På skördaraggregatet används nästan uteslutande sågkedjor med 2 mm spårvidd och .404 delning. De vanligaste fabrikaten på marknaden är Carlton, Oregon och Stihl. Det är också dessa fabrikat som testats även denna gång. För det var ju faktiskt inte länge sedan Skogforsk testade skördarkedjor, 2016 skrev vi om att Bästa sågkedjan för skördare 2016 - Stihl RMHS och resultatet står sig alltså.
En av anledningarna till detta nya test är att det kommit en ny .404 kedja på marknaden - Oregon 19HX. När de ändå är igång gissar jag att de även valde att testa en skip-kedja. Alla tester gjordes i en labb-rigg hos Skogforsk i Sävar med hjälp av Komatsu samt med en sågmotor från Parker - [MA] Parker F11-iP sågmotor – Constant Cut.
Oregon 19HX visar upp resultat som Carlton B8, de är i princip likvärdiga. Stihl RMHS kapar i snitt 7% snabbare och till Stihls fördel har Oregon och Carlton också 9–11 procents högre energiåtgång samt använde 16 till 21 procents högre svärdmatningskraft.
Skip-kedjorna var en riktigt besvikelse. En skip-kedja har färre antal skärtänder, i testet hade dessa kedjor 33% färre tänder än de vanliga. Tydligen så är det ingen höjdare - Skip-kedjan hade 12 procent längre kaptid, 16 procent högre energiåtgång och använde 49 procent högre svärdmatningskraft än motsvarande kedja med full uppsättning skärtänder.
Skippa skip verkar alltså vara ett råd.
Ett test av skördarkedjor kan te sig banalt, men börjar man räkna på det ur ett entreprenadsperspektiv så är det nog värt att ta sig en funderare. Dels att lägga ner möda i att få gamla skördarkedjor bra omslipade men också att titta på vilken kedja som är bäst för just dina förutsättningar. Kapning står enligt Skogforsk för i snitt 10% av en skördares arbete. Man kan med rätt slipning eller val av kedja "spara" 10% i energiåtgång. Jag vet inte om man kan omföra energiåtgång direkt till dieselförbrukning men om man gör det så kan man teoretiskt spara kanske 500 liter diesel på ett år genom att optimera kapet. Kortare kaptider sliter inte lika mycket på varken sågmotor, svärdsmatning eller svärd, dessutom spar man också sågkedjeolja. Grädden på moset får bli mindre kapsprickor.
Det är bara att börja räkna!
Här är rapporten i sin helhet: https://www.skogforsk.se/contentassets/ ... 0-2018.pdf
Logga in för att se de bilder eller dokument som författaren har laddat upp.
Du måste vara medlem för att logga in. Det är gratis att bli medlem och registreringen går fort, Välkommen!
Skapa konto