SKOGSFORUM ARTIKEL 

  Gallring

Andragallring med beståndsgående - Terri 34C 8wd (video)

5 inlägg 10608 visningar 5 följer Svara, dela mm...   
Användarvisningsbild

Andragallring med beståndsgående - Terri 34C 8wd (video)  ARTIKEL

Torbjörn Johnsen  
#544197 (If you want to read this article in English, you can go to nordicwoodjournal.com where the English version is published.)

Det finns många åsikter kring de mindre, beståndsgående skogsmaskinerna. En myt som florerar i skogsbruket är att det inte går att göra andragallringar med de mindre maskinerna. Därför är det bättre, enligt dessa åsikter, att hugga förstagallringen med en stickvägsgående skördare så att man inte blir tvungen att hugga upp nya stickvägar när det ska gallras andra gången. Under Gallringsdagarna 2018 spreds den här "myten" t ex med bestämdhet av representanter i Södras monter.

Går det?
Jag vill vara tydlig med att det är skillnad mellan om det GÅR att andragallra med de mindre maskinerna eller om det LÖNAR sig att andragallra med dessa maskiner. Den första frågan, om det går, beror ju på om dessa maskiner har kapacitet i motor, hydraulik, kran och aggregat att hantera en andragallring. Den andra frågan måste ju besvaras av den som vill anlita mindre maskiner men vi kommer tillbaka till det här.

Om man gallrar i rätt tid
Om vi utgår från likåldriga barrbestånd av gran och tall så förväntas den första gallringen helst ske vid en Övre Höjd (ÖH) runt 13 meter. Därefter kan beståndet gallras en till två gånger till beroende på bonitet och skötselmål. Det finns en bestämd uppfattning inom skogsbruket om att bestånd med övre höjd över 20-22 meter inte ska gallras p g a den ökande stormfällningsrisken vid högre trädhöjd.

Det här innebär enligt mig att de större beståndsgående maskinerna, typ Sampo HR46, Rottne H8 samt de något mindre Malwa 560, Terri 34 och Vimeks 404/610 alla ledigt klarar av att jobba i de träddimensioner det handlar om. Förutsatt att vi pratar om låggallring vilket vi ju nästan alltid gör numera.

Skogsforum har besökt flera andragallringar där Malwas och Terris maskiner har använts och den här tråden är den första i en serie om flera i ämnet.

Andragallring med Terri 34C 8wd
Först ut är en andragallring som gjordes med Terris hjulgående skördare 34C 8wd. Den aktuella gallringen ligger i Älmhult i södra Småland. Granbeståndet är 45 år gammalt med SI G32 och en övre höjd runt 22 meter. Alltså i sista rappet för att gallras överhuvud taget. Tittar man t ex i Skogskunskap.se under Gallringsmallar (skogsstyrelsens gamla mallar) så ska beståndet gallras med ett rekommendeeat uttag om ca 10 kvm grundyta (26% uttag). Däremot, om man använder den nyare Gallringsplan så föreslås ingen ytterligare gallring utan en slutavverkning vid 67 års ålder.

Gammalt stickvägsnät
Beståndet var gallrat för åtta år sedan men då ganska försiktigt. Det höll idag ca 350 m3sk/ha och ca 1200 stammar/ha. Det fanns ett gammalt stickvägsnät av smala stickvägar med cc-avstånd om ca 22 meter. Jag uppskattade uttaget som gjordes till ca 20% av volymen eller 400 stammar/ha. En ganska försiktig gallring och troligtvis helt rätt.

Den smala Terriskördaren är bara 2,05 meter bred (plus några centimeter ytterigare p g a banden) och den hade hade inga problem att ta sig fram på de smala stickvägarna. Det var en Terri 34C 8wd i skördarversion som gjorde gallringen. Den kan ha lite längre kran än vad kombivarianten har eftersom skördaren får en lägre tyngdpunkt än kombin. På skördaren sitter en Mowi P40T (med utskjut) och den når 7,5 meter. På kombin sitter en Mowi P40 utan utskjut och den räcker 6,2 meter.

Instick
Arbetsmetoden med Terriskördaren är inte att köra spökslag mellan stickvägarna för att nå mitt mellan vägarna utan maskinen gör istället instick. Det innebär att föraren utnyttjar en glugg mellan vägträden för att gå vinkelrätt in någon meter och därmed når hela vägen in. Det verkar fungera bra och syns på videon här nedan också.

Klarar diametern
Huvudstammarna i beståndet börjar närma sig 30 cm i brösthöjd men de här stammarna rörs ju överhuvudtaget inte i gallringen. Om maskinföraren ändå vill ta ner någon enstaka sådan stam (t ex hjort- eller barkborreskadad) så är det fullt möjligt med 928-aggregatet (LogMax) som fäller 42 cm som max. Eftersom det handlar om låggallring så är avverkningen helt inriktad på de klenaste stammarna och de låg i det här beståndet med brösthöjdsdiameter på 16 cm eller lägre. Avverkningens medelstam låg på 0,14 m3fub/stam.

Eftersom skördaren inte kör slingerstråk mellan vägarna utan enbart i det gamla stickvägnätet så hamnar allt ris i vägen. Föraren la en del möda på att få topparna mot vägträdens rothalsar för att skona dem från skotarens hjul.

Skördaren producerar
Jag hade mycket film med mig hem och har suttit och klockat produktionstakten i hela filmmaterialet. Det hamnar på drygt 90 träd per timme som med 0,14 m3fub i medelstam skulle motsvara ca 12 m3fub/timme. Nu är det kanske ingen fullt realistisk produktionstakt utan tid måste givetvis även läggas på att fika och fixa kedjor/avbrott mm. Men det ger ändå en indikation om att en beståndsgående skördare kan hålla en konkurrenskraftig avverkningskostnad i en andragallring.

Skotningen dyrare
Skillnaden i kostnad när det gäller beståndsgående maskiner hamnar helt på skotaren. En Terri 34C-skotare får med sig ca 5 m3fub per lass vilket är hälften av vad de mindre stickvägsgående skotarna tar (typ Rottne F10, Gremo 1050F etc). Det gör att skotningen kommer att kosta mer. Olika beroende på stickvägsavstånd men räkna med 20-40 kr/m3fub så ligger man nog ganska realistiskt.

Visst går det att andragallra med beståndsgående maskiner!
Så slutsatsen från det här besöket är definitivt att det GÅR att gallra andragallring med beståndsgående maskiner. Det är inga som helst problem. Om skogen är för grov för de här maskinerna så ska man helt enkelt inte in och gallra mer. Då är det snarare slutavverkning som är nästa åtgärd. Sedan är det ju upp till varje skogsägare att bedöma om hen tycker att det är värt den extra kostnaden att använda en liten skotare.

Olika band
Terri 34C 8wd skördaren som användes i den här gallringen är alltså 2,05 meter bred och den väger 5 630 kg utan band. Maskinen är fullbandad på alla fyra boggiställen vilket ger extra vikt och stabilitet. Enligt Terri klarar den att jobba på full kranlängd och det behövs ingen vätskefyllning i däcken.
Den här skördaren (se bilden) hade Olofsfors Pro Lite 15-band på traktordelen och MES extra bärande band på skördardelen.

Här finns en video från besöket


Och lite bilder

1547404699_p1050489.jpg


1547404661_p1050533.jpg


1547404661_p1050536.jpg


1547404661_p1050515.jpg


1547404661_p1050510.jpg


1547404661_p1050492.jpg


1547404661_p1050489.jpg



Senast redigerad av Torbjörn Johnsen sön 20 jan 2019, 23:22, redigerad totalt 1 gång.

   TS
Malwa
Användarvisningsbild

Re: Andragallring med beståndsgående - Terri 34C 8wd (video)

Stavve  
#544220 Hej, intressant tråd. Förstår jag det rätt att förstagallringen skedde med en stickvägsgående skördare? Det intressanta blir egentligen först när det är andragallring med en beståndsgående i ett bestånd där förstagallringen skedde "beståndsgående". Finns väl inte så mycket att vinna med en beståndsgående i en andragallring om det redan finns "normalstora" stickvägar?

Sedan har Du å andra sidan svarat på spörsmålet "om" det går. Tyvärr tror jag många lägger in "lämplighet" när de talar om att det inte går.

Själva har vi för jämförbara granskogar som jämförelse förstagallrat i två områden traditionellt stickvägsgående och på två andra med beståndsgående, ska bli intressant att följa i praktiken och särskilt då när det blir dags för andragallring.

Användarvisningsbild

Re: Andragallring med beståndsgående - Terri 34C 8wd (video)

Torbjörn Johnsen  
#544222 Intressant med dina gallringar @Stavve. Har du några siffror över avverkningskostnaderna från de olika maskinerna? Det skulle vara intressant att se om det är stor skillnad.
I det aktuella beståndet (i filmen) fanns det gamla vägar men det hade nog blivit för trångt för en stickvägsgående skördare som hade blivit tvungen att hugga huvudstammar i vägkanterna för att komma fram.
Mer video kommer inom kort på motsvarande Malwa-gallring inkl skotning.

   TS
Användarvisningsbild

Re: Andragallring med beståndsgående - Terri 34C 8wd (video)

Stavve  
#544224 Det kan finnas i gömmorna. Tror dessvärre att det för den stickvägsgående gallringen är uttryckt som en klumpsumma för drivningskostnaden där det ena beståndet är något äldre, vidare så skedde mer av "finlir" när det gallrades beståndsgående alltså att få ut rätt träd och få ut det mesta av björken. Om jag minns rätt i huvudet så gick den beståndsgående drivningen jämnt ut med massaveden vilket var runt 300 SEK då, med en medelstam på 0,045.

Ska se om jag får tag på några siffror.

Avatar Fallback

Re: Andragallring med beståndsgående - Terri 34C 8wd (video)

Cat554  
#544227 Meget interessant tråd! Jeg var tro tilhenger av gallring "for enhver pris" inntil sist vinter. Da undersøkte vi hvilket utslag stammevulumet gjorde på gjennomsnittlig kubikkmeterpris ved sluttavvirkning. Den var nær obefintlig! Og redusert treantall gir lavere tilvekst. Det skal ikke gallras hardt i andregallring, om en skal se på totaløkonomien over hele omløpstiden. Derfor er de mindre maskinene interessante i mine øyne. OH

 Besvara  
  • Sida 1 av 1
Fredrik Reuter
Hej Gäst! Jag heter Fredrik och driver denna sajt. Jag skulle gärna vilja tipsa dig om hur du kan få ut mer av skogsforum. Klicka på de knappar som passar dig här intill (minifönster öppnas).