SKOGSFORUM ARTIKEL 

  Virkesmätning och Matrisfub

Barkvolym på mätsedeln

9 inlägg 10713 visningar 2 följer Svara, dela mm...   
Användarvisningsbild

Barkvolym på mätsedeln  ARTIKEL

Fredrik Reuter  
#33032 I princip allt rundvirke som levereras till skogsindustrin mäts in under bark (ub). Sågtimmer mäts i m3toub eller m3fub, övriga sortiment ex massaved mäts oftast m3fub genom bedömning av traven på timmerbilen (m3t) eller motsvarande.
Enligt föreskrifterna skall rundvirke levereras obarkat och genom att mätningen sker "under bark" är det svårt att se specifikationer på hur barken mäts in och betalas.

Ursprungstråden till detta ämne finns i tråden Får betalt i m3fub, levererar m3fpb

Eftersom bark har ett fullgott energivärde används densamma av skogsindustrierna för bl a framställning av energi iform av el, värme, pelletstillverkning etc.
Således vore det mycket intressant att veta hur mycket industrin värdesätter barken, alltså hur mycket skogsägarna borde får betalt för den.

Ett enkelt försök till en uträkning av värdet för barken 2007 följer nedan:

Ifjol avverkades 77,6 miljoner fub (netto) i Sverige, källa:
http://www.svo.se/episerver4/templates/ ... x?id=15137

När rundvirke mäts in vid industrin (av virkesmätningsföreningarna) används oftast funktioner (barkavdragsprocent är vanligast) för att räkna bort barken vid mätning och få ett volymvärde under bark.
Har kan man anta att de använder vedertagna modeller för detta, ex:
http://www.svo.se/episerver4/templates/ ... agsprocent

Nu är det ju så att all bark inte följer med till industrin, en del försvinner i drivningen, skav från skördare och skotare, en del försvinner i transporten till industrin. Hur mycket får man ett någorlunda begrepp om när man läser diverse redovisningar och rapporter från sågverk, massabruk och övriga;

http://www.storaenso.com/sustainability ... wedish.pdf
http://ex-epsilon.slu.se/archive/000003 ... obb_41.pdf

En enklare studie av siffrorna i dokumenten ovan visar att ca 23,7% av inmätt fub-volym blir flisvolym av bark (m3s).
(Inmätt volym dividerat med barkvolym ut enl tabellerna på sid 18-23 i redovisning från Stora Enso).

Tittar man vidare på VMR:s virkesredovisning för 2007: http://www.virkesmatningsradet.org/Admi ... 4C60B4.pdf så framkommer här att sågverken totalt 2007 fick fram 10,2% bark (m3f). Här har VMR använt omräkningstalet 0,45 för att få fram fastvolymen av barken, räknar man tillbaka hamnar man på en barkvolymprocent (m3s) på: 22,6%

Låt oss anta att producerad volym bark (m3s) ligger mellan 22,6 - 23,7% (ungefär likvärdigt utfall från 2 olika källor osv) så kan vi använda medeltalet 23,1% för att räkna ut barkvolymen i Sverige på årsbasis (i m3s).

Totalvolymen bark torde således bli ikring: 17,9 miljoner m3s.
(nettovolymen multiplicerat med producerad barkandel i medeltal, 23,1).

Dessa uträkningar baseras enbart på sågtimmer.
Ser man på: http://www.virkesmatningsradet.org/Admi ... travar.pdf där VMR gjort undersökningar av barkhalt i massaved så framkommer att barkandelen eller barkavdragsprocenten är; 9,3% för gran, 9,7% för barr och 12% för löv.
Således torde man kunna anta att uträkningen ovan går att applicera på både sågtimmer och massaved, majoriteten i nettoavverkningssiffran ovan (77,6 miljoner fub).

Totalvolymen bark (17,9 miljoner m3s på årsbasis) måste ha ett pengavärde.
Frågan är bara vilket värde den ska ha.
Priset på bionenergi är en snårig djungel och inte helt enkel att tolka eller hitta.
Sedan är det viktigt att barkens värde är det rätta sett ur vart i kedjan skogsägaren ska få betalt för den.
Barken anses som en biprodukt för både sågverk och massabruk, den måste följa med veden och kostnader för avverkning, logistik, administration etc är idag avdraget från bruttopriset för vedvolymen.
Sedan måste barken flisas och lagras, för att sedan transporteras till värmeverk, pelletspress eller vart det nu ska.

Således kan diagrammet nedan användas för att bilda egna uppfattningar.
Några prisrykten att jämföra med:
- GROT, netto 5 kr/m3s om skogsägaren låter det lämnas för senare skotning på hygget för vidareförädling.
- GROT, nettopris 15-20 kr/m3s, enligt: http://skogsaktuellt.se/?p=1980&nyhetID=9922
- Sedan finns lite prisuppgifter på vårt eget forum, bl a här: http://www.skogsforum.se/viewtopic.php?t=2391

Ett annat sätt att försöka räkna ut nettopris för bark skulle kunna vara att räkna bakåt från priset "fritt värmeverket".
Här kan man, bl a via Energimyndighetens web, se en prisbild ikring 140kr/MWh för trädbränsle.
Värmevärdet för flisad bark är ca 0,62MWh/m3s.
Då är vi nere i ca 87kr/m3s.
Sedan kan man anta att 1/4 av denna summa är netto till skogsägaren: http://www.atl.nu/Article.jsp?article=44588
Då hamnar man på 22 kr/m3s.
Intressant är att ta bort skotningen i denna uträkning, då hamnar nettot på 44%, alltså ca 38 kr/m3s (eftersom den redan är avdragen i vedsortimenten).

1520943603_diagram-barkens-varde.jpg


Sveriges rotnettovärde på årsbasis var 12,3 miljarder kronor 2006.
http://www.svo.se/episerver4/templates/ ... x?id=15175

Hur stor del (i procent) av rotnettot som sortimentet bark motsvarar visas i tabellen nedan (utifrån värdena i diagrammet ovan).

1520943603_tabell-barkvarde-m3s.jpg


Oaktat vart ni själva sätter värdet på barken i diagrammet ovan, tycker ni inte att barkvolymen borde synas på mätnotan?
För det är väl så att industrin betalar för barken?

Och är det inte också så att genom att skapa ett sortiment för bark så stimuleras viljan att få med så mycket bark som möjligt till inmätningen, detta skulle kunna få positiva följdeffekter genom minskade skador på veden genom bl a dubbskador?

Och hur fungerar det i Finland?
Där skördarmäts det mesta i volymen på bark redan nu!
Maskinmätning som överlåtelsemätning

Det skulle vara intressant att höra era synpunkter ang detta och gärna också då hur uträkningen ovan verkar stämma eller ej, så posta på!


Senast redigerad av Fredrik Reuter fre 24 okt 2008, 13:50, redigerad totalt 2 gånger.

   TS
Avatar Fallback
Simba  Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#33112 Hej Fredrik,det var mycket å sätta sej in i så det tar nog nån dag å smälta allt men från denna sida pölen så känns nog systemet att mäta under bark som nånting som hör till historieböckerna :D
På 50 o 60-talet så barkades ju alla massabitar i skogen ,sen skedde barkningen vid industrin och i början så var nog barken "problemavfall" men i dag gör industrin stora pengar på barken som energi.
Om man som vi mäter med maskin på bark så känns det rätt för alla parter eftersom då MÄTER man iallafall,men om man diskuterar under bark så iofs mäter man kanske först på bark men sen är det NÅGON som ANSER att barken från det och det området BRUKAR vara så och så tjock... alltså då är man ren ute och cyklar.
Nä GLÖM det där med att mäta under bark det hör förgången tid till,en tid då vi mätte i kubikfot och farten var fri :D

Användarvisningsbild
Fredrik Reuter  
#33149 Hej,
Ja, det är lite att läsa, men det är viktigt att försöka få med så mycket som möjligt om det nu ska bli så rätt som möjligt.
För er som inte orkar läsa allt, kolla på diagrammet och jämför vad notan blir vid olika ersättningar (5kr/m3s --> ~90Mkr, osv).
Industrin har förädlat och tjänat pengar på barken i ett drygt decennium, innan dess har det enligt utsago varit ett problem för dem.

Återigen kanon att du delger er situation i Finland Simba.

Vad tycker ni, borde barkvolymen vara med på mätbeskedet?

Vad tror ni, får skogsägaren skälig ersättning för barken?

   TS
Avatar Fallback
Bertilsson  Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#33161 Fredriks belysning av barkens värde bör väcka reflektioner i flera led och skapa åtgärder.
1. Värde. Barken är ca 11% på stockarnas vedvolym. För 30 år sedan var barken nästan värdelös. Idag håller den på att närma sej fibervärdet för massaflisen.
Tittar man på hur lite timmervärdet till skogsägaren ökat under 30 år (t.o.m. i kronor) så funderar man på vart värdet har förflyttats.
Med ökat värde för bark och flis så borde timret fått ett bra lyft av bara detta mervärde.
Fokus på barkens värde skulle gagna skogsägaren. Med ny mätteknik kan det nog framdeles bli möjligt att särskilja barkmängden och betala den separat på mätsedeln.
Det borde också bli ett konkurrensmedel för den som kan använda barken bäst. Nu gör man nog inte optimalt på den fronten.
Barkens värde finns i betydande mängd med i priset på virket idag men sannolikt underskattat och inte optimerat.

2 Med intresse för ökad barkmängd ur skogen skulle skördare med skonsam matning få ökat värde. Eftersom dessa också skapar bättre mätning både på diameter och längd skulle det ytterligare generera mervärde på virket.
10-15% mer bark tror jag skulle va möjligt från skogen.
Om mindre skadad bark bl.a. ger 1-2 mm bättre diametermätning kan det bedömas ge 100 milj. mer värde för virket.

Barken är på samma sätt som massaved betraktat som ”restprodukt” med för lågt värde. Alla vet att det är massaveden som är vinstmaskinen i skogsägarrörelsen och gett vinst så även timmer kunnat få efterlikvid de flesta åren.
- Förr blandade man bark i brödet, numera är Fredrik starkt "inblandad" i barken. Mer fokus på barken!

Avatar Fallback
Simba  Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#33344 Hejsan igen tänkte bara kommentera en sak ang.barkningen eller egentligen den torkning av virket som uppstår när virket torkar sommartid,spec. i juni månad.HUR mäts virket rättvist då vid industrin?
Det här var en sak som vi börja fundera på en gång och då beslöts med transportledaren att vi kör ett försök och ett provskifte på ca 200m3 valdes ut.Vi ställde upp knivtrycket på 707-an (tror det var -94 vi gjorde testet) för att han skulle "helbarka" tiden var i mitten av juni och maskinen följdes upp med dataklave utöver det vanliga.Sen fick virket ligga o torka ca.3 veckor på skiftet varefter det kördes in och mättes normalt vid inkörningen till fabrik,när resultaten jämfördes så räknade vi med ca.12% differens enbart på grund av barken och sen nånting för torkningen men vi blev ganska förvånade allihop eftersom differensen blev -27% :shock: Resultatet var visserligen från ett skifte som innehöll mycket massaved i dim.runt 12 cm men eftersom fabriken använde ett system som anv. viktkoefficienter så slog det väldigt fel.
Maskinmätningen är enda enligt mej som kan erbjuda en rättvis mätning oberoende årstid och hur länge virket blir å ligga

Avatar Fallback
Bertilsson  Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#33382
Simba skrev:Hejsan igen tänkte bara kommentera en sak ang.barkningen eller egentligen den torkning av virket som uppstår när virket torkar sommartid,spec. i juni månad.HUR mäts virket rättvist då vid industrin?
Det här var en sak som vi börja fundera på en gång och då beslöts med transportledaren att vi kör ett försök och ett provskifte på ca 200m3 valdes ut.Vi ställde upp knivtrycket på 707-an (tror det var -94 vi gjorde testet) för att han skulle "helbarka" tiden var i mitten av juni och maskinen följdes upp med dataklave utöver det vanliga.Sen fick virket ligga o torka ca.3 veckor på skiftet varefter det kördes in och mättes normalt vid inkörningen till fabrik,när resultaten jämfördes så räknade vi med ca.12% differens enbart på grund av barken och sen nånting för torkningen men vi blev ganska förvånade allihop eftersom differensen blev -27% :shock: Resultatet var visserligen från ett skifte som innehöll mycket massaved i dim.runt 12 cm men eftersom fabriken använde ett system som anv. viktkoefficienter så slog det väldigt fel.
Maskinmätningen är enda enligt mej som kan erbjuda en rättvis mätning oberoende årstid och hur länge virket blir å ligga


Hur vanligt är det att virke/massaved vägs men ingen torrhalt fastställs på partiet utan bara som du skrev ovan, en viktfaktor blir volymgrundande?
Bertilsson

Avatar Fallback
Simba  Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#33637 Hejsan,ang.flerstamsavverkat förstagallringsvirke så är nånting nytt under beredning i mätningsrådet,återkommer när nåt offentliggörs.
Massaveden som körs in vägs och torrhalt bedöms okulärt,ifall det varierar onormalt så mäts manuellt.Varje skift väljs slumpvis knippen ut som mäts noggrannt för att få "dagens vikt",ett rullande system alltså.Problemet som kvarstår hur man än mäter vid fabrik så är det som vi ville undersöka,alltså hur mycket krymper virket ihop när det torkar?Vårat test var ju ett extremfall men ändå så tror jag fortfarande att ända rättvisa är maskinmätning,den skogsägare vars virke avverkas sommartid med en aggressivt ställd maskin så han blir lurad och det kan i värsta fall röra sig om åtskilliga procent

Användarvisningsbild

Re: Barkvolym på mätsedeln

Fredrik Reuter  
#520572 Tiden går fort. Idag är det 10 år sedan jag startade denna tråd.
Tyvärr är den troligtvis aktuell även idag, eller vad säger du?

#tb10

   TS
Användarvisningsbild

Re: Barkvolym på mätsedeln

Torbjörn Johnsen  
#520663 Barken är uppenbarligen ett uppskattat bränsle. I alla fall på värmeverket i Torsvik som jag besökte i vintras. Där blandades mycket bark in i bränslemixen. Det mesta av barken kom från sågverk inom en 10-milsradie.
Torbjörn Johnsen - Mera flis! Besök på Torsviks värmeverk (Video)

 Besvara  
  • Sida 1 av 1
Fredrik Reuter
Hej Gäst! Jag heter Fredrik och driver denna sajt. Jag skulle gärna vilja tipsa dig om hur du kan få ut mer av skogsforum. Klicka på de knappar som passar dig här intill (minifönster öppnas).