Utgångsläget är att industrier och andra CO2-utsläppare initialt får/fick gratis utsläppsrätter tilldelade och tanken var att mängden utsläppsrätter sedan skulle minskas.
Det fina i kråksången är att den som t ex konverterar från kol till biomassa hel plötsligt får utsläppsrätter över och då kan sälja dem till någon som behöver. På så sätt är det tänkt att skapas ett incitament för minskning av koldioxidutsläpp utan att man lämnar en massa bidrag för investering i olika typer av energiomställning. Billigast metod att minska CO2-utsläppen gynnas helt enkelt.
Systemet med utsläppsrätter har funnits ganska många år men för att systemet ska få effekt behöver antalet utsläppsrätter minskas. Tyvärr har den minskningstakten varit för långsam vilket gjort att utsläppsrätterna blivit för billiga och därmed blivit ett dåligt styrmedel. Fram tills nu!
Nu har EU tagit ett omtag med utsläppsrätterna och minskar utsläppsrätterna snabbare. Därmed har priset för utsläppsrätter börjat stiga rejält. Det här får intressanta och positiva konsekvenser för skogsbruket och skogsindustrin. Två konkreta exempel beskrivs i DI-artikeln:
Värmeverket i Värtan
Värmeverket i Värtan är en av Europas största användare av bioenergi (flis/grot) men en av pannorna eldas fortfarande med kol. Koleldningen blir p g a priset på utsläppsrätterna allt dyrare vilket ger ett ökat incitament för att bygga om även den pannan till förnybara bränslen. Bra för skogsbruket med mer efterfrågan på biobränsle!
”Vi har kalkylerat för höjda priser och jobbar för fullt med vår omställningsplan. När man i Bryssel lyckats enas om att strypa tillgången på utsläppsrätter – och världen kämpar för tvågradersmålet – då måste näringslivet agera på det. Vi tycker att det är rätt att kostnaden för koldioxidutsläpp ökar. Det ska vara jobbigt att släppa ut”, säger han (Ulf Wikström, hållbarhetschef för Stockholm Exergy som äger och driver Värtapannorna, SFOs anm.
Dyrare betong
Betongtillverkning är en energikrävande process som släpper ut mycket CO2. Betongindustrin behöver därför utsläppsrätter för sina utsläpp. Eftersom systemet nu innebär att utsläppsrätternas värde/volym minskas med en förutbestämd årlig nivå behöver industrin köpa nya utsläppsrätter för att få rätt att släppa ut lika mycket. Vilket påverkar priset på produkten som då blir dyrare. Om man inte kan sänka sina utsläpp lika mycket förstås. Därmed skapas ett incitament för att utveckla miljövänligare processer vilket bl a den svenska stålindustrin varit bra på.
Dyrare betong ger bättre konkurrenskraft för byggsystem i trä (limträ, KL-trä och andra träbyggnadstekniker för storskaligt byggande).
En av många med en annan åsikt (än Cementa som tycker att systemet är negativt, SFOs anm.) i frågan är Fredrik Hannerz, chef för utsläppshandelsenheten på Naturvårdsverket. Han framhåller att EU:s handel för utsläppsrätter både kommer att tvinga cementindustrin att utveckla sin produkt och driva på för andra typer av byggmaterial.
”Ett högre pris kommer att gynna alternativen”, säger han.
Mycket av miljöpolitiiken som drivs av både EU och enskilda nationer man man med rätta ha synpunkter på men nu ser i alla fall systemet med utsläppsrätter ut att driva utvecklingen i rätt riktning.
Här kan ni läsa hela artikeln.