stod en bil med taket nedslaget.
De hade blitt instängde o fått stå ute på en åker i blåsten o mörkret till brandkåren kom på morgonen.

Vi fortsatte hemåt o kom upp till infarten till byn, där fick ställa bilen och hoppa över o under kullvräkta granar som en granne (ägaren) börja såga i o grabben då 8år o jag fick gå 1km hem till ett strömlöst hus.
Efter fått lite mat i oss bestämde jag att ta traktorn o arbron o försöka ta oss ner 1km längre ner på byvägen till en äldre dam som bodde där.

Några träd här o där längs byvägen fixades rätt lätt men de sista biten upp till huset hade en 40årig risig åkerplantering lagt sig över vägen, gissa om hon o sonen som råkat vara hemma blev glada när de kom en maskin som hjälpte till att öppna vägen.
Han hade börjat med motorsåg på andra sidan men de var en 50m lång granridå över vägen men ett på timmar senare var de öppet igen....

De tog 18 dagar innan jag hade ström igen och de hade ström uppe i Ryd efter 2dagar.
Äldreboendet i Ryd höll på att renoveras etappvis och på fredagen innan Gudrun hade de nya reservkraftverket kopplats in o provstartats och efter helgen hade den fått 52drifttimmar.

Användarvisningsbild

Re: Efter Gudrun: Vad hände sen?

Vardon  
#545552
MilanJo skrev:
Traktorodds skrev:Tack för det bra och intressanta inlägget MilanJo, Då vart tråden officiellt igång!

Det där med att inte känna igen sig i sin egen skog var något jag inte hade tänkt på, men tror jag kan förstå. Måste kännas helt surrealistiskt?


Sen låter det som att du blev extrainkallad ut i skogen för att hjälpa din far/familj? Blev det början på din skogliga karriär?


Att arbeta gratis för staten rekommenderar jag inte!


Den skogliga banan började runt -83 med frösådd, utmärkt barnarbete, liksom det relaterade att "dra ribb" i sågverket på gården. Maskinellt började det senare, men har inte jobbat så mycket sedan Per, mest lite röjning och ta ner "vedträn", men en även en del hästrelaterat skogsarbete. Att jag hjälpte till var nog inte en kommendering, det var bara något självklart....

Finns det länkar till den film du pratar om? Eller andra, minns bara en film jag såg på svt något år efter Gudrun och att jag var på en utställning på Smålands Museum runt 2007, den var mäktig/tung.
Finns reportageböcker?
Tidningsreportage som ligger öppna för läsning?


Det finns tex p3 dokumentär
https://sverigesradio.se/avsnitt/71423

Även tendens har en om 10 år efter gudrun
https://sverigesradio.se/sida/gruppsida ... rupp=21763

Finns säkert flera om man söker på sr men de är väl de bästa tycker jag.

Sen finns ju spelfilmen stormen om en del människoöden som möts under en storm, men är ju ingen dolumentär

Avatar Fallback

Re: Efter Gudrun: Vad hände sen?

Håkan A  
#545601 Spännande trådinitiativ! :-bd
Om den kommer igång blir det nog en del längre texter.

Med den största respekt för alla dem som drabbades ännu värre än vad jag gjorde så tycker jag ändå att man efteråt kan konstatera att skogens ekosystem har en enastående förmåga att repa sig från storskaliga störningar, oavsett hur mycket eller lite hjälp vi ger med plantering osv.
En av många lärdomar från dessa stormar är också att ta det lugnt! I första skedet gäller att öppna vägar och skaffa överblick, allt annat har lägre prioritet, det övriga ordnar sig.

Jag kan ju dela några av mina minnesbilder från de första kaotiska dygnen efter Gudrun, även om de inte är direkt skogliga. De beskriver kanske ändå lite hur situationen upplevdes just då.

Gudrun natten tillbringades i en buss på väg från Jönköping ned mot Alstermo, efter att ha varit på hockey i Jönköping. Den resan tog hela natten, via en mängd av Smålands mindre vägar där markägare och entreprenörer börjat uppröjningen redan under natten. När man efteråt fick vidden av stormen klar för sig insåg man att det hade varit vansinne att ens försöka köra hem, men det förstod varken bussbolag eller resenärer i den stunden. Och alla kom fram, utan andra skador än lite kåda på händerna där man fått gå ut och dra undan toppar och grenar från vägarna.
Efter några timmars vila i ett kallt, strömlöst hus var det sedan bara att lasta motorsågar med kringutrustning och börja leta efter/hugga väg fram till föräldragården. Med en hel del maskinhjälp gick det att öppna en väg under eftermiddagen.
En annan minnesbild är de strömlösa dygnen. Min dåvarande arbetsbil var utrustad med en fast monterad mobiltelefon med tillräcklig räckvidd för att nå mobilmaster som hade kraftförsörjning, detta fordon blev byns samlingspunkt någon timme varje kväll när man kom hem. Fem minuter efter att man stannat stod första grannen och undrade om han kunde få ringa, och så kom nästa och nästa. Det var ett händigt sätt att klara nödvändig kommunikation i byn, och det gav lite extra social kontakt med grannarna i en jobbig situation.
Efter att vägarna var hjälpligt uppröjda gick den mesta vakna tiden de första veckorna åt till att förflytta bränsle och elverk mellan olika fastigheter, för att kunna pumpa upp vatten, driva frysboxar, driva cirkulationspumpar till värmesystem osv.
Det mesta skogliga arbetet i början var inriktat på att öppna vägar och kraftledningsgator. Det skapades en mängd samarbeten mellan maskingrupper, markägare och nätägare. Det var nog en hel del arbete som inte följde regelboken, men arbetet drevs i alla fall framåt av alla inblandade.
Det var först när man hittat strukturer för det livsnödvändiga som man ytterligare började inventera skogsskadorna längre ut i på skogsskiftena. I min egen situation skedde inte detta förrän efter ca 17 dygn då samtliga våra fastigheter hade fått strömmen tillbaka.
Och precis som MilanJo beskriver så fanns det åtskilliga platser man definitivt inte kände igen sig på eller hittade gränserna vid förrän man påbörjade uppröjningen på allvar.
Ekonomiskt så sjönk virkespriserna som en sten. De som sålde sitt virke till Södra klarade sig relativt bra tack vare att konjunkturen var bra vilket gav dessa markägare en bra ersättning i efterhand. Historieskrivningen kring privata sågverk respektive skogsägarföreningen och hur dessa hanterade situationen med garantipriser för virket varierar något, beroende på vilka glasögon man tittar på historien med.

Användarvisningsbild

Re: Efter Gudrun: Vad hände sen?

halvproffs  
#545616 Här hade vi ingen storm men blev drabbade på sätt o vis ändå.
Jobbade med byggen inne på Sandvik. Mycket traditionell formsättning och det gick åt stora mängder 45×95 virke. Ligger ca 1000lpm i ett knippe. Många reglar som det var stormsprickor i så man med handkraft kunde få itu dom så det blev 45×45 .
Vi fick kassera mycket virke. Typiskt smålänningar skämtade vi om. 😉

Användarvisningsbild

Re: Efter Gudrun: Vad hände sen?

ananders  
#545618 Vid tiden för Gudruns ankomst bodde jag i anslutning till min arbetsplats för tiden ca 5 mil från gården.
Under lördagen den 8 januari småpysslade jag och sambon lite i lägenheten på förmiddagen för att under eftermiddagen bege oss in till den stora staden, som låg strax intill, för att hämta en tvättmaskin som vi funnit på den stor annonsplatsen på internet.
Det hade redan vid denna tidpunkt för vår avfärd börjat blåsa riktigt friska vindar som fått mindre grenar på träden att knäckas och falla ner och bilen svajande till vid varje vindby.
Efter ca 30 minuter efter avfärd anlände vi åter vid vår lägenhet och klockan bör väl varit mellan 15.30 och 16.00 då det var inte var mycket kvar av dagsljuset. Efter urlastningen av tvättmaskinen togs ett gemensamt beslut mellan mig och sambon att bilen inte skulle parkeras där den normalt brukar stå, vilket är under kronorna av en stor kastanj och en dito alm, utan nu placerades den mitt ute på en stor gräsmatta utom räckhåll från något träd. En halvtimme senare tittar jag ut mot bilen och ser att den ej är allena längre då flera av grannarna också flyttat ut sina bilar på gräsmattan.
Någon timma senare blir det mörkt i den lilla samling av hus vi bor i mörklagd och vi hör hur vindarna kastar ner torra grenar och kvistar från de stora träden som står strax väster om gaveln till det hus vi hyr.

Natten mot söndagen förflyter i stort utan sömn och när det ljusnar så syns ingen stor åverkan i byn, alla träden står upp, bara några grenar som knäckts, lite tegelpannor som blåst iväg och avsaknaden av elektricitet som på visar att Gudrun varit på besök.
Det är nu jag också påbörjar min färd mot gården. Jag kommer inte fullt en mil innan det är totalt stopp, en grupp stora granar har blåst omkull och dragit med sig en elledning så här skulle det nog dröja innan det öppnades upp igen.
Så ett nytt vägval måste väljas, antingen väster om eller öster om, jag valde det västliga alternativet då det var dels större vägar där och mer öppen mark.
Det var ett lyckat vägval då vägarna var framkomliga om än knappt fram till ca 1 km innan gården så vi fick gå den sista biten. Det var inga mängder med träd som låg på denna sträckan kanske 10 - 20 stycken.
Det var värre på en väg strax norr om som var helt blockerad i på en sträcka på 100 meter där markägaren vägrade att lumpa träden längsmed vägkanterna utan de skulle apteras ordentligt och inget skulle gå till spillo. Tror det tog en dryg vecka innan den vägen var öppen. Tur för de boende att inte den vägen var en återvändsgränd utan att de hade en utfart till vägen in mot min gård också där jag och den andra markägaren såg lite mer praktiskt på saken. Några grannar var redan i färd med att röja vägen så innan middag var vägen öppen.
Eftermiddagenägnades åt att syna av skadorna på hus och skog. Husen hade klarat sig, bara ett par takkpannor på boningshuset och på ett uthus.
Värre var det i skogen men långt ifrån katastrof. Det var inga större sammanhängande områden som blåst ner, två områden mätte 0,5 ha, sedan hade det tagit mindre luckor och för övrigt "gallrat" tämligen jämt över hela fastigheten med undantag av ett område med 50 årig granskog på ca 1ha som lämnats näst intill orört.
Eftersom det saknades el på gården så låg jag på latsidan tills den återkom, tror det var på torsdagen efter.
Började då med att hugga fram det virke i en gallring jag redan på börjat innan Gudrun, men efter några dagar började jag känna mig matt och orkeslös men kämpade på några dagar till. Efter en vecka gick det inte längre och jag tog tempen på mig när jag kom hem och termometern visade 39 grader. Där efter förflöt en vecka som i ett töcken febern pendlade mellan 39 och 40 och jag levde på blåbärssoppa och Alvedon. När en vecka gått och febern inte ville ge med sig så tog åkte vi in till akuten där det konstaterades att jag drabbats av körtelfeber. Ingen behandling finns mot detta så det är bara att vänta ut och ingen större fysisk ansträngning på 2 månader. En vecka till förflöt med feber och samma ensidiga kost, inte att rekommendera men dock en riktigt bra bantningskur var det :wink: .

Det blev inte så mycket mer gjort i skogen för egen del den våren. Jag var återställd och fick grönt ljus av doktorn i början på april. Då hade jag införskaffat en traktor och skogsvagn så att jag kunde få ut det jag hade huggt innan jag blev sjuk.
Upparbetningen av med parten av det övriga var utlagt på en större skogsägarförening, som vi blev medlemmar i något år innan, ett område skulle jag själv hugga upp på grund av lång och kännslig skotningsväg. Upparbetningen på vår fastighet gjordes i februari 2006 och totalt blev det 1000 m3fub var av jag själv högg 250 m3fub. Minns att det var mycket snö periodvis denna vinter så det var inte så jätteroligt att gå och kvistar längs med vinfällorna :((

Det ekonomiska utfallet av Gudrun tycker jag blev gott trots allt, befarar att det blivit sämre om vi inte varit medlemmar i skogsägarföreningen.
Vi verken planterade eller gjorde några följd avverkningen efter Gudrun för vi hann inte med det innan Per kom.
Den stormen minns jag inte så mycket av mer än att upplägget av upparbetningen följde samma som efter Gudrun. Jag högg ströträd och i anslutning till samma område som vid Gudrun och det blev 200 m3fub och skogsägarförening det övriga ca 400 m3fub.

På hösten 2007 planterades det område som jag själv högg efter Gudrun och Per, vilket blev ca 1 ha.
Sedan har vi med ett par års mellan rum avverkat de stormskadede områdena vilka redan då var avvekningsmogna, så sedan 2009 har vi avverkat ca 17 ha av våra 50 ha, så mycket röjning blir det framöver. 8)

Användarvisningsbild

Re: Efter Gudrun: Vad hände sen?

Traktorodds  
#545634 Gnisten83, Håkan A, Ananders: 👍 👍 👍 👍 👍 Mycket fina inlägg, som ger bra inblick i hur det var och hur ni tänkte i situationen!
Mkt bra jobbat också!

Håkan A: Nöden har ingen lag! I sådana situationer märker man om grannarna är av det rätta virket 🙂 Du har aldrig varit så populär va ?😉
Ananders: körtelfebern, råkade du få den då eller var det av kraftansträngningen du gjorde? vet inte hur det funkar? "Kul" med siffror också på mängd/areal. Då blev du relativt hårt drabbad av Per också!? Läste nämligen att Gudrun tog ned 75 milj. m3, och Per "endast" 12 milj.(källa wikipedia)

   TS
Användarvisningsbild

Re: Efter Gudrun: Vad hände sen?

Traktorodds  
#545639 Finns det länkar till den film du pratar om? Eller andra, minns bara en film jag såg på svt något år efter Gudrun och att jag var på en utställning på Smålands Museum runt 2007, den var mäktig/tung.
Finns reportageböcker?
Tidningsreportage som ligger öppna för läsning?[/quote]

Det var denna jag har sett på:

   TS
Användarvisningsbild

Re: Efter Gudrun: Vad hände sen?

ananders  
#545645
Traktorodds skrev:Gnisten83, Håkan A, Ananders: 👍 👍 👍 👍 👍 Mycket fina inlägg, som ger bra inblick i hur det var och hur ni tänkte i situationen!
Mkt bra jobbat också!

Håkan A: Nöden har ingen lag! I sådana situationer märker man om grannarna är av det rätta virket 🙂 Du har aldrig varit så populär va ?😉
Ananders: körtelfebern, råkade du få den då eller var det av kraftansträngningen du gjorde? vet inte hur det funkar? "Kul" med siffror också på mängd/areal. Då blev du relativt hårt drabbad av Per också!? Läste nämligen att Gudrun tog ned 75 milj. m3, och Per "endast" 12 milj.(källa wikipedia)


De sa att körtelfeber kunde utlösas av stress.
Per sopade rent en gammal mossodling på 1 ha som Gudrun bara orkade till kanten av så det mesta av volymen kom här ifrån.

Avatar Fallback

Re: Efter Gudrun: Vad hände sen?

gnisten83  Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#545676 Tagit ur minnet utan att kolla bland mätsedlarna så tog Gudrun 4300m3fub och Per runt 900 m3fub på 140ha, grannfastighet blev av med runt 2000m3fub på 30ha i stormarna så allting är relativt om jag var hårt drabbad.
Tyvärr har jag inga tillgängliga bilder från den tiden då den datorn kraschade men hårddisken ligger i en låda.....

Fredrik Reuter
Hej Gäst! Jag heter Fredrik och driver denna sajt. Jag skulle gärna vilja tipsa dig om hur du kan få ut mer av skogsforum. Klicka på de knappar som passar dig här intill (minifönster öppnas).