tor 01 nov 2018, 10:20#531360
Sillero skrev:Sammanfattningsvis är dock mitt intryck att uttaget av skogsråvaran från våra skogar kommer att fortsätta på samma brutala vis som vi ser i dag. Inga innovationer, som skulle skona skogsmiljön, har sett dagens ljus.
Innan jag kommenterar din sammanfattning – ett råd: Jag vet inte hur gammal du är men om du vill ändra på skogsbruket så finns det i realiteten bara EN riktigt framgångsrik väg och det är att du själv utbildar dig inom skogsbruk och sen påbörjar förändringen inifrån. Om man tittar bakåt så har inga av de stora förändringarna åstadkommits av folk utanför som kritiserat skogsbruket utan det har alltid varit människor som själva var aktiva inom skogsbruket som verkligen har fått igång förändringar. Kunskap är nyckeln och den får man genom att man utbildar sig.
Är skogsbruket brutalt? Ja, det kanske man kan säga och det har det alltid varit fast på olika sätt i olika tider. Numera lyfts ju ofta äldre skogsbruk fram som ett föredöme – yxa, såg och häst istället för skördare och skotare. Det man möjligen glömmer är att äldre tiders skogsbruk var väldigt brutalt mot de som arbetade i skogen, mot både människor och hästar. Var det skonsammare mot "naturen" då? Ja under vissa tider var det skonsammare mot arter som har svårt att klara störningar men det har tidigare funnits perioder då man överavverkat och rentav helt avskogat en del områden. Och tittar du på foton från förr så ser du att i närheten av bebyggelse fanns det normalt nästan inga träd alls eftersom man tog allt som fanns nära till hands till ved och byggnadsmaterial.
Men om det ska gå att diskutera det här på ett seriöst sätt så måste man ta olika delar var för sig. För en gångs skull tänker jag inte kommentera själva skogsskötseln som sådan (vi kommer att fortsätta kalhugga därför att det är ett skötselsystem som fungerar bra för våra boreala skogar) utan jag tänkte resonera lite kring tekniken istället.
Träd är stora och tunga. För att hantera dem på ett säkert sätt krävs stora maskiner. Ju större träd, desto större maskiner. Samtidigt måste maskinerna utformas så att de ger föraren en dräglig arbetsmiljö. Det allra mesta virket som avverkas idag avverkas av någon som har det som sitt jobb och därför kan maskinen inte bara vara utformad för att "skona skogsmiljön" utan den är i första hand en arbetsplats och ska uppfylla de krav vi idag har på säkerhet och komfort i arbetslivet. Dessutom måste både skördare och skotare utformas så att de blir effektiva rent ekonomiskt vilket kräver snabb och effektiv hantering av de träd som ska avverkas. I den delen ligger även att maskinerna kan ta sig fram i skogen på ett enkelt sätt. När det gäller maskiner som används i gallring så måste det dessutom ske utan att de träd som är kvar skadas, varken stammarna eller rötterna.
De som kritiserar skogsbruket lyfter ofta fram fula körskador och får det att låta som om maskinförarna inte bryr sig om att man kör sönder marken. Det man glömmer är att ur maskinförarens synvinkel gör dålig bärighet och djupa spår att det går långsammare och dessutom sliter det på maskinerna. Det finns ingen vinst för den som kör skotaren att köra fast maskinen i meterdjupa hjulspår. Eftersom huvuddelen av maskinlagen är småföretagare som kör på entreprenad åt bolag eller skogsägarföreningar så betyder varje försening pga dålig bärighet att man får svårare att få uppdraget att gå runt ekonomiskt. Ibland gör dessvärre den pressade ekonomin att enskilda maskinförare tar dåliga beslut. Istället för att ta en lång omväg på torrare mark så chansar man på att den blötare marken ska hålla för åtminstone en eller två passager. Ibland fungerar det och ibland går det åt helvete. Fast ibland handlar det om nåt så enkelt som att ingen i förväg visste att det var en fläck med torvmark precis där stickvägen passerade. Det upptäckte inte skotarföraren förrän skotaren plötsligt sjönk ner när 10 cm humuslager förbyttes till 70 cm torv. Och vips blev det djupa hjulspår, sänkt hastighet och sämre ekonomi.
Hur var det då med innovationer? Jodå, vi har idag maskiner med lägre marktryck och det arbetas hårt på att utifrån satellitdata och laserskanning av landskapet ta fram digitala kartor som med väldigt hög upplösning ska kunna tala om i förväg var man
inte ska köra i skogen. På sikt kommer det mesta av de körskador som uppstår idag därför försvinna. Däremot kommer man alltid kunna se var en skogsmaskin kört. Det kan man för övrigt se även när en häst kört ut virke.
Men som sagt, vill du påverka skogsbruket – utbilda dig i skogsbruk! Det är bara med kunskap man kan påverka på allvar.